Usch!Varför är man begåvad med en så livlig fantasti - och framför allt - varför skall jag alltid drömma så infernaliskt?

I natt, eller antagligen mer åt morgonkvisten, drömde jag att jag var ute och gick med hundarna i ett väldigt märkligt landskap, går inte att beskriva riktigt , det växlade snabbt (som det gör i drömmen) och plötsligt var hundarna så långt framför mig att de bara var små prickar.

ag vet bara att jag hann tänka "men så där långt borta brukar dom aldrig vara" och jag ropade på dom högt och lite ängsligt.

Då! Var de bara borta! Försvunna! Jag sprang som en galning och såg då att de försvunnit utför ett stup, vad som fanns nedanför stupet har jag inte en aning om.

Fasa! Skräck! Resten av drömmen var bara letande och letande, var och hur vet jag inte, vet bara att jag letade frenetiskt och med skräcken hela tiden bultande i kroppen och min enda tanke är "jag måste få hjälp att leta, jag måste få hjälp att leta".

Så går jag, trött och slut i en helt annan typ av landskap, fortfarande letande, genom ett fält med högt torrt gräs, hör något bakom mig och där kommer alla tre rusande mot mig.

Tungorna hänger, de är våta och smutsiga men lika lyckliga som jag. Jag vaknar med tårarna  strömmande, precis mitt i en "bild" där jag sitter på marken och försöker krama alla tre på en gång.

Vännerna var lite milt förvånade över att matte grät så det sprutade och låg där i sängen och höll långa haranger om hur hemskt det hade varit och hur lättad hon var att det var en dröm.

Varför drömmer man sådan smörja? Antagligen just för att man är så in i bänken rädd för att förlora dom - och så har man väl sett och läst lite för mycket hemskheter (är deckarfan) och hjärnan måste göra sig av med en del och bearbeta.

Nåväl, allt ät lugnt och det mest spännande som händer i dag är att jag skall besiktiga bilen :0)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I går var det glad familjeträff på Skytteholms golfbana - västgötaspetsfamiljeträff! 8 götar och en collie flängde runt och hade kul. Mina tre - Stina,Bitte, Skrållan och Hippie förståss- och så matte Birgitta och grabbarna Feldt-von Otter, Valle (...

.....efter mycket funderande har min lilla hjärna kommit fram till detta:   Jag har bloggat sedan 2007, snart 6 år. Jag tänker inte ta bort bloggen - förutsatt att inte själva sajten tänker lägga av. Har haft lite tankar på att flytta den till ...

.....bara lite "snapshots" från dagens eftermiddagspromenad i Myra. Lite gråmulet, men ändå en vacker och framför allt fridfull prommis.   Ormbunkar är vackra även när di är vissna.         Collie...      Bitvis ganska brant ......

I dag åt vi lunch hos Ida med matte, i Järfälla. (Ida = dotter till Bitte och mamma till "mina" valpar från förra sommaren). Idas matte Britta Asp har stor del i den kullen, hon "lånade ut" Ida och ställde upp alldeles otroligt fint under hela tiden,...

...att fullkomligt bombardera oss med sin fantastiska färgprakt - liksom för att mildra det bistra och ofrånkomliga faktum vi står inför  - nämligen  att nu är " de långa kalsongernas natt " väldigt nära...   Mina dahlior går nu på 10:e året. Blo...