Vederkvickt efter en natts god sömn är man nu redo att ta itu med vardagen. I dag blir det en lugn dag!

Vid lördagens brukstävlingar var det en collie som fick sitt brukschampionat - grattis! Hippies mamma Nadja och matte Marianne tävlade sök för första gången. Strålande lydnad, budföring och fullt på platsliggningen, men nollade tyvärr söket. Nadja behöver nog mer träning på främmande figgar.

Fint väder hela dagen, jag och vännerna knallade runt och tittade, pratade hund, ett tag var hundarna i bilen, då tittade jag på brukslydnaden.

Gled tillbaka till campingen, rätt trött efter att ha stått och gått sedan arla morgonstunden. Åt, rastade vovvar, lyssnade på radion och löste korsord i stugan. Skulle just gå sista kissvängen med flickorna då Azlan (Fornborgens Garp)dök upp med husse och matte. Vi pratade en stund om morgondagens utställning där Azlan förståss skulle vara med  - efter det rastning och så god natt.

 Uppe kl 05 00, hundarna fick göra första kissen bakom stugan i skogsbrynet och fick sedan mat. Duschade, åt hastig frukost, packade ihop, ut med hela bynglet i bilen, städade av stugan, rastade hundarna lite snabbt och så full fart mot Västerås BK.

Väldigt konstigt väder hela dagen! Antingen lite sol och rätt trevligt eller också otroligt hastigt uppdykande slagregnskurar - de kom på ett par minuter - det började plötsligt storma, himlen blev kolsvart och så vräkte det ner, uppochner-vända hinken kan man säga;)

Höll på i en kvart sisådär, så kom en tveksam sol igen - så där höll det på hela dagen. Bedömningarna fick upphöra varje gång slagregnet kom - det gjorde att det hela ytterligare drog ut på tiden. För himmel så segt det var! Valparna började bedömas kl 11 00, jag tror vi var klara kl 14 00 !! Visserligen var det många valpar, men inte SÅ många. Organisationen var inte helt klockren kan man säga......

Valpar saknades, för att föraren var i någon annan ring, man väntade och väntade. När så slutligen alla valpar var bedömda, kunde man inte göra konkurrensbedömning, för då hade ett antal förare knatat iväg till andra ringar igen - så där höll det på. Jag stod lite på nålar, skulle ju upp till lydnadsplanen (som låg en bra bit bort) för att tävla lydnad med Bitte.

Mitt utställningstält hade Olle och jag satt upp kvällen innan, det stod vid

långhårsringen. Bitte och Stina satt i hage i tältet, skyddade från både regn och sol, men hur kul hade dom......

 Äntligen var konkurrensbedömningen klar, jag lämnade Hippie (som skulle haft sin lunch för två timmar sedan) till Bettan, rusade iväg och hämtade Bitte, som höll på att krypa ur skinnet när jag äntligen kom. Stina trodde inte sina ögon när bara Bitte fick hänga med, "hallååååå, jag då"?? Bettan och Olle tog hand om henne också tack och lov.

Upp till lydnaden, jag var siste man på plan - in med en Bitte som fortfarande gick på tåspetsarna och inte var ihopsamlad ett dugg. "Ähhh, det får bli som det blir, detta är verkligen inte rättvist mot Bitte"...

Vi klarade oss igenom lydnaden rätt hyfsat ändå, med 159 poäng, en retsam poäng saknades för ett förstapris :0) Bitte nollade apporteringen och fick en 5:a på ställandet, men hennes övriga poäng var strålande:

Platsliggande - 10

Tandvisning - 10

Linförighet  - 8

Läggande - 9,5

Inkallande - 9

Ställande - 5

Apportering - 0

Hopp över hinder - 9

Helhet - 8

Lilla duktiga Bitte som försökte göra sitt bästa trots att hon höll på att spricka av återhållen energi och matteabstinens :0)

Ner till utställningsplatsen igen, Hippie hade fått mat, Stina var rastad och för kennel Fornborgens del var utställningen äntligen avklarad  - 160 hundar anmälda (inte från Fornborgen ;) - allt som allt).

Det totala resultatet var inte alls illa. Azlan kom 2:a med HP bland unghundarna, hans kullsyster Gamma kom 4:a bland tikarna. Hippie hängde med till sista utgallringen bland valparna men sedan åkte vi ut, kullsyster Exi kom 3:a bland tikvalparna, med HP, Exi är bättre i helheten för närvarande, Hippie har vuxit lite mer ojämnt, så det kändes helt rätt. dessutom märktes det på Hippie att hon varit med om en lång helg - hon visade sig hgelt ok, men jag kände att hon var trött i sitt lilla huvud.

Bettan och Olle var klart nöjda med allas insatser.

Hippies kritik:

"5 månaders feminin tikvalp, parallellt huvud med bra ögon och öron, bra överlinje och lång svans. Normal benstomme, bra vinklar fram, något knappa bak. Rör sig bra från sidan och parallellt fram och bak. Bra päls och färg, trevligt temperament." Den kan man inte klaga på..

Nu var vi allihop rätt slut - alla hade rantat och gått fram och tillbaka, fram och tillbaka mellan olika ringar, alternativt tryckt ihop oss under träd eller i mitt tält under skurarna,blivit blöta och torkat, blivit blöta och torkat, hela dagen. Azlans husse och matte och Exis matte var med hela tiden och vi hjälptes alla åt att hålla hundar och paraplyer, hämta regnjackor etc etc - vi tillhör alla Mälarö BK förresten :0)

När hela spektaklet var klart för vår del plockade vi ner tältet, vek ihop alla burar och grindar och släpade var och en sitt till respektive bil och så rastades hundar.

Jag la sedan  in mina tre i bilen, Hippie sov i princip innan hon lagt ner huvudet. Bitte och Stina var rätt matta dom också.

Olle och Bettan stod uppe vid klubben med husvagnen, där samlades vi, satt utanför vagnen, tog en välförtjänt kopp kaffe med mackor och bullar och läste kritiker- gud så skönt att få sitta ner och inte göra någonting :0)

Nu lyste solen minsann så klart och fint, inte ett regnmoln syntes till.

Väl hemma skrotade hundarna runt i trädgården med stort välbehag, sträckte ut sig på gräsmattan och njöt, käkade smultron och Hippie flängde lite med sina leksaker. Vi sov bra i natt kan jag säga :0)

Nästa helg blir en stillsam helg - skönt! Sedan bär det iväg till Askersund helgen därpå, men då är det bara Stina och Bitte som skall ställas ut - det blir lugnt!

Men det är ju så här - även om man stånkar och tycker att det är jobbigt ibland - så tycker jag  att både utställningar och lydnads- och brukstävlingar är kul! Man åker med samma förväntningar varje gång - går det bra så svävar man hem - går det inte så bra - så svär man på vägen hem :0)

Men inte så länge - det är bara att ta nya tag och fundera på vad man gjort för fel (för hunden gör inte fel, allt är mina påhitt och det är min förbannade skyldighet att göra det så bra och förståeligt för min hund, som möjligt) - alternativt idiotförklara domaren som inte ser hur vansinnigt vacker min hund är - hihi.