Det är bara för vidrigt väder - kan det inte ta slut nu? Please! Åtminstone lite sol - att få -2 och snö är väl inte att tänka på...

Men det finns glädjeämnen. Fick just mailbesked från Inga i Finland att Ingrids Brewster blev BIR på Eukanuba-skowen i Long Beach  - hurra!!!

BIM blev CAN Ch Osafin Elsa , vars fader är  Cindys Fennican Zoltan Finnboy.

Härligt för uppfödaren, Cindy Kingsley - och för dig Inga :0)

Jag skall träffa lille Douglas om ett par timmar, det blir inga långa sejourer ute på plan med honom i dag.

Douglas är en 3-månaders rottweilerpojke, som får hänga med när jag ändå har kurs med Teddy, men sedan får det vara bra - hade inte tänkt mig en kurs med 8 stycken igen. Det får bli i vår.

Douglas är väldigt trevlig, bor med ett rart ungt par. Husse kommer från en familj där mamma föder upp golden, men matte är en väldig färsking när det gäller hundar - och alldeles på tok för eftergiven mot lille Douglas. Men båda är klartänkta och vettiga ungdomar, det skall nog gå bra.

Douglas hade inte vare sig koppel eller halsband på - jag bad dem sätta på det så att vi kunde gå ner på plan och dona lite. "Douglas kan inte ha koppel"!

"?????"

" Han vill inte"

"Okeeeeejjj"

"Vi har försökt , men då måste vi ju dra i honom"

"Om matte stålsätter sig och ni ger mig 5, låt oss säga 6 minuter med Douglas, så kommer han att gå i koppel"

"Det går aldrig"!

"Vi får se"!

De hade inget koppel så jag tog ett av mina. Douglas fick på sig sitt lilla läderhalsband och så kopplade jag honom och gick, lockande på den lille.

Envis som en röd gris var han, åmade sig, skrek, åkte på hasorna, försökte komma ur halsbandet, blängde på mig - körde hela registret. Mattes underläpp darrade betänkligt. Mamma goldenuppfödare var med också och hon tog det hela med stoiskt lugn ,sa bara "det blir bra det här, utmärkt för ungdomarna".

När den ohyggligt elaka bestämmarkärringen tråcklat med Douglas i 5-6 minuter, så gick han helt frivilligt i koppel. Både matte och husse fick sedan pröva, Douglas testade dom lite också, men gav sedan upp och fnattade på så fint i kopplet.

Håhåjaja....

Vi pratade en hel del om vad Douglas var för hund, att det går inte an att låta honom ta kommandet redan vid 3 månaders ålder. Så fick matte göra lite kontaktövningar med Douglas (i koppel). Gick utmärkt och matte var så glad så glad.

Jag tog i Douglas, lyfte honom lite och gosade med honom. Ville se hur han reagerade efter min förfärliga behandling. Douglas viftade på svansen och tvättade mig grundligt i fejan - värre var det inte alltså.

Teddy är på inskolning på hunddagis i dag, så det blir bara Douglas, Teddy kommer på fredag.

Åkte ut till Helgö på eftermiddagen, dels för att beundra nyinlagt golv i vardagsrummet, dels för att frisera Hippies öron lite mer.

Sömnadsexperten Mia var där och hjälpte Bettan att sy gardiner - där gick det undan och snyggt blev det.

Efter frisering blev det paus i gardintillverkningen och vi fikade.

Vi kom att prata om vad hundar stoppar i sig - de mest fantastiska saker stoppar dom i sig - och överlever!

På väg hem kom jag att tänka på Cilla, en hungrig labradordam som ingick i vänkretsen för många många år sedan.

Vi skulle ha ärtsoppa och varm punsch-partaj hos ett par kompisar - vi skulle bli sådär en 30 pers.

Jag blev ombedd att göra ärtsoppan, jag hade gjort sådan till tidigare partyn och den blev mycket omtyckt.

Okej! Jag lagade till mängder med ärtsoppa i en stor konserveringsgryta, Värdinnan avhämtade ärtsoppan kvällen före partajet, vi provsmakade och den var finfin.

Peter och jag kom till festen, en blek värdinna drog hastigt in mig i köket och väste "kolla soppan, det är något konstigt med den". Jag lyfte på locket till grytan, som stod på en bänk - ähum......

Det såg ut som om den kokade lite smått, fastän den var kall! Soppeländet hade jäst!!

Jag begrep ingenting! Så frågade jag värdinnan var hon förvarat grytan sedan hon hämtat den hos mig (detta var i mars). Dessvärre hade den stått i köket, framför ett fönster och den goda glada marssolen hade lyst hela dagen.

Elände och katastrof! Det gick inte att äta den här soppan.

Peter  och någon mer fick raskt förpassa sig upp till  det lilla gatuköket uppe vid Träkvista torg - allt annat var stängt - det här var lääänge sedan.

I "Pinnens kiosk" (så hette plejset i folkmun) inköpte gossarna raskt ett antal av de största korvburkar som fanns, säkert 100 korvar i varje - och ilade tillbaka till partajhuset. Här värmdes korv å det snabbaste, gästerna informerades om situationen - alla skrattade hejdlöst och stämningen var på topp.

Så vi åt varm korv i djup tallrik, med varm punsch till, smör, bröd och ost - om det var något mer minns jag inte - men en vansinningt rolig fest blev det och ingen som var där kommer någonsin att glömma den :0)

Vad hände då med ärtsoppan? Jo, husets herre grävde ett djupt hål i bortersta hörnet av deras tomt och tippade i soppan, fyllde på med jord.

Och vad gjorde Cilla? Grävde upp soppan och åt en hel del.......

Cilla fick sova i källaren nästa natt....

Ljusslingorna på fram- och baksidan är uppe här hemma, adventsstakarna tindrar i varsitt fönster, adventsstjärnan är uppe och adventsstaken är laddad med ljus - varsågod julen - nu kan du börja närma dig :0)

Om en halvtimme kommmer kompisarna och så skall vi äta och dricka lite godis.

Ute viner blåsten och regnet slår mot rutorna - fy vale vilket väder! Hundarna var ute precis innan det tog i på allvar. Nu behöver de inte knata ut på några timmar.