På väg hem från Gustavshill i dag, satte jag i en CD och lyssnade på en av mina absoluta favoriter (Elvis är en annan av dem - of course :0) - men den här gången var det "Ol blue eyes", d v s Frank Sinatra.

Och nu sitter jag här och tittar på You Tube, för att se vad som finns där med "Frankie boy".

En hel del, vilket inte är så förvånansvärt.

Jag vet ingen annan som så absolut håller tonen, aldrig  "ett felskär", alltid "perfect pitch", man hör varje ord och det finns en genuin känsla i varje text - hur katten fixade han detta under alla år?...

Och vem minns inte hans rollfigurer i bl a "härifrån till evigheten" och "mannen med den gyllen armen"...

http://www.youtube.com/watch?v=wte1uk4A5eU

1990 såg Peter och jag honom i Globen - helt sanslöst bra! "Frankie boy" var då 75 år - rösten var helt intakt - inget gammelmansdarr där inte!!!

Hans son var kapellmästare och när "Frankie" gick längs mittgången och upp på scenen omgärdades han av ca 12 biffiga livvakter - man såg honom knappt, förrän han var uppe på scenen....

Men när han väl var där så "ägde" han scenen  under hela föreställningen - vilken formidabel artist!!!

...titta! Här är ju räven

God middag!

Kl 11 möttes Birgitta och jag vid Kallkällan på Lovö - Kallkällan är en av flera naturkällor på Mälaröarna, och de har gott vatten!

Vi hade bestämt att gå en (för oss) ny skogsslinga d v s Rävstensslingan, 3,3 km lång.

Ut med vännerna och så knallade vi iväg, vi insåg att det var fler som kommit på denna glimrende ide, men skogen är stor och räcker till - visst mötte vi lite folk med hundar, men inte mer än 3-4 "ekipage".

Antagligen är det bättre att gå här på vardagar  - och det kan ju vi göra

En härlig runda att gå, gick genom skog, utmed vattnet ibland, svängde över ett par hyggen och så in i vackra skogen igen.

Jag står på en sten - hallååååå - var är mitt godis?

Vännerna for runt, mina tre håller sig nära mig, aldrig mer än ca 7-8 meter bort och jag behöver aldrig tjata på dom, dom bara är där - Birgittas flattar är lite mer vidlyftiga - i varje fall Bobby, som far som en kanonkula genom skogen "här gäller det att springa fort som f-n, mycket och länge"!

Nadia håller sig betydligt närmare. Bobby är en snäll och glad typ, Birgitta får bara hålla koll på honom så att han inte far fram och skall hälsa på folk vi möter.

Det gällde att hålla sig till röd-markerad stig.

Vi kom fram till en lägerplats, med fin eldstad, litet vedupplag och två dunkar vatten - för att kunna släcka

ordentligt efter sig. Här var vi strax intill sjön, så det är lätt att fylla på dunkarna.

Plejset måste givetvis undersökas....

Vi klättrade lite uppåt och plötsligt passerade vi denna rönn - snacka om växtkraft !

Vad i hela friden lever den av kan man undra?

Och så detta fantastiska ljus...

Och här ladies and gents, har vi självaste Rävstenen!

Flera gigantiska stenblock, som verkar lite slarvigt ihopkastade - här har inlandsisen spelat Boule kan man säga

Den här informationstavlan stod invid stenblocken. Det här stället används sedan långliga tider av räv, det finns  ett gryt under stenblocken och varje år finns här en kull ungar - vilka i rakt nedstigande led bör härstamma från den första räv som bestämde sig för att det här var en bra "valpningsplats".

Så kom vi så småningom tillbaka till utgångspunkten och bilarna. Vi knallade runt i 1,5 tim. men hade verkligen ingen brådska, stannade och tittade på både det ena och det andra och fnissade åt vännerna som for runt.

Alla vovvarna var väldigt "promenadnöjda" när vi gått klart, de fick varsin bit torkat oxkött och Birgitta och jag satte oss och fikade.

De här breda remsorna med torkat oxkött - det är grejor det! Vännerna är helt galna i dom! Jag har aldrig sett dom någon annanstans än i Ekerö Hundsport-affären - märket heter "Oliver".

Efter den trevliga promenaden for jag vidare till Gustavshills Handelsträdgård på Färingsö och gjorde av med penningar - försvinnande lätt.....

Hemma intog vännerna trädgården och jag ägnade mig åt att sätta limremsor på de två aplarnas stammar nere vid marken, för att hindra små elaka äppelvecklarlarverna et consortes att krypa upp under hösten.

Jo,nog var det limremsor alltid - jag kunde knappt få isär fingrarna efter den hanteringen

Mina pelargoner har nu åkt in för vinterförvaring i sitt rum i garaget, olivträdet och lite annat får följa efter i morgon. Rätt som det är blir det frost på nätterna....

Nu är jag vrålhungrig! Middagsdags! Vännerna har legat på baksidan och avnjutit nykokta märgben som efterrätt till middagen  och tycker nog att de haft en rätt juste dag !