Glömde en detalj i gårdagens blogg. Fick ju papiret från SKK om Hippies röntgen - ua på armbågarna och A på båda höfterna - YESS!

På förmiddagen åkte jag ut till Stenhamra och besökte Färingsö Sjöscoutkårs  årliga loppmarknad. Där fanns alla tre barnbarnen, deras fader var på Coopen alldeles intill och handlade.

Ni vet ju hur det brukar vara på loppisar - triljoner prylar som man inte vill ha och så kanske en som man kan tänka sig.

Här såldes i alla fall friskt och det försiggick även auktion på de lite bättre grejorna.

Sam var iförd sin scoutskjorta med urton märken på, så även hans fader, som är scoutledare.

Eli traskade runt och tittade på allt, övervakad av sin syster Lisa och mig - sådana små herrar har liksom ögon i fingrarna och texxempel glasprylar kan ligga risigt till om man inte är uppmärksam.

Eli fick ett par solglasögon a´5 spänn, som han förälskat sig i - dom var lika stora som hela hans lilla fejs.

 Själv köpte jag två deckare och en videofilm, "Lassie på äventyr" - inte till barnbarnen, till mig själv ;)

Den skall jag avnjuta i kväll, beväpnad med pappersnäsdukar. För hur töntig och full av klichéer filmen än är - nog kommer jag att sitta där och lipa när det går illa för Lassie. Sam och Lisa köpte lite småsaker för egna penningar.

Försökte i går kväll ta en bild på mina "eldflugefjärilar", men den blev inte alls rättvisande.

Det ser nämligen ut som om de dansar när man tittar på dem.

Efter loppisen blev det klubben och träning, Bitte och jag måste ligga i nu, vi tävlar tvåan nästa söndag. För Hippie blev det bara framförgående och Stina fick göra lite av treans moment.

I morgon blir det firning av 3-årsfyllande Eli. Bettan och jag har tjackat en grävskopa som man kan sitta på, blir säkert populär.

Den började kl 10 00 i skogen, med sökträning.

Jag var där tidigare och rastade alla vännerna. Hippie fick gå sist i dag p g a löp.

Jag hade bara dolda figuranter till henne och det är fortfarande lite trögt i starten ibland. Hon söker jättebra, hittar snabbt, står där med viftande svans och man riktigt ser hur det ryker om huvudet på henne "ödöööhhh, vaere nu jag skall göra"......ähhhh, javisst ja, jag skall skälla"!!

Och så kommer hon igång, håller i skallet bra tills jag kommer och så kommer korvbitarna farande från figuranten.

Bara att träna på.

Vi åkte sedan till klubben och fortsatte med lydnadsträning, kom inte hem förrän 16 30.

Nu är det inte så att man sliter och gnor med sina egna hundar oavbrutet, timme efter timme :0)

Nej, här varvas det, rastning i skogen, man hjälper varandra med budföring, att ropa ett program, så blir det gemensam platsliggning, så tar man en fika och pratar lite, ny rastning, lite mer individuell träning.....

Tiden går fort och alla hundar får vara med, men får också springa lösa i skogen och de får koppla av i bilen.

Nu har de fått mat, alla tre ligger utspillda och smälter maten, förnöjt snusande. Nu skall matte fixa sig lite käk också.

Och här kommer skrytbilderna på mina grindar och mitt däck :0)

Här ses också min eminenta trädgårdspall, bredvid det lilla olivträdet.

Suck - är det inte vackert....

Nej, grinden är inte sned - det är jag som är ;) Nej, inte såååå, jag höll inte kameran rakt.

Dagen har gått i snabbt tempo.

Byggare Andrei och Sergei anlände 07 15. Jag hade just klivit ur duschen, hade faktiskt tittat fel på klockan och trodde att hon var 08 15 - tur det!Byggandet tog verklig  fart på baksidan - nu sattes grindstolparna fast, grindar byggdes - jättefina, med svarta beslag och svarta handtag. Passformen blev perfekt - givetvis :0).

Små fina fasade "tak" sattes på varje grindstolpe, själva grindarna skall kläs in med metallskenor på ovansidan.

Ett verkligt lyft för hela trädgården har dessa grindar och däcket blivit.

Bilder kommer i morgon (om någon vill se - men jag är så glad över det hela, så ni får se vare sig ni vill eller inte :0)

Medan Sergei fixade med det sista försvann Andrei ett tag. Kom tillbaka och knackade på balkongdörren som jag stängt för att hålla vännerna inne ett tag.

Och där står han, precis som förra året, lite blygt leende med handen bakom ryggen..."You had your birthday a couple of days ago, here are some, a little  late ,congratulations" - och så får man en bukett rosor PLUS en kartong innehållande ett gäng fjärilar, fastsatta med någon slags böjliga smala rör, på något som ser ut som en sten.

I stenen finns solceller och dessa laddar två batterier - på kvällen så lyser och tindrar fjärilarna som små eldflugor.

Stod just och tittade på dem, skall försöka få en bild på dem i morgon kväll - orkar inte just nu.

Men den gossen - han är bara för gullig :0)

Jag är inte särskilt stor vän av pryttelipryttel i trädgården, men de här små typerna måste jag bara ha där - dom är faktiskt riktigt fina i mörkret.

Så var byggeriet i stort sett klart, metallskenorna kommer nästa vecka, när de är färdigbockade.

Hej då grabbar och tack för kalasjobb!

Så kom colliemaffian farande och träning vidtog utanför min tomt. Jag tränade bara med Bitte, Hippie fick visligen hålla sig inomhus, satte grind för altandörren så att hon kunde se ut - men med tanke på colliepojkarna ville jag inte ha någon sammanblandning.

Fika i köket efteråt, snack och lite mer planering - det är så väldigt roligt att den här gruppen är igång, träffas och tränar och alla jobbar på som attan.

Bettan, Mia och jag ägnade oss så åt att börja sätta ihop programmet till Collie-SM.

D v s Bettan och Mia pekade och sa hur de ville ha det och jag fixade och trixade i Publisher - det blir nog bra det där när det är klart.

Så käkade vi grillad kyckling och god sallad - Olle ägnade sig åt att titta på TV, varvat med att vädra hundar.

Olle var förresten med på "Lilla Aktuellt" i dag - handlade om räddningshundar och övningsfältet på Rosersberg. Goldenpojken Chips hittade honom  i ruinerna.

Nu har man sett "Brottet", del 16 och nu börjar det verkligen trassla till sig.....Anar till min fasa att det inte blir något avsnitt nästa vecka, hur skall man stå ut??

Ut med sökgruppen i morgon kl 10 00. Hippie får gå sist, men här kan hon vara med, inga problem.

Sedan åker jag till klubben och tränar med alla tre, planerna är stora och fredag eftermiddag brukar det vara tämligen tomt , gör inget att Hippie är där.

Vi tillåter också träning av löptikar, så länge tiken mår bra och så länge det inte är tävlingar de närmaste dagarna.Man behöver inte köra upp dom i nosen på hanhundar - fungerar så bra så.

Här berättar man glatt om blommor och kort från polare och släkt - men säger inte ett pip om presangerna från mina två äldsta barnbarn - snygg farmor :(

Lisa hade gjort ett jättefint kort och Sam hade en hel kasse full med smått och gott från musteri, café,loppmarknad, grönsaksodling mm Rosenhill, där han är praonisse.

Fina buntar med örter, dill, persilja, oregano, salvia, rosmarin - jag har lagt allt att torka. En dunk med äppelmust, rabarber, paket med något (okänt) jordgubbsthé, en burk av Rosenhills egen honing och en trave små fat (udda), från loppisen - bra att ha under krukor.

Sam stortrivs på sin praoplats - får köra traktor och "jobba med jordbruk".

..I varje  fall 2,5 män, d v s två snickers och den enes lille son.

Och däcket blev klart i dag - här sitts det inte och fikas mer än högst 10 min. sedan är det bara jobba, jobba - dom är otroliga  - och lugnt och smidigt flyter det hela tiden.

Andreis lille son var med ett par timmar, först "hjälpte" han pappa, d v s han fick en stor träbit, en hammare och lite spik.

Så fikade vi och jag släppte ut hundarna. Lillkillen var lite avvaktande först, jag fick som vanligt hindra Hippie från att fullkomligt krypa under skinnet på barnet.Efter en liten stund kom unge herrn (jag vet faktiskt inte vad han heter) på att man kunde leka med hundarna - och där knöts omedelbart vänskapens band mellan alla fyra.

 Full fart efter frisbeen!

Bitte: Nu tänker jag pussa dig! Hppie. ,min tur sen´, min tur sen´!

Stina får klapp - nej hon skäller inte, hon har bollen i munnen :0)

Jag blir lika impad varje gång jag ser mina hundar tillsammans med barn (allt hela tiden övervakat av mandrom förståss) - dom är bara så klockrena!

Läser barnens kroppsspråk, vet precis hur de skall närma sig respektive hålla undan lite - om barnen springer t ex.

Barn kan utan vidare gå fram och hämta frisbee eller boll som de håller i munnen, inga försök att försvara eller dumma sig - man släpper och väntar på att få grejen kastad.

Så hämtar man glatt och snällt och bär tillbaka prylen "herregud, ungarna tycker ju att det är så kul, man får väl ställa upp ett tag".

 Med barn får det bli en stunds kast med boll eller annan pryl, men bara en stund, inte hålla på i oändlighet.

Så drog jag till klubben för "sista eftermiddagen med gänget" - vi körde hårt med ägare och valpar, försökte trumfa in de viktigaste komihågen vad gäller kommunikation och signaler mellan ägare och hund.

Spände (för 111:e gången) ögonen i den ägare vars vänsterhand plötsligt var där på kopplet igen och hunden styrdes med kopplet och inte med rösten och kroppen - AJABAJA!!!

Trivsam fika- och frågestund, en gullig elev bjöd på nybakad chokladkaka. Jag tipsade om vilken kurs de skall gå i höst och tackade för mig och mina medhjälpare.

Och herreminje, där fick jag ett helrart förkläde med valpar på och så fick vi varsin vacker balsamin - man blir så glad och generad...

Däcket klart som sagt, men det regnar, är kallt och snålt ute, så det får bli kort en annan dag.

Tack för gratulation Vera :0)

Jo, det har varit soligt, men kallt och lite snålblåst. Här har ramlat in grattiskort, både via mailen och brevlådan.

Flera kompisar har kommit med jättefina blommor, det har fikats lite - tack alla snälla!!

Vissa dagar är det så att man inser att man faktiskt bara har 4 år kvar till 70 :0)

 I dag - föllsedagen - är en sådan dag. Skulle egentligen ha åkt till klubben och varit med om ett möte ang. Hundens Dag den 1/6 - men det är tvärstopp, jag bara orkar inte.

Dom klarar sig utomförträffligt utan mig dessutom.

Det har väl varit lite full gas , dags att lägga in en lägre växel och puttra fram ett tag nu. Sista gången på valpkursen i morgon t ex.

Stina har kräkts - det tycker jag absolut inte om. Dock tror jag bestämt att det har med hennes skendräktighet att göra, har svagt minne av att det skett tidigare.

Hon är precis i "födartagen", går efter mig på promenaderna, vill inte gör något, innesluten i sig själv och de två senaste dagarna har hon inte vrålat och kastat sig efter maten som vanligt, utan inskränkt sig till lite piruetter - men ätit.

Stina verkar inte ett dugg dålig, suktar lite och vill gärna ha mat, men nu får hon inget förrän i morgon.

Fjantiga matte mjukkokar naturligtvis genast ris och så blir det ris och lite kalvfrikadeller i morgon, så får vi se.

Andrei och hans estniske svåger ramlade in i dag, med cementsäckar, plank och grindstolpar. Här har jobbats värre än när Byggare Bob är i farten, plintarna till stolparna är gjutna, "läkten" eller vad man skall kalla det, till däcket är klart.

Janne kom med min ena föllsepresent i dag - en schangdåbel pall, går att stå på knä i,schyssta handtag att häva sig upp med, går att sitta på, har en liten lådda för t ex trädgårdshandskar - utmärkt liten apparat för en med griniga leder.

Blir lika glad varje gång jag får födelsedagshälsning från Bob (inte Byggare B. nej).Bob är 88 år, bor i närheten av Denver Col.

Var gift med Peters kusin Helen i många år. Bob och Helen kom till Sverige och hälsade på släktingar hela sex gånger, varje gång var de hos oss. Ett förtjusande par, vi blev mycket nära vänner och vi hälsade även på dem i USA.

Helen höll ordning på varenda släktning, både i USA och Sverige, var fenomenal på att minnas födelsedagar och skicka kort, skriva brev (hade världens sirligaste och fina handstil).

Skrev dagbok och har dokumenterat alla deras resor till Sverige och övriga Skandinavien.

Vi är noga med att hålla kontakten med Bob,nu när Helen är borta, det betyder väldigt mycket för honom, han älskar sin svenskättade hustrus "gamla land".

Vi skriver några brev per år, jag brukar skriva ett längre vid jul och lägger med kort på hela familjen  - det uppskattar Bob jättemycket.

Så varje gång vi får ett brev eller kort så vet vi - good ol´Bob is still up an´about :0)

Ibland slår jag en signal också, men Bob är så ofta ute och kajkar runt (numera med flyg) till alla sina och Helens barn, att det är inte så lätt att få tag i honom.

Nu blir det soffan!

Plötsligt ramlade termometern ner sisådär en 10 grader - nu är det lite mer vanlig majtemp.

Fortfarande fina vädret, sol och blå himmel, men bra mycket svalare - krävdes t o m fleecejacka på promenaden mitt på dagen.

Tränade duktigt med alla tre utanför tomten på eftermiddagen, varvade med trädgårdsjobb.

Jag blir GALEN på dessa FÖRB... trimmers!!!! Den bensindrivna startar fortfarande inte - muskelstark, motorkunnig broder försökte i dag - nada! Nu åker den tillbaka till inköpsstället. Den eldrivna matar inte ut tråden  - köpt på samma ställe, den åker med och jag skall tränga in någon av därjobbande gubbar i ett hörn tills de kan tala om för mig varför!

Gick där och klippte med den manuella varianten, visserligen med långa skänklar så att man kan gå upprätt och klippa, men det blir inte lika effektivt, man måste i alla fall krypa runt och efterklippa - scheisse!

Gick en sista promenad med vännerna precis före 17 30 - serverade varsitt kex och drog till STOKK:s lokaler på Rindögatan, för anatomikurs.

Kompisen Karin går också, kul att vara två. Trevlig kurs, liten grupp - bra!Enda nackdelen är att vovvarna får vara ensamma mer än fyra timmar -  det hör verkligen inte till vanligheterna - det kommer att ske 5 måndagskvällar, antagligen kommer dom att klara det utan större bestående men :0)

Glädjefnatt när jag kom hem förståss, nu har de varit ute en sväng och nu skall vi (jag) ha the´och då vankas det alltid en liten ostbit :0)

Första förgätmigej-blomstren såg jag i dag.

Jo men visst!

Det var dumt av mig att säga att det bara blir EN världsvinnare. Det blir både junior - och veteran-världsvinnare + cacib-hundarna.

För att ytterligare försvåra det hela - det är inte säkert att någon av cacib-hundarna blir "total" BIR-hund, det kan bli en veteran eller junior-världsvinnare också.

En junior eller veteran med bedömningen "mycket god" kan också vinna sin klass, men blir inte världsvinnare - då måste du ha omdömet "excellent".

När jag var på världsutställningen i Dortmund för några år sedan och ställde ut Clara Cluck  och Stina (som båda fick excellent, men inte vann klassen), blev Lejondalens Cornelius Rex världsvinnare - där kan jag inte minnas att någon tik blev "nåt´alls".

Vi fick också skriven kritik.