I kväll har det varit  "spring-i-ring-träning" på Mälarö BK. Energiska Bettan drog ihop de fyra hundar från Fornborgen, som skall ställas ut på Stora Stockholm, för ringträning och träning i att ställa upp gruppen - eftersom det nu blir en uppfödargrupp.

Detta under förutsättning att inte alla fyra åker ut med tvåor - man vet aldrig, men hoppets lampa måste lysa :0)

Marie, en duktig ung tjej som gillar att visa hundar (Marie är dotter till en av Bettan och Olles vänner bland räddningshundsförarna) kom också, hon skall visa en av hanhundarna.

Så vi sprang, i stövlar och tjocka jackor, på klafsig appellplan, i strålkastarljus - hundfolk ÄR inte kloka :0) - varv på varv. Provade lite olika konstellationer i gruppen och så tränade vi på att ställa upp dem.

Ni vet, så där lite snett framåt, med förarna s a s i bakgrunden - blev riktigt tjusigt.

Vi kom också överens om att alla skall vara svartklädda, enklast så.

Nu har jag bestämt mig ! Jag skall springa ett antal varv med Hippie varje dag - SPRINGA! Det är lite annorlunda fart i collieringen än i västgötspetsringen. Någon gång kan det bli lite spring i v-spetsringen, men oftast räcker det med hastig marsch - benen är ju lite kortare på dessa små vä'nner :0)

Skadar inte alls att mandrom får upp farten lite :0)

Visserligen hatar jag att springa, har alltid gjort det - jag kan gå hur långt som helst, men springa........

Men vad gör man inte för att inte förstöra för sin hund.

Azlans husse Sören och jag skall också passa på att träna när vi ändå ses i sökgruppen.

Efter träningen gick vi in i klubbstugan, Maries mamma Tiina kom också, Tiina och Marie intog medhavd kinamat och vi andra tog en fika. Så blev det mycket skratt och snack ett tag, därpå gick alla utom jag, ner på planen igen, nu för att träna lydnad.

Jag åkte faktiskt hem, kände mig inte riktigt i form att träna mer.

Det gnager lite i magen inför Bittes operation i morgon - men det är klart att det kommer att gå bra - eller hur.......

Jag kommer att känna en oerhörd lättnad när jag får hämta hem henne i morgon eftermiddag - lilla gumman, vad man utsätter henne för - men det är för hennes bästa - det är enda ursäkten.

Jag upprepar, som ett mantra, det som veterinären sa till mig i måndags "jag har aldrig någonsin upplevt några negativa konsekvenser av att göra en tonsillektomi".

Snälla - håll tummarna för Bitte!

 

lisbeth

22 november 2007 21:18

hoppas det går bra/lisbeth

 

skogstrollet

22 november 2007 23:46

Alltid lika trevligt att läsa alla dina förehavanden.Vilken dag skulle du vara på Älvsjö
Håller alla tummar och tår inför morgondagen
Kram från trollen

 

Lena

23 november 2007 04:27

Självklart!
Jag håller alla tummar jag har och Grabbarna kniper med klorna:)

 

Britta

23 november 2007 05:20

Bitte hälsar och tackar!
Jag tittar in på din blogg Trollet.

 

skogstrollet

23 november 2007 05:34

Gomorron Brita
Jag är där på söndagen
Hoppas det Nu går bra idag
Kramar till Er alla

 

Karin

23 november 2007 09:14

Tänker,tänker, tänker på Bitte.

 

Isabel

23 november 2007 10:37

Håller tummarna stenhårt för Bitte

http://www.kennelviking.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I går var det glad familjeträff på Skytteholms golfbana - västgötaspetsfamiljeträff! 8 götar och en collie flängde runt och hade kul. Mina tre - Stina,Bitte, Skrållan och Hippie förståss- och så matte Birgitta och grabbarna Feldt-von Otter, Valle (...

.....efter mycket funderande har min lilla hjärna kommit fram till detta:   Jag har bloggat sedan 2007, snart 6 år. Jag tänker inte ta bort bloggen - förutsatt att inte själva sajten tänker lägga av. Har haft lite tankar på att flytta den till ...

.....bara lite "snapshots" från dagens eftermiddagspromenad i Myra. Lite gråmulet, men ändå en vacker och framför allt fridfull prommis.   Ormbunkar är vackra även när di är vissna.         Collie...      Bitvis ganska brant ......

I dag åt vi lunch hos Ida med matte, i Järfälla. (Ida = dotter till Bitte och mamma till "mina" valpar från förra sommaren). Idas matte Britta Asp har stor del i den kullen, hon "lånade ut" Ida och ställde upp alldeles otroligt fint under hela tiden,...

...att fullkomligt bombardera oss med sin fantastiska färgprakt - liksom för att mildra det bistra och ofrånkomliga faktum vi står inför  - nämligen  att nu är " de långa kalsongernas natt " väldigt nära...   Mina dahlior går nu på 10:e året. Blo...