Vilken härlig och trevlig dag vi haft på Mälarö BK i dag, tillsammans med Karin, Ystra, Deja och Alva - Lena, Ymer och Gusten.

Vädret var bara helt fantastiskt, mer högsommar än "börjanpåhösten".

Efter att alla hundar glammat runt och hälsat på varandra

satte vi (Karin,Lena, Olle och jag) på verandan och intog kaffe, thé och mackor + sockerrik bulle.

Jag ropade lägreklass-lydnaden åt Lena och Ymer, Olle bedömde och Karin skrev protokoll - oj, oj så fin lydnad de har! Otrolig kontakt och precision - det enda som fanns att dra lite på var en viss sidglidning i framförgåendet och ett litet lyft av magen på Ymer, under krypet.

Efter avslutad "träning" och lite taktiksnack hämtade Karin och jag varsin hund och så tränade vi på alla tre, bytte hundar och tränade vidare.

La alla vuxna hundar plats  - snyggt!

Vi varvade träningen med lek och stoj, alla hundar tillsammans - ingen annan fanns ännu på klubben så vi hade alla planer för oss själva i det ljuvliga solskenet .

Frihet! Glädje! Fnatt i benen :0)

Ibland blev det samling för godisintag!

 Som synes i bakgrunden blev Hippie kolossalt uppvaktad av två  kortvuxna gentlemän i grå kostym:0)

 Den ene dristade sig t o m att viska förföriska ord i hennes öra - "tihi, så säger du väl till alla flickor".....

 Hippie fixk pröva på tung-apporten, bara 1kg-varianten, men den var verkligen rolig att dänga runt med - bra början - den tyngsta väger 4 kg!

De yngsta deltagarna, Alva och Hippie, avslutade gemensamt dagens lek och fläng med  ett ordentligt vattenintag.

Jag hade tidigare skjutsat Olle till bussen för återfärd till Helgö. När Karin,Lena och jag kände oss färdiga med träningen och hundarna var nöjda

efter  stoj och glam, drog vi oss in i klubbstugan för en kopp kaffe till - ve och fasa! Var är mina nycklar (till stugan, köket etc). Har jag lyckats dra upp dem ur fickan tillsammans med något annat, nere på plan? Jaha! f-n också, bara att leta - näääää, vänta nu!!! Olle hade nycklarna inne på kansliet - snabbt samtal till Olle - "ähum, jag har dom i fickan"....  

Problemet löstes dock snart. Jag fick tag i en klubbkompis som var på väg, vi fick vårt kaffe och kunde sitta ännu en stund och njuta på verandan.

Planerade för vidare träningsdagar tillsammans, Södertälje BK blir perfekt för oss alla tre.

Lena åkte sedan för att ta färjan "söderut" och Karin och jag tog vårt gäng och lät dem få en lek- och sniff-tur i skogen, innan vi åkte hem.

Aaahhh, vilken härlig dag :0)

I lördags kväll tänkte jag "nu är MH:t klart, nu blir det lite lugnare".....

Mmmmhhmmm....

Nu skall M1-M2 -kursen sys ihop, medlemsbladet skall göras, kopieras och skickas ut. MBK har beslutat göra ett enklare medlemsblad av Rapportören nr 3 - vi sparar en himla massa tryckeripengar och kan lägga mer krut på julnumret i stället. Jag har inte fått något material alls och att krysta fram en tidning bara för att det så skall vara, njae, inge´bra.

Valpkursens 4:e gång i dag, redan halvtid!

Valpspåren gick mycket bra, alla valparna lyckades kanonfint och alla glufsade i sig sina köttbullsbitar ur den lilla koppen på slutet. Efter kursen fick Hippie och hennes syster Humlan röja tillsammans. Agilityhagen var tom och hej vad det gick :0) Ut och in i tunnlarna och vilda språng på gräset.

Hade varit i skogen med alla tre innan kursen och även tränat med Bitte och Stina. Tog ner B och S ett varv till efter tjejernas lek och så åkte vi hem.

Tji gräsklippning :( - hade det på agendan, men precis när vi åkte hem kom en riktigt ordentlig skur - får bli i morgon.

Har stått i köket och strukit ett tag, slötittat på Idol på min lilla köks-TV  (platt och bra, får fint plats i fönstret vid frukostbordet). Idol är  verkligen inget jag brukar titta på - ursäkta, men det är ganska hemskt!!!!

I morgon blir det trevlig träff på Mälarö BK. Kompisen Karin kommer med sina tre västgötar och Lena kommer farande långväga ifrån med sina två. Sedan utbryter lite trivsam lunch och så träning.

Olle (som är bruks- och lydnadsdomare) kommer med, jag skall köra igenom appellydnaden med Lena och Olle skall "döma" - för att Lena skall få tävlingsmässiga förhållanden och även ett hum om var de står, inför höstens appelltävling(-ar). Sedan agerar vi väl tävlingsledare åt varandra  - alltid bra att någon dirigerar och att man inte bara går och tränar för sig själv, även om man är på olika klubbar och det finns andra runtomkring. Dirigeringen gör att man själv agerar mer som på tävling. Alltid lika trevligt att träffa båda tjejerna.

GGGrrrrrrrr!!! Nu är bilgalningarna ute och sliter däck igen - det LÅTER SÅ ILLA!!! I närheten av mig ligger en "Lidl-lada", den har en stor parkering, på andra sidan vägen och rondellen ligger en annan stor parkering, utanför en indrottsplats. Ett gäng "motorburen ungdom" har under mer än ett års tid, så gott som varje kväll och natt, roat sig med att med vrålande motorer och skrikande däck köra som galningar, runt, runt dessa parkeringar och denna rondell - dom kan hålla på en halvtimme! Fattar inte att deras däck håller så länge - på nätterna kör man gärna kl 01 30 och så igen kl 03 30 - jag är så van nu att jag bara vaknar till, muttrar och bankar till kudden och somnar om.

En del gör inte det vet jag, de har kontaktat polisen och undrat om man möjligen kan göra något åt det, men det går tydligen inte...

Tog den här bilden på mina änglar, som låg i ena Biabädden medan jag strök - bilden är tagen med telefonen, obra bild! men visst är dom för söta :0)

I dag ringde en kelpie-kompis och undrade om SKV (Specialklubben för västgötaspets) kommer att ha någon representant på det möte som SKK initierat,om nya former av vallningsprov/tävlingar  som blivit så populära i övriga Europa och i USA.

"Herding" - vallning, men inte bara tillrättalagt för border collie, utan det passar många raser. Dessa prov/tävlingar kan genomföras med ankor, får eller nöt.

Kollade upp hur det var med SKV - och - kanon! Två representanter för klubben åker till detta möte, en av dem är klubbens "vallningsguru".

Det skall bli väldigt intressant att höra vad som kom ut av det mötet.

Jag såg faktiskt en del sådan här träning i USA för några år sedan - det var just västgötar som tränades att driva får i vissa turer. Fåren var av en ras jag aldrig sett tidigare, bruna, högbenta smäckra får - Barbados.

Här är regler för herding-tester:

 Sammanfattning av AKC-s Herding. 

 Regulations. 
Det finns två sorters Herding tester: Herding Instinct Test, som är den mest grundläggande samt Pre-Trial Test, som är en förberedelse till tävlande. Båda testerna avses vara ett sätt att mäta en hunds medfödda förmåga att valla boskap, samt hundens dresserbarhet i samband med djur. Herding Instinct Test äger rum på en bana som är mellan 15 x 15 meter (för ankor) upp till c:a 30 x 30 meter (för får och nöt). Banan kan vara rund, oval eller fyrkantig, men inga tvära hörn får finnas. Banan innehåller två stolpar eller andra markerade rundningsmärken i vardera änden av banans mittlinje.Tre-fem får eller nöt, eller fem ankor förs ut på banan, och placeras nära en av stolparna. Förare med kopplad hund går in tillsammans med domaren, som först försäkrar sig om att hunden är under kontroll. Innan hunden kopplas loss skall den visa ett kontrollerat stopp/stanna kvar och en inkallning.När föraren och hunden kommit till en enligt domaren lämplig position för att starta testet, skall föraren kommendera hunden att stå, sitta eller ligga och sedan koppla loss. Föraren kan sedan förflytta sig dit han finner lämpligt i förhållande till flocken och på domarens signal skicka hunden.Hunden skall förflytta djuren (med drivning eller fösning) från den ena stolpen till den andra, runt stolpen och tillbaka igen, runt den första stolpen och åter till den andra. Testet avslutas med ett stopp och en inkallning, och föraren kopplar hunden och lämnar banan.HIT innehåller alltså fem moment som domaren bedömer:1. ett kontrollerat stopp i början2. och 3. två riktningsförändringar vid eller nära rätt stolpe, uppvisande en kontrollerad förflyttning av flocken.4.Ett andra stopp.5.   följt av en inkallning vid slutet av testet.Tidsgränsen är 10 minuter, och domaren får assistera föraren verbalt. (prov med instruktion).Testet bedöms godkänd eller ej godkänd.Ett Herding Instinct Test- certifikat kan delas ut till hund som godkänts av två olika domare.

Tänk så kul om många vallande raser nu kan få möjlighet att bibehålla vallningsanlagen och hitta en ny tränings- och tävlingsform, även om ägaren inte råkar ha en stor djurbesättning.

Fröken Bitte har hostat i cirkus en vecka. Hon hade kennelhosta i maj, hostade ca en vecka och sedan var det lugnt. Fick inte träffa andra hundar på ytterligare en vecka - varken Stina eller Hippie hostade. Hippie är vaccinerad och Stina har haft kennelhosta förut - vilket inte någondera egentligen är någon garanti för att inte drabbas, men den här gången var det bara Bitte som åkte på det.

Så började Bitte hosta igen, "hark, hurk, uääschh" och så spottade hon lite vitt skum, precis som vid kennelhostan. Ingen av de andra säger ett pip.

Hostande hunden har inte fått träffa andra hundar sedan hon började harka på nytt.

Tyckte ändå att det verkade lite märkligt.....

Har iakttagit Bitte noggrannt ett par dagar, allmäntillståndet är det inget fel på, samma goda aptit, ingen feber, kanske något lugnare än vanligt - men, det som gjorde att jag ringde till Årstakliniken i dag, var att hon verkar lite"kortandad", tar inte riktigt lika djupa andetag som vanligt när hon ligger still.

Fick en tid på Årsta, veterinär Malin lyssnade på lungorna och hörde lite biljud, lung-rtg gjordes, blodprov togs. Blodprovet var helt ok, ingen pågående infektion, men rtg visade förtätning i broncherna.

Skönt att få besked - Bitte får knapra Vetrimoxin i 10 dagar - skulle det eventuellt kvarstå något efter det, så får hon spä på med lite cortison - bronchit kan ju vara lite envis.

Alltså ingen ny kennelhosta utan en svit efter den första, även om den tagit lite tid på sig att dyka upp.

På väg till Årsta kom ett nyhetsmeddelande i bilradion: "Ekerö centrum och  Mälarö torg evakueras, polisen vill ha ett säkerhetsavstånd på 300 meter  - misstänkt bombföremål finns vid Swedbank".

Jaha, tankarna for i huvudet "var är resten av familjen"? Kollade - alla var på behörigt avstånd från centrum.

Det visade sig att några företagsamma ynglingar, försedda med handeldvapen, rånat en värdetransport  utanför Swedbank och sedan lämnat  "en misstänkt bomb", varefter de försvann på moped.

Kollade läget återigen när jag åkte från Årsta - skulle jag chansa på vanliga vägen hem, eller åka E4:an och ta färjan från Slagsta till Ekerö - då kunde jag åka genom skogen från färjeläget och komma hem "bakvägen" så att säga.

Men vanliga Ekerövägen gick bra, avspärrningen var bara in mot centrum, inte över stora vägen. Vid infarten till centrum stod flera polisbilar med blåljusen på, blåvita band kors och tvärs och flera poliser patrullerade fram och tillbaka. Misstänker att gossarna inte kommer att få glädje av bytet så värst länge..

I morgon blir det några timmars kneg på förmiddagen och så träffas sökträningsgruppen på klubben kl 13 30. Nu behöver jag inte heller hålla Bitte på säkert avstånd från andra vovvar.

I dag går det lite på halvfart kan jag säga. En ordentlig skogspromenad med vännerna har fått räcka,hittade lite kantareller minsann!

Höll på och bytte på tvättmaskinen, spökdräkter ut och kamptrasor + hartrasor in - då ringde det på dörren. Och titta där! Där stod min systerson Björn - bor med familj i västerförort, på "vår sida" av stan'.

Björn och Maries mellanpojke Johan spelade bortamatch på Träkvistavallen (ligger tvärs över stora vägen , bara några hundratal meter bort). Janne skulle komma med Eli och fixa lite med min dator, passade bra att vi träffades på vallen och tittade lite på Johan.

Jag tog med hundarna och stod med Björn ett tag och tittade på Johan, som for runt som en liten eldslåga på plan (han är rödhårig :0). Janne och Eli kom och jag drog mig hemåt och fixade kaffe.

Vilken flax att jag precis gjort en stor äppelkaka!

Trevlig fikastund utbröt med allmänt familjeprat.

Björn mindes precis hur det var när Janne föddes, han var jättesur för att han inte fick följa med in på BB och titta på honom, han fick sitta kvar i bilen. Å andra sidan är de döpta samtidigt. Björns pappa var av rysk härkomst och föräldrarna tyckte att Björn skulle få bestämma själv om och när han ville döpas - och det blev samtidigt med Janne. Ett barn bars fram och det andra fick buga över dopfunten.

Björn och Johan avtågade och Janne tog itu med datorn. Eli susade runt och lekte, men hamnade snabbt i min säng (en favoritlekplats) med alla bilar - och naturligtvis deltog hundarna.

Sängen var faktiskt bäddad innan Eli tog över den :0)

Hippie ville också vara med. Eli kallar henne för "Pippi".

Nu tänker jag bara ta det lugnt och kvillra med tårna resten av kvällen :0)

SMHI ändrade sin prognos för helgen från kanonväder till riktigt miserabelt väder - det fick vi minsann känna av i dag:0)

Upp kl 05 00, släppte ut vovvarna, in i duschen, klädde på mig, kollade vädret - då var det ännu ganska hyfsat med lite gluggar i molnen och inget regn.

Plockade ihop vad som skulle tas med till MH:t och drog iväg till klubben. Rastade hundarna - hoppades på att golfarna inte skulle ha slagit ut i blom på banan - men johodå, kl 06 30 travade flera stycken på med sina små chica bagar efter sig.

Tog ridstigen istället. Bitte är på sluttampen av kennelhosta (ingen av de andra hostar) och därför ville jag inte knata runt i skogen, där vi skulle vara under dagen,med henne. Risken för smittspridning där är förmodligen minimal, hon hostar ett par gånger på morgonen, inget mer - men det kändes onödigt.

Övrig "personal" anlände och vi plockade ut och kånkade upp allt material till banan. Harbanan tar längst tid att iordningställa, trissor skall bankas ner i backen, lådan med elmotorn skall fixeras så att den inte flyttar på sig när linan vevas in, den skall provköras...

Ett fantastiskt lyft dock med eldriven dylik - förr fick någon stackare springa som en galning med en lina efter sig (långt utom synhåll för hunden - lååång lina) för att få "hartrasan" att slinka iväg mellan trissorna - döjobbigt!

Allt kom rätt snabbt i ordning - alla är vana vid banan och den är rätt "lättgången". Kaffe och macka i klubbstugan, beskrivaren fick första protokollet och så kunde vi dra igång.

Här bör inflikas att Peter är en helt suverän beskrivare! Var väldigt uppskattad av alla hundägare, förklarar lugnt, metodiskt och pedagogiskt varför han satt sin kryss där han satt dem i protokollet - ger alla hundar god tid och är flexibel - dock alltid inom ramen för reglerna - toppen!

Första hund var en boxer - vilken galning:0) Galning sagt i positiv bemärkelse! En härlig hund, men herregud vilken energi! Jag tror inte han hade alla fyra tassarna i backen någon gång under hela resan.Jag fick verkligen parera för att inte få tänderna utslagna när jag skulle hantera honom och kampa med honom - men en jättegullig kille!

Det var väldigt omväxlande i dag - stor variation på raser! 1 boxer, 2 australian shepherd, 1 leonberger, 1 perro de aqua espanol, 1 flat, 1 labrador, 1 golden - ingen hund var skottberörd!

Beskrivningen flöt på bra - haha, flöt var rätta ordet :0) Herrejemine vad det regnade stundtals - jag bytte regnjacka en gång och även den andra började få nog, när regnet äntligen avtog - regnet verkade inte påverka hundarna ett vitten i alla fall.

En ljuvlig  goldentik avslutade dagens beskrivning - vilken lite pärla :0)

Hopplockning av materialet vidtog,alla for runt som små arbetsmyror och drog sitt strå till stacken -  smutsiga kamptrasor och ännu smutsigare spökdräkter åkte ner i plastpåsar  och in i min bil, för vidare transport till min tvättmaskin. Startpistolen rengjordes och låstes in i sitt skåp.

Funktionärerna samlades sedan med varsin kopp varm choklad och pustade ut en stund - lite snack om dagen och lite ifyllande av papper, sedan började folk dra sig hemåt.

Azlans husse och matte - heder och tack gott folk! Erbjöd sig att ta hem Hippie under dagen, så Sören hämtade Hippie på förmiddagen, sedan hade hon buskul med farbror Azlan ända tills jag hämtade henne på hemvägen.

Bitte och Stina fick sitta en hel del i bilen, men jag pep dit och tog ut dem så fort det blev några minuters paus och min toppenkompis Birgitta tog ut dem dessemellan, på ordentliga promenader. Ändå hade jag en tagg i hjärtat, gillar inte att ha hundarna i bilen på det viset  - men detta var en engångsföreteelse, det slumpade sig så att Bettan och Olle är bortresta denna helg och Janne, Pernilla och tre barn + katt bor i ett hus, inte stort större än en skokartong :0) Tre hundar där blir lite väl mycket, speciellt en regnig dag...

Äntligen hemma! Jag rör mig som en någorlunda mobil 90-åring:0) men vet att det går över till i morgon.

På hemvägen tänkte jag på vad Peter berättade för oss. Han har 3 border collies. I december var han i Skottland och tränade vallning. Träffade där på en 8-9 månaders border, som framlevde sitt liv i en låda på en gård - ja! I en låda. Lådan var väl sådär 2 x 2 meter, med tak och försedd med ett gallerfönster. Där satt denna valp, släpptes ut en gång/dag och så fick han visst komma ut lite längre en gång/vecka. Då och då togs han till fårhagen, men eftersom han inte visade tillräckligt mycket intresse för fåren så åkte han in i lådan igen - med förhoppningen att han nästa gång skulle ha fattat att han borde visa mer intresse....

Den pojken fick åka med Peter hem till Sverige! Ingen vet ännu om hunden kommer att bli helt ok, men han har gjort stora framsteg. Antingen får han vara kvar hos Peter och "bara vara", eller också får han helt enkelt lämna denna jord, om det visar sig att han ändå har för mycket ångest för att kunna leva ett värdigt liv.

Ja, vi har hund på olika sätt.....

NU! Tänker mandrom fixa lite käk och sedan lägga sig på soffan tillsammans med alla tre vännerna - traktera mig med ett glas rödtjut och slänga i en DVD - undrar om jag hinner se mer än 10 minuter.....

Lite stelt i morse! Gick som en uppdragen robot när jag klev ur sängen.

"Tidiga téet" intogs, började lösa "dagens bryderi" I DN  - hånkade in vännerna från trädgården - fint väder - och föll  sedan tillbaka i sängen.

Måste alltid ha en extra kudde under eller mellan  knäna, ligga raklång utan kudde, på vilken sida det vara månde, är bara omöjligt, sedan minst 30 år tillbaka.

Kudden gör att svanken inte tvingas bli så rak.

Veckans samlade fysiska aktiviteter kändes av i mina, lite  fåniga ,leder.

Efter en het dusch kändes det bättre.

Slut-ynkat :0)

Förmiddagen ägnades åt lite plock i huset samt ordentlig promenad med vännerna på Brunna Gärde. Häromdagen beväpnade jag mig med sekatör och röjde väg genom buskagen i "bortre fältet". Vi går ut genom grinden, strosar över det första fältet, där jag klippt alla gångar med gräsklippare regelbundet under sommaren, kommer ut på en grusväg och korsar den, därefter kommer vi ut på "bortre fältet".

Det är jättestort! Första delen är "bebuskat" av diverse ädelbuskar och småträd - uppvuxna efter den där tidigare belägna och sedan många år nedlagda plantskolan.

Det finns en stig genom buskeriet, men den växer förstås igen med jämna mellanrum. Jag tror att jag, hundarna och rådjuren är i stort sett de enda levande varelser som trafikerar just den delen av gärdet.

Här röjde jag alltså ordentligt häromdagen ( men bara kvistar och nedhängande grenar, inga jätteingrepp).

När vi gått runt gärdet och kommit ut igen på grusvägen, ca 7-800 m hemifrån, kommer vi till kohagen - där går nu några kossor och deras gulliga telningar. Elstängsel! Här kopplas Hippie! Jag litar inte på att få tillbaka henne lika snabbt som jag får tillbaka götarna, om de nalkas stängslet. Dessutom är götarna så kortbenta att de skulle gå under den undre tråden om de fick för sig att gå in i hagen.

Jag vill emellertid inte att Hippie skall få tråkiga erfarenheter - kossor och kalvar kommer inte att gå kvar så länge, betet är snart slut, väldigt trevligt ändå att bonden vill ha "nötter" här år efter år, håller den delen av kommunens mark öppen och fin. Resten av året kan jag ha alla hundar lösa när vi passerar.

Lite lunch, fyllde i alla mentalbeskrivningsprotokollen + deltagarlista  inför lördagens MH-test, sedan "date" med frissan, en kompis som har "hemmasalong" ett par dagar i veckan - hon gör mig så himla fin - håret blir väldigt mycket snyggare än resten :0)

Hem igen, utfordra vännerna, vi gick ut i det underbara brittsommarvädret och grejade lite i trädgården - tog sedan ut flickorna, en efter en på min appellplan utanför tomten  och tränade diverse lydnadsmoment. Det känns så bra att göra så, alla tre vet så in i norden väl att ingen blir glömd eller undanskuffad - alla får sin tid och sin uppmärksamhet.De två som intre är "i jobb", ligger innanför staketet ch tittar uppmärksamt på vad vi gör utanför.

Numera är det knäpptyst där inne- de ligger bara lugnt och tittar - jag häpnar och njuter!

In efter träningen och fixade till en kantarellomelett til middag - kantarellerna plockade jag på extrapromenden i Jungfrusundsskogen vid 13-tiden. Blev glatt överraskad över deras uppstickande, här har varit så torrt att man totalt kopplat bort alla tankar på svamp, bra länge.

Gullade lite med vännerna, bad om ursäkt för frånvaro och traskade iväg till Villaägarföreningens styrelsemöte, ca 20 hus längre upp på gatan.

Väldigt trevlig styrelse  - alla är pensionärer - bara "gubbs", jag är det enda "frunset" - vi tar god tid på oss, resonerar igenom alla upptänkliga förbättringar för vårt område, sovrar och satsar.

Alla i styrelsen ställer också upp med manna (och kvinno-)kraft, för olika projekt - och drar också med sig närboende som extra resurser.

Mötet brukar avslutas med en kopp kaffe med goda småkakor etc, plus ett glas konjak eller whisky (allt efter smak och tycke).

Väldigt glada flickor mötte mig när jag kom hem vid 22-tiden. Nu har de varit ute i den (plötsligt) ljumma aftonen, jag har plockat lite här hemma, vikt tvätt, hängt ny tvätt, etc...

Dags att hoppa i bingen. Sökträning i morgon kl 10 00  - vi samlas på klubben, kör i skogen ovanför klubbstugan, lydnad/budföring på  appellplan.

Jag har med mig den elektriska harbanan, samt bröd, smör, pålägg och grönsaker, till funktionärerna och de av deltagarna som vill köpa mackor på lördag.

Fixar till mackor, lägger i kylen och tar fram den frusna pajen, som vi skall ha till lunch på lördag.

Är så tacksam att vädret ser ut att bli kanonfint på lördag  - det är så otroligt träligt och fruset att gå testledare (eller figurant eller beskrivare) när det är regnigt, blåsigt och kallt. Man kan inte komma undan, bara att bita ihop,  trava på och se glad ut :0)

Tredje gången på valpkursen - strålande väder, himla tur att den inte var i går..

Efter frågestund och lite teori inomhus gick vi ut.

Både valpar och ägare jobbar verkligen bra! Jag gjorde zig-zag-bana av en radda koner, alla försedda med varsin  ljuvligt doftande korvbit på toppen. Här gällde det att gå slalom utan att någon korvbit försvann. Jag meddelade glatt hundägarna att korven var förgiftad samt att de nu tyvärr fått vänster hand avhuggen ! (Hu) Alltså kunde de bara manövrera hunden med kopplet i höger hand, hunden skall vara på vänster sida förstås, kopplet skall vara slakt och som sagt, ingen förgiftad korvbit får nudda en endaste nos :0)

Här gäller det att jobba med kroppen och rösten!

Alla jobbade så svetten lackade och rösten nästan tog slut - jätteduktiga var dom och så gott som alla hundar höll ögonkontakt med ägaren under större delen av "gatloppet".

Inkallningen efteråt gick fint, inte alla men de flesta satte sig prydligt vid sidan när de kom fram. Vi gjorde lite andra övningar också, men sedan såg jag att nu hade det brunnit i proppskåpet på valparna, så då blev det hopp och lek (inte med varandra, med matte eller husse) och så var det slut för i dag.

I kväll har vi varit i fårhagen. det var lustigt att se Stina - här fanns bara 6 får i en ganska stor fålla. Stina drev pliktskyldigast på gänget runt ett par varv, men kom snart tillbaka till mig och sa "hörrudu, vad är detta för larv? Dom här ullpåsarna kan du väl sköta själv, det här är ju löjligt"!

Hon var helt annorlunda än när det gällde att driva 100 får - då jä.... var det full fart och hon jobbade som en liten maskin. 6 får är ingen utmaning för en göte :0)

Bilderna är verkligen inte bra, det började bli för mörkt.

Hippie har verkligen fått smak på detta med vallning - så roligt att se! Hon piper och nästan ylar på väg till hagen.

Jag är ännu rätt osäker på min position med fåren - jag behöver träna mycket mer själv. Fick köra Petras Eila ett tag och det var väldigt bra,  Eila är så duktig och självgående att jag kunde helt koncentrera mig på att hela tiden ha fåren mellan mig och Eila.

Hippie visade tydligt att hon har den rätta vallningsinstinkten när det gäller får, hon pendlar och vill gärna rondera, gå runt flocken.

Petra körde Hippie en stund och det var fascinerande att se hur snabbt Hippie förstod vad Petras snärtar utåt sidorna  i luften med "staven" betydde. "Staven" var i det här fallet en lång ridpiska, som man använder till att dirigera hunden med, bara genom att peka med den  - få den att gå ut på flankerna  höger-vänster, alternativt stoppa hunden.

 Här har Hippie just rundat flocken och driver på bakifrån - rätt så!

Fåren tröttnade på Hippie och gjorde sitt "limmademotstaketet-trick". Då fick hon hjälp av Eila som tryckte på dem utanför fållan och si då lösgjorde dom sig och struttade iväg igen.

 Nu skall vi träffas en gång till, sedan är det uppehåll till i vår, det blir snart slakt och betet är slut. Nu blir det nog mest inomhus för fåren över vintern.

Jag skall jobba med diverse kommandon som förhoppningsvis skall kunna fungera när vi börjar i vår igen. Vad detta är roligt:0)