Funderingar, kanske en liten saga -  om den lilla specialklubbens vedermödor – och hur människor totalt kan spåra ur. 

När en person som är intelligent och väl (om än i alltför många ord) kan uttrycka sig i tal och skrift – plötsligt övergår från att var intelligent och informativ, till att bli fullständigt besatt, tappa all social kompetens, får tunnelseende och tillgriper vilka medel som helst för att driva igenom sin vilja, då undrar man vad som hänt? 

Ett  exempel! En människa som ägnat många år åt att  - nästintill – dyrka en viss hundras. Till slut tycker denna människa att rasen tillhör henne/honom – det är bara  hon/han, som vet,kan  och förstår något om denna ras, om dåtid, nutid och framtid för rasen – alla  andra är scharlataner, idioter, de kommer att driva rasen i fördärvet!

Vad göra?Jo! Här kommer en gåva från ovan – en person som utger sig för att värna om denna ras, som uppmuntrar, stöder, eggar vår ”värnare om rasen” – som ger henne/honom fria tyglar att skriva, tycka, och med alla medel slå samtliga övriga medlemmar i denna rasklubb i huvudet med, ”JAG är den ENDA som kan och vet något om denna ras – ni är idioter, kräk, ligg på knä och lyssna till min allsmäktiga vishet och kunskap! 

Och personen som gett ”värnaren om denna ras” fria tyglar – vilken bevekelsegrund har han/hon? Elementärt , min gode Watson – MAKT! Total MAKT!

Genom att styra och  censurera  i klubbtidningen, genom att hota och smickra funktionärer och övriga medlemmar – och samtidigt ha full koll på ”rasens värnare”, så skaffar sig denna person mer och mer MAKT! 

Och så fortsatte den tragiska sagan , mot sitt oundvikliga slut – de två ”topp -figurerna” körde på i allt högre hastighet och med allt otrevligare metoder,rasklubbens tidning användes enbart som propagandamaskin och ”hatspruta”.

Åldriga medlemmar förleddes att sätta sitt namn under artiklar vars innehåll de inte hade en aning om.

Viktiga dokument, pärmar och mail försvann  på de mest mystiska och oförklarliga sätt. 

Och till slut – det hela gick så att säga ”i väggen” – folk fick nog! Efter otaliga mail, samtal etc så uppenbarades det för den stora moderorganisationen vad som egentligen pågick – inget litet ”tantgräl” i en rasklubb – här skedde riktigt otrevliga oegentligheter – moderorganisationen ingrep, ”huvudet” avsattes och moderorganisationen tog hand om den lilla sargade specialklubben intill stundande årsmöte.

 Vad lära vi oss av detta?Jo! Att följa vår ras/specialklubbs göranden och låtanden noggrant, att ställa frågor till styrelse och kommittéer när något är oklart – inte köpa allt som  sägs eller skrivs på hemsidor eller i klubbtidningar – ifrågasätt! Be om förklaringar och utförligare information om du inte förstår eller tycker att given info är för torftig eller luddig! 

DU är medlem/uppfödare – KRÄV av din ras/specialkubb att den arbetar för rasen och för dig – inte för styrelsemedlemmarna/kommittéerna !Ajö!                     

...var har ni er?

Ursäkta, men denna gamla dåliga vits kröp ut ur någon minneslåda i mitt huvud, alldeles nyss :0)

Det har verkligen "storblåst" här i dag, snudd på storm. Man gick dubbelvikt på golfbanan vid klubben. Men det var ändå varmt och sol.

Rejält träningspass i dag - vännerna ligger nu utspillda runt mig och snusar gott och förnöjt. Sök med Hippie, lydnad med Bitte och Stina.

Det är så mysigt detta, att kunna träffa ett gäng trevliga människor på klubben, träna tillsammans och så fika och prata  - vi snackar om allt, inte nödvändigtvis hund hela tiden. Vi är ju pangisar allihop, men kan fortfarande ligga utan käpp och ingen behöver ledas ut i skogen eller så :0)

Och detta att kunna träna på dagtid, i lugn och ro, ingen stress och tittande på klockan. Under den yrkesverksamma delen av livet fick man ju knö´ihop träning och alla andra aktiviteter på helgen, oftast med ett öga på klockan.

Men nu har jag gjort min del, knegat mina år, nu tänker jag njuta så länge jag kan :0)

Tja, det stormar ju inte bara ute, på ett par bloggar också...

Men det lugnar nog ner sig. Argumenten från t ex "mångårig tyst observer" och "en som vet", är ju tämligen torftiga och inte ropas det hurra över dem heller :0)

Man har inte så svårt att lista ut vilka personer som så skrajset döljer sig bakom pseudonymerna - det gör det hela ännu dummare.

Nu struntar vi i dom!

Stod vid köksfönstret för ca en timme sedan - och vad ser jag? Små snödroppar, blommande under mitt ena äppelträd. Ut som ett jehu med kameran, titta! Är dom inte bara helt underbara :0)

Önskar er en trevlig helg, bästa bloggläsare!