Ser att Oxbergsbloggen i dag haft 128 besökare- kan det verkligen var riktigt? Jo, det verkar så.

Hoppas ni alla fått åtminstone lite valuta för besöket.

Skall bara tillägga om dagen - vännen Birgitta tog ju ut götarna på promenad på förmiddagen.

Kommer in, hej, hej, talar om för götarna att nu är det promenaddags - Stina studsar runt "JA JA! Jag vill gå med" - vad gör Bitte? Jo, tittar på Birgitta (som hon träffat ett antal gånger på promenad och i andra sammanhang, men aldrig så att säga varit med, vilket Stina hunnit med, under sina 7 år) och Bittes hela kropp och ögon säger "du är inte min matte, jag tänker nog inte gå med dig" och så kliver hon uppför trappan och försvinner upp i övervåningen...

Nåväl, Birgitta kunde förståss locka ner henne igen och så begicks lång och bra promenad - inga problem, Bitte travade på och med. Men när kosan styrdes hemåt igen, då attans, var det inte trav som gällde för Bitte, då ökade farten och kopplet sträcktes - homeward bound! Mattefixerade knäppgöte :0)

Som min man sa, när han var ensam hemma med tre västgötar "de ligger i en hög på dörrmattan och stirrar på dörren, jag försöker umgås med dem och de kan komma en liten stund och pliktskyldigast vara trevliga (ändå har alla mina hundar älskat sin husse högt och dyrt), sedan är det dörren och dörrmattan som gäller. Och hela tiden ser man ett litet svart moln över deras huvuden och i det molnet regnar det hela tiden".

Som sagt - knäppgötar.

.. gick det för 'hippie. Domaren var så liten och skör att jag inte hade hjärta att sopa till henne :0)Hippie fick ett blått band - hade för lätta öron. Hon har tipp på dem men just nu är tipparna mindre än tidigare, beroende på att hon har löpt. Fråga mig inte varför, jag kan inte förklara det, men collietikarnas öron liksom reser sig vid första löpet.

Nu skall vi köra hårt med hästsalva ett tag så skall det nog ordna till sig.Domaren var annars trevlig och vänlig, handskades mycket bra med hundarna - men hon var stenhård i bedömningen, ringsekreteraren fick hämta fler blåa band, dom tog slut....Av 15 hanar blev 4 kvar till bästa hane, samma sak med tikarna, blått,blått, blått....

Tack i alla fall för alla glada tillrop och tumhållningar!

Hippie fick annars rätt hyfsad kritik - och framför allt! Hon uppförde sig exemplariskt - 10 månader, första inomhusutställningen och dessutom St. Sthlm! Ni vet ju hur det är, knökfullt med folk och hundar,trångt att ta sig fram, högtalare och andra konstigheter. De första 10 metrarna in på mässan tittade Hippie lite på mig och såg undrande ut "vad är detta för ett konstigt ställe"? Men sedan travade hon på som om hon varit där hur många gånger som helst.

Sprang och rörde sig jättebra, stod snyggt och fint och lät domaren knåda och pilla  hur hon ville - mattes duktiga flicka :0)

Kritiken:10 månader gammal  sobel och vit feminin junior, som behöver mer tid för att utvecklas (kära nån´, 10 månader och behöver ändå tid för att utvecklas...) Välskuret huvud, bra ögon, korrekt bett. Tyvärr något för lätta öron, aningen låg i fronten just nu. Kunde ha något mer benstomme. Bra kropp och bakställ, rör sig ännu lite trångt bak och fram. Trevligt temperament.

Som sagt, jag är kolossalt nöjd med Hippies uppträdande. Speciellt som man till sin fasa såg minst tre tikar som kröp över golvet, fick panik och bara ville ge sig iväg. De kunde smyga fram 1cm över golvet på mattan, men ICKE på golvet och inte var det kul att bli tagen på av domaren heller - bedrövligt!

Bettans Gamma åkte också ut med blått band - för lätta öron...Speedy fick blått band för att han var för tjock - där blir det bantning!Azlan räddade "familjeäran" och vann unghundsklassen med 1:a och HP.Azlans stackars husse stod hela tiden, han vågade inte sätta sig, då skulle han inte komma upp igen. Jag hade grundat med en Pronaxen på moprgonen för säkerhets skull, så min rygg funkade rätt bra.

Däremot hade jag något som skavde på ena sidan inne i vänsterdojan, gjorde dö´ont! Kunde inte komma underfund med vad det var - det blir andra skor i morgon.Gjorde ett hastigt besök vid västgötaspetsmontern, där Karin, Anna och Lena höll ställningarna. Det var lite mindre "rekvisita" i montern i år, men den hade klar lagårdskaraktär och det var meningen. Mjölkmaskin, grep, kogrimmor (om det nu heter det), kotavlor (sådana som hänger över båsen).

Nu måste jag ut med vännerna innan det blir mörkt, återkommer senare.

Forts. på St.Sthlm-dagen

Bedömningen i collieringen blev försenad ca en timme under hanarnas öppenklass, beroende på att en stackars ägare fick ett kraftigt EP-anfall inne i ringen och blev liggande på golvet. Det räckte inte med ett anfall utan hon krampade upprepade gånger. Bettan (som är distriktssköterska) var inne och gjorde vad hon kunde och även andra personer hjälpte henne, så småningom kom en läkare och efter ca 50 minuter kom ambulanspersonal, gav en injektion, väntade en stund och så kunde de ta med patienten.Jag har sett den här damen få anfall tidigare och undrar lite om det är så klokt att hon visar sin hund själv. Miljön på mässan med mycket ljud,mycket folk, underligt ljus som kommer oppifrån, är som gjord för att framakalla ett EP-anfall.

Hennes hund är servicehund, varnar matte när ett anfall är på gång - han lägger sig ner. Nu la han sig i ringen och mycket riktigt! Matte fick ett anfall inom en mycket kort stund.

Vi var alltså inte klara i ringen förrän ca kl 13 00 - bedömningen av 56 collie började 09 00! Domaren var inte bara hård i bedömningen, hon var otroligt noggrann, och det märktes att det var inte för att hon var osäker, hon visste exakt vad hon gjorde, men gav väldigt mycket tid till varje hund.

När bedömningen var klar, svischade jag som sagt förbi västgötaspets- och colliemontrarna, men kände att nu fick det vara nog, jag ville uuuut!

Hippie tyckte att det var hejsan värre att vara vid montrarna, försökte klättra in i båda två :0) Västgötapolare i den ena och colliepolare, bl a MAMMA, i den andra.

 Karin tillsammans med Ystra och Asco i montern. Ystra tycker att killarna är lite jobbiga, därav vinklingen på öronen och den låga svansen:0)

Packade mig iväg ut och gick förhoppningsfullt med Hippie på gräsmattor - kissa! HAH! Glöm det! Hon kissade kl 04 30 på morgonen, när jag släppte ut dem första gången, på promenaden innan vi åkte till mässan - no kissing!

Hemma igen kl 14 15, då jag släppte ut henne tillsammans med götarna - då var det läge. Jag har aldrig varit med om tikar som (helt obesvärade) kan hålla sig som collie - det är tydligen så över lag - snälla flickor, ni måste tänka på njurarna!!!

PRESSTOPP PRESSTOPP!!!

Fick just meddelande från Karin att västgötaspetsmontern återigen fått ett hedersomnämnande, med trumpetfanfarer och diplomöverlämning!

För tredje gången!!!!

Motiveringen var att montern var så lättöverskådlig och "ren", men ändå visade ursprunget.

Toppen tjejer! GRATTIS!