Sov som en sten i natt. Efter sedvanligt utsläpp och matning av vännerna i ottan, kröp jag omedelbart ner i bingen igen och sov till 08 45 - härligt!

Pigg som en pelikan skuttade man upp och gjorde 80 armhävningar på golvet (lööögn!) - nä, men jag var förvånansvärt återställd efter att ha varit så totalt ledbruten kvällen innan - sömn gör underverk!

Tog det lugnt - flickorna fick vara ute en stund, vädret var fint  - motvilligt gick de ut i trädgården - lite kyligt var det ännu så jag sköt igen dörren - sura blickar....

Detta gäller främst götarna, Hippie är alltid lika villig att gå ut im garten, hon kan ligga där hur länge som helst, ligger på lämplig spanplats och håller kollen, larmar om det dyker upp något spännande. Götarna, som de mammagrisar de är, vill ju helst vara där jag är, men de blir alltså brutalt utkörda lite då och då. Så länge dörren står öppen är allt frid och fröjd, då kan de bestämma själva om de vill gå ut och ta en flukt, men när jag stänger dörren.....

Duschade, drog på mig paltorna och släppte in de arma utestängda + Hippie.

Kaffe och morgontidning, gud så skönt att bara sitta och ta det lugnt, vännerna fick sina ostskivor (två var) och jag fortsatte att jobba mig igenom DN.

Åkte sedan till Myra och vi gick uppe på åsen ovanför gamla Myra sandtag i drygt en timme - kalasväder!

Hem igen, lite lätt lunch och så åkte jag till Coopen vid Bromma flygplats.

Handlade bl a blomsterlökar, behöver fyllas på lite här och var, samt hittade en jättefin cykel - kommer att passa Lisa perfekt!

Hela familjen går ihop om den - cyklar är ju inte precis gratis, men den här var nedsatt till 1.995:-

Nu har jag lagt (nästan) sista handen vid Rapportören - det blir alltid någon dag mer än jag tror innan jag kan skicka den till tryckeriet - väntar på ett sista bidrag.

Dags för en liten promenad på fältet.

Vill bara meddela att jag såg varenda minut - vilken juvel han är, Skifsen!G´natt!

Min för många år sedan brutna fotled har besvärat mig i några dagar, gör så ibland. Tänkte "äh, det går väl över som det brukar" - men se att gå testledare och vara igång i skogen från före sju till fem och sedan ha "efterplock" - det gillade den inte - himmel och plättar så ont jag har nu!Men vila i afton och en lugn dag i morgon kommer att göra susen.

Alla funktionärer sammanstrålade i  ottan på klubben, kånkade upp prylarna till banan, allt gick galant, haren provkördes och fungerade.

Glatt nynnande gick vi ner till klubbstugan efter att ha "vallat" beskrivaren runt banan (hans första besök på MBK och han måste få se hur allt funkade).

Fika och så drog vi igång med första hunden - haren fungerade.

Andra hunden - haren fungerade inte :(

Exakt samma fel igen, klicketiklick i motorn och inte ett sk-t mer hände.Vi hade lagt ut springharen och så fick det bli.

Gissa om harkonstruktören kommer att få ett sammanbitet samtal från mandrom på måndag...Nu får det f-n i mig vara nog! Ny hare eller stålarna tillbaka!

Dagen ramlade på, väldigt blandad kompott på hundraser - Australian shepherd, labrador, grosse schweizer sennenhund, mudi, bernen sennen, schäfer, entlebucher sennenhund, curly coated retriever.

Ingen hund fallerade på skotten, i övrigt var kompotten lika blandad vad gällde reaktioner.

Så fick en av figuranterna ett akutsamtal hemifrån - hennes ena tik hade blivit illa biten i ena bakbenet, krävde veterinärvård.

Sambon åkte med hunden till Södra djurkliniken på Ventholmen (Ekerö) där det turligt nog fanns folk i dag.

Efter ett tag ringde veterinären och talade om att de efter stor möda fått stopp på blodflödet, meddelst tryckförband, men det gick inte att hitta blodkärlet! Kul!

För ett sådant företag krävs fler personer än två, som dom var på den kliniken - tryckförbandet måste ju hållas kvar medan någon rotar efter kärlet. Det satt tydligen någonstans långt upp i ljumsken - veterinären (som är mycket erfaren) hade öppnat i stort sett hela benet.

Figuranten skickades iväg, inte kunde hon fortsätta när det var på detta viset.

När vi hunnit förbi lunchen och sjätte hunden,återkom hon ett tag för att

meddela att de fortfarande inte lyckats få ordning på det hela - hon visste inte om det skulle bli vidare transport till Bagis eller hur det skulle bli. Vi sa åt henne att åka hem igen och vänta på samtal från veterinären.

Självklart blev vi alla bedrövade av dessa hemskheter och personen i fråga måste ha känt hur många goda tankar vi skickade under dagen.

Sista hund var entlebuchern - husse kom utan stamtavla "jo se, jag har flyttat och hittade inte stamtavlan"...

Nu går det tyvärr inte att genomföra ett MH om man inte kan kontrollera hundens ID mot stamtavlan.

Då kom mandrom på att figuranten med skadad hund (bor väldigt nära klubben) kunde åka hem, dra ut uppgifter från SKK:S hunddata och komma tillbaka med - godkändes av beskrivaren och så blev det.

Framemot halv sex var vi klara i skogen och figgar plus beskrivare plockade ner banan, jag fixade köket och diverse papirer samt sopade i stugan - att det blev så sent berodde förstås på att vi dels fick bråka med harf-n, dels fick köra en stor del av MH:t med bara två figuranter.

Men dom brudarna är både vana och så himla duktiga - gick bra, men tar då lite längre tid. Jag fick också rycka in och dra skramlet, men det går bra även om man är testledare.

Nu har jag varit på Helgö och hämtat vännerna - gick en snabbis i morse innan jag drog och sedan hämtade Bettan dom.

Har duschat och satt på mig morgonrock - nu skall jag fixa lite käk och sedan titta på programmet om och med Björn Skifs - den pöjken gillar jag :0)

Tror ni jag håller mig vaken åtminstone fem minuter.......

Summering av dagen gör att -  trots harproblem och ont i hjärtat över den arma bitna hunden - blev det en väldigt trevlig dag. Fantastiska figuranter, en genomtrevlig beskrivare och dessutom hade vi tur med vädret :0)

Dagen har avslutats med äppelmoskokning - kokat och passerat i vagga enligt gammal beprövad metod.

Mitt äppelmos blir ljust rött, helt sagolik smak på dessa äppelsorter (Mio och Alice) - sötat med fruktos, uj så gott.

Jag var ju inte speciellt klyftig när jag planterade mina äppelträd - satte två tidiga sorter, i stället för en tidig och sen.Men grannen har sen sort så vi plockar hos varandra.

Ett redigt kladdigt jobb är det att göra äpplamos - har nu diskat alla kärl och sanerat spis och köksbänk, paketerat moset i små lådor och skall langa det i frysen så fort det svalnat. En del levereras till barnen, en del till bästa polarna och lite behåller jag själv - gör inte av med så mycket - men måste bl a ha till julskinkan :0)

Tidigare på dagen var det test av El Haren.

Pålitlige Berra kom och hjälpte mig, vi släpade upp låddan med elharen, kabel, trissor, slägga att slå ner desamma med + en tumstock. Varför tumstock? Jo, för att nu hade vi fått nya mått på avståndet mellan trissorna se!

Inte undra på att haren for iväg som ett expresståg ;) Trissorna satt på det avstånd som används för manuell hare, med eldriven dito skall avståndet vara längre - hade ju varit praktiskt om vi fått reda på det i begynnelsen...

Haren var alltså tillbakaskickad till tillverkaren - denne ringde mig när haren anlänt och omtalade att han testat den och den fungerade sååå bra såå!

"Mmmhhmmmm", sade mandrom,"här hade vi diverse tekniska gubbar som fixade med den och det var tji"!

Tillverkaren sade då hurtigt " Ta du och kolla kabeln och avtryckarknappen - har du en multimeter"?

Tänk att det har jag :0) Säg mig det mätinstrument som inte funnits i vårt garage - många är borta men se en multimeter är bra att ha, så en dylik är kvar.

"Och så mäter du mellan den lille gule plattan i ena änden och den andre lille plattan där kabeln skall in i motorn" (kabeln på ca 60 meter var kvar hemma för att inte tynga paketet extra, kostade ändå 250 spänn att skicka).

"Jaha, sade mandrom, och jag mäter...Ohm..."? drog jag till med, för jag tänkte snabbt att här är det förstås likström och då blir det väl Ohm...

"Just det" sade tillverkaren med lite lätt förvåning i rösten, jag förstod att han berett  sig på att informera om hur jag skulle ställa in multimetern (multi- för att det går att mäta vad fanken som helst, Volt, milliVolt ,Ohm, olika Amperestyrkor..)

Stod man där och kände sig som en fullt utbildad elektriker....

Ok, said and done, ut i garaget och hämtade mätaren och kabeln - då ringer herr tillverkare igen..

"Jo, eh, jag testade en gång till och nu fungerar den faktiskt inte - men jag vet precis var felet är - har faktiskt fått tillbaka tre stycken med samma fel"

Sedärja ;)

Fort gick det att laga mackapären, kom som sagt i går och i dag var det Det Stora Testet!

Fungerade galant!

Men vi lägger nog ut springvarianten också....just in case...

I morgon är det en hel  del att pyssla med - och mandrom tänker kasta sig i bingen rätt tidigt - skall upp 05 30 på lördag och sedanär fullt pådrag hela dagen. Snabb prommis med vännerna på morgonen innan avfärd, sedan kommer Bettan och hämtar dom.

Vi får se om det hinns med något bloggande.

Gårdagen förflöt snabbt och var fulltecknad.

Fixade kaffe och lite lätt lunch, ner i ryggsäcken, vännerna ut i bilen och så drog vi till skogs för sökträning.

Jag kom en timme för tidigt, för att hinna rasta alla ordentligt före träningen.

Hoppsan! Där vi planerat att vara vimlade en hel förskola runt, små eldar här och var , det grillades pinnbröd och stogs i.

När jag tog ut hundarna vimlade 70% av barnen fram och frågade "får vi klappa? Vad heter dom?"

Visst fick dom både klappa och fick namnuppgifter - Hippie höll på att svimma av förtjustning när hon såg alla barnen, Stina och Bitte bara log och vickade stump.

När vi klarat av allt gullande, gick de tre musketöserna och jag på promenad.På vägen tillbaka mötte vi Azlan och Sören, åter vid "basen" så kom gullandet igång igen, nu hade dom ju en "Lassie" till att klappa på.

När alla i sökgruppen anlänt, hade vi krigsråd - vad göra?

Precis här kunde vi inte vara, dessutom traskade diverse små patruller runt i skogen på någon runda, oklart riktigt var dom kunde dyka upp.

Inte för att hundarna skulle besvära dom, men det skulle klart störa träningen.

Vi gick neråt grusvägen, här skulle inte barnen vara, och kollade runt - omöjligt! Insåg vi efter en liten stund, gallrat område med nästan omframkomlig terräng och dessutom en massa sly, avhuggen några decimeter över marken, sylvassa pinnar - nej tack!

Så vi åkte till det område vi var på senast, men flyttade oss lite längre ner - perfekt!  Hippie och västgötarna följde med och vallade.

Träningen förflöt gnisselfritt, i dag hade vi en ny figurant med, Stellas husse (matte är den som tränar Stella), kalas! Jättebra när vi kan få med lite nytt folk, alla hundarna markerade honom också utan prut, Hippie tittade stort en sekund, men fann sig snabbt och kom till skall - "visst ja, jag måste tala om att jag har hittat honom".

Fika efteråt, vad gjorde man utan sin sittryggsäck :0)

En liten vända i skogen och så var klockan två, dags att åka och tanka och hämta Eli på dagis - personalbrist och  Eli måste hämtas tidigare, Pernilla skulle inte hinna - akutfarmor kallades in.

Hämtade elharen på OK/Q8 på återvägen från dagis, den kom snabbt tillbaka från tillverkaren, nu skall vi testa den och hoppas på att den funkar i helgen.

Det är lika spännande varje gång man skall få en försändelse - var skall den hämtas? På OK/Q8? På ICA? På den lilla smutt som är kvar av Posten? Eller kommer den månne levererad till dörren?

Eli och jag köpte en DVD på macken "Alvin och gänget" - en högt gillad dinosauriefilm (inte om Lillefot som tur är, en annan) har pajat, så vi behövde förnya tittoteket.Pernilla dök upp redan på macken, hon kom loss tidigare än beräknat så vi drog hem till mig allihop och tog en sen fika.

Sedan var det Rapportörenjobb som gällde. Inga mer hundaktiviteter i dag - fuskade!

Tog en stor näve pyttesmå godisar och slängde över appellplanen utanför tomten, det tog vännerna en bra stund att nosa upp alla  - lite hjärnjobb i alla fall :0)

Gissa vad jag gjorde när jag var klar med dagens kvot av jobb i Publisher? Jo, jag gjorde thé med lite tillbehör, bänkade mig bland vännerna i soffan och tittade på "Alvin och gänget" :0) Handlar om tre talande ekorrar - alldeles lagom intellektuell nivå för mig just då ;)

Filmen var lagom slut tills det var dags för den underbart  förfärliga Hyacinth - visst är avsnitten väldigt lika varandra och fullkomligt förutsägbara, men ändå......

Var på medlemsmöte i afton, på Mälarö Brukshundklubb.Vilken alert och driftig styrelse vi har, med en suverän ordförande som primus motor!

Den (styrelsen) formligen sprutar goda idéer och uppslag och genomför dem också ;)

Jag blev medlem i MBK 1980, när jag började med min första golden retrievertik Honey. Blev snabbt intresserad av att delta i föreningslivet, började lite fint med att stå i köket (där har många börjat sin "klubbkarriär"), avancerade till hjälpinstruktör på kurser och så rullade det på...

B-instruktör, A-instruktör, specialkurser i spår och sök, lärarkurser på Hundskolan, deltog som lärare i ett antal instruktörskurser, gick tävlingsledarutbildning, blev mer och mer intresserad av "den mentala biten", blev B-figurant, A-figurant och så testledare.

Under alla år har jag också haft hundägarkurser av olika snitt, suttit i MKB:s styrelse i ett par omgångar, i SBK:s Stockholmsdistrikts styrelse i tre omgångar, är inne på min andra omgång som redaktör för klubbtidningen, hade kurskansliet i närmare 10 år .... hur i himlens namn har man hunnit jobba och sköta familjen - och träna egna hundar ;)

Ibland kändes det lite väl tjockt - som den vårtermin när MBK hade väldig brist på instruktörer och jag hade 60 !! kurstillfällen - aldrig mer, lovade jag mig själv!

Väldigt roligt har det dock oftast varit, man lär sig fortfarande nya saker, träffar nya entusiastiska hundägare (och en del som inte skall ha hund...men dom är ganska få).

I dag har jag skurit ner väldigt mycket på aktiviteterna - prioriterar mig själv och mina hundar - gör klubbtidningen, har hand om mentaltesterna och har en kurs/termin - och nu är jag ledig hela dagarna, får gott om tid över för vännerna och träningen!

Jag har avauktoriserat mig själv som tävlingsledare, det blev för träligt efter 10 år - sök- och spårtävlingar - uppe och ute i skogen kl 06, ibland tidigare ändå och så fullt ös hela dagen - nej, det får allt vara nu.

Kan ibland ställa upp som tävlingsledare i lydnadsklass I och II - III och Elit får andra ta. I lydnadsklasserna finns inte samma auktorisationskrav.

Det räcker också så bra att gå som testledare några gånger/år - att skaffa övriga funktionärer till ett MH tar sin rundliga tid, så helt lättvindigt att ansvara för RUS (Rasutvecklingssektorn) är det inte - men kul!

Det känns så mysigt att ha tillhört samma klubb i så många år och gärna vilja fortsätta att tillhöra den så länge man orkar vara aktiv - endast under en period  stormade det på klubben - och det rejält - men efter att den som orsakade stormarna försvann, så har det varit lugnt och trivsamt i alla år. Klubben får ofta vitsord från tävlande som kommer från annat håll - "välorganiserade tävlingar och man känner sig välkommen".

Flera medlemmar som jag känt sedan 1980 och blivit god vän med, är fortfarande kvar, är i dag också pensionärer och fortfarande hundaktiva. Nu träffas vi så gott som dagligen på klubben, man tränar lite, sopar lite golv, tömmer lite sopsäckar, byter ut en duk, torkar av lite i köket, fikar, snackar (inte bara hund, om annat också), planerar nästa träning, tar en tur i skogen med vännerna - dä´ä´trivsamt dä´:0)

...börjar "göra höst". Det mesta är överblommat, men några krukor med pelargoner jobbar på, ett par rosenknoppar tänker nog slå ut och dahliorna blommar snällt fortfarande.

Surfinian på garagegången är bara fantastisk, blommar lika fint nu som i juni.

Jag har verkligen pysslat om den, gödslat mycket och hela tiden plockat bort vissna blommor. Den får jag nog ha glädje av tills frosten kommer.

Har tagit in min bougainvillea, i vardagsrummet, den har fortfarande inte blommat, är nog mitt fel, jag beskar den väldigt hårt. knoppar finns och den kanske blommar inomhus - men sedan åker den ut i blomsterrummet i garaget över vintern, annars lägger den nog av totalt.

Så här års blir jag lite "nonchig" med trädgårdsskötseln, riktiga trädgårdsivrare jobbar säkert mycket mer än jag, ända tills snön kommer. Jag klipper gräset, rensar nödtorftigt och klipper bort vissnat, men det är absolut inte samma energi som under vår och sommar. Nu går jag t ex och tjatar på mig själv att kantklippa, något jag gör automatiskt efter varje gräsklippning annars - jajajaja, jag skall väl ta ett varv...någon gång den här veckan...

Fröken Bitte - jag vågar absolut inte dra några växlar på de eventuella tecken jag sett hittills - får vänta ett tag till.

Hon är fullständigt galen efter mat  -är hon i vanliga fall också, men nu är det värre och så kan det vara för att hon är parad och kroppen ställer in sig på att skaffa näring, oavsett om hon är dräktig eller inte. Hon är fortfarande klart svullen runt vulvan och det är väl i så fall lite ovanligt två veckor efter löp, om inte.....

Hon stod upp i sängen och torrulkade härom natten, vid 3-4 tiden - lite tidigt, bara 18:e dygnet, men hon har aldrig tidigare i sitt liv kräkts.

Hon är makalöst kelen - det är hon i vanliga fall också, men nu är det alldeles väldigt mycket - hon formligen kryper under skinnet på mig så fort jag sätter eller lägger mig.

Hon är lugn, kan springa ett par steg när Hippie gör  "jaga mig"-inviter, men springer absolut inte med, till Hippies besvikelse. I vanliga fall drar hon järnet och det flängs varv på varv i skogen.

Men....

Hon är parad, och kroppen förväntar sig att det skall "bli nåt´" oavsett om det är så eller inte.

Framåt söndag eller så borde man väl möjligen  kunna se att hon ökar i omfång lite, men det kan dröja också....

Intet är som väntans tider.....

Jag tar det faktiskt rätt lugnt, är luttrad - för varje sak jag ser som kan vara, så korrigerar jag snabbt med så kan det vara i alla fall.

I dag kommer någon snubbe från kommunen och sätter in ny vattenmätare, i kväll är det medlemsmöte på klubben - mer upphetsande blir inte denna tisdag :0)

.. blir det i dag ity jag är fullt sysselsatt med klubb-blaskan.

Birgitta och jag träffades på klubben - gjorde uppletande i skogen med alla vovvarna - uppskattades ;)

Lite lydnadsträning, men ganska halvhjärtat, vi hade liksom ingen lust...

Kaffe och så åkte vi hem. Jag har klippt gräset, matat och gått en liten vända med vännerna - nu skall resten av dag/kvällen ägnas åt blaskan.

Men först ett grattis till Sören och Azlan som knep sitt andra förstapris i lydnadsettan i går - 165,5p och en tredjeplacering - kanon!

Förledande vackra, men ack så lömska....

Gissa varför jag alltid har en karda med i bilen :0)