I går hamnade en bomb i mitt pannrum!

En blank, trind, röd bomb! Den presenterade sig som expansionskärl, men jag vet inte jag........

Danne ,rörmontör ,kom kånkande på den, fixade med gamla rör och satte in nya blänkande kopparrör lite här och där och så apterade han bomben!

Fick en liten intressant föreläsning av Danne om hur kärlet fungerade (det gamla som sitter någonstans på vinden och fortfarande inte har lyckats lokaliseras, är nu tömt och ofarligt ur läckagesynpunkt) och så drog han.

Gick och kikade på den röda plåtbollen då och då under dagen - och jag visste det! Mätaren steg oroväckande hastigt mot rött fält, trindisen verkade ha svårt med andningen och vääääste åt mig - allt klart för detonation alltså :0)

Ringde Danne som kom förbi och fixade lite mer med den röde, hällde ut vatten, spolade, fyllde i mer vatten, lyssnade - allt tyst och lugnt och inget dropp ur röret. Förmodligen hade någon rostflaga ur de gamla rören fastnat i ventilen och gjort att den inte stängde ordentligt, nästan slut på vattnet med ty åtföljande vääääs.

Nu sköter sig bomben, mätaren står där den skall och andingen verkar normal - ok då, det är väl ingen bomb , men den är väldigt lik en , eller åtminstone en mina .....

I dag var jag ute med sökgänget i 4 timmar - 6 hundar tränades, diverse rastningar emellanåt och så fika efteråt - sådant tar tid - men det är bara rolig tid.

Hem och fixade makaronipudding till barnbarnens middag. Hämtade Eli på dagis,efter att ha lekt en stund satte  han sig förnöjt i soffan och tittade på "svamp-Bob" ihop med hundarna. Ganska mysigt för en 2,5-åring att ha tre håriga kompisar som inte vill hellre än vara så nära som möjligt :0)

Bitte har somnat med hängande huvud, men Stina håller sig fortfarande vaken och båda har lyckats klämma ner sig över Elis små knän, men det verkar inte bekymra honom särskilt mycket.

Hippie tittar med dyrkan på Eli, som förstrött pillar henne i pälsen medan han tittar på TV.

Lisa kom från sin teatergrupp, hon och Eli åt makaronipudding - populärt käk! Ut med Lisa och Eli i bilen,skjutsade Lisa till judon.

Hemma med Eli igen, då kom Janne och Sam. De hade varit på sjukhus och tagit bort ett födelsemärke (ofarligt, men ändå lite irriterande) på Sams bröst. De hade ätit i stan' ,men när Sam såg att det fanns makaronipudding  undrade han om han kanske kunde få......

En försvarlig portion försvann  blixtsnabbt :0) Sam är vädligt lång och smal som en stör - behöver all mat han kan stoppa i sig.
Lite prat och umgänge och så var det dags för Janne, Sam och Eli att hämta Lisa på judon och åka hem - hej, hej!

Roligare än så här blev det inte i dag.