Skrållan är en stor flicka nu!

Går duktig med på promenader i lagom takt, men får åka på armen ibland.

I dag gick vi på golfbanan vid klubben, inte kallt men huvva så det blåste. Hade med en frottéhandduk som jag virade in Skrållan i när jag bar henne.

Hon är allt bra fin - tycker hennes gammelmatte....

Tack för kommentar Marianne.

Ont i ljumsken och Nadia med ond tass - låter inte bra! Vi hoppas på snar bättring för er båda två.

Så det var därför ni inte var med i söndags? Vi kanske ses vid nästa tillfälle.

Morgonpromenad, den s k "lilla rundan", tar bara cirkus en kvart.

Skrållan skuttar med, har lärt sig att äta hagtornsbär, kollar vad morsan och mormor gör, sniffar, undersöker.

Har mycket bra koll på var vi är, ibland står hon kvar och nosar när vi går framåt, men kommer som en liten torped när hon märker att vi fortsätter - bra! Det är hon som skall lära sig hålla koll på oss, inte tvärtom :0)

(Fast det gör jag ju ändå förståss)

Skrållan är jätteduktig med att göra vad hon skall utomhus, en liten olycka inne hittills och det var naturligtvis mitt fel som väntade lite för länge med att ta ut henne.

På promenade försökte jag ta lite bilder med telefonen men de blev bara blaj, den enda som var någorlunda var denna, på rådjuren som uppmärksamt följde vår promenad, men inte flyttade dom sig inte :)

Hemma igen, efter tvätt av lillan i diskhon, mycket bekvämt :) och duschning av Bitte och Stina på baksidan, med ty åtföljande torkning, var det dags för mitt förmiddagskaffe.

Alla tre vännerna parkerade sig på fällen bredvid köksbordet.

Stina kan nu t o m sitta på samma fäll, men tänker inte titta på snorungen!

Ja, okej då, jag kan väl ligga här också, men jag vänder allt bort huvudet lite....

Pratade med routas matte Sabrina i går. Allt går fint, Routa är en så modig liten kille säger matte, och sköter sig galant.

Jag frågade vad husse Iiro tycker om honom - matte svarade "he is in love with him" - det är rätt ! Så skall det vara :0)

Allt väl med Routa! (Tidigare känd som Karl).

Tack för kommentar Oili!

Jag har också fått ett trevligt mail som berättade om Routas båtresa, vilken avlöpte väl.

Hemma i lägenheten hade han undersökt sitt nya hem noga, sovit på sin himmelsblåa filt och  just vaknat när Sabrina skrev mailet.

Så fint att höra att Oili gett Sabrina adressen till en annan ägare av västgötaspetsvalp (född i september) i Åbo och även tar med Sabrina och Iiro bland sina egna valpägare, till deras träffar o s v - stort tack för det!

Här hemma sov vi till kl 06 i morse - alla tre hundarna i samma säng!

Var uppe en dryg timme, sedan sov vi alla till kl 09 - så skönt!

Jag tog bort grinden till vardagsrummet i går kväll, Skrållan får nu vara överallt i nedervåningen. Stina gav henne en liten, mycket modest hutning i går kväll, Skrållan sa ett litet pip och så var det inget mer.

Nu närmar sig Stina Skrållan mer och mer , byter inte rum när hon kommer in, de har t o m legat en stund alla tre på samma fäll i köket.

Stina tar nog "närkontakt" ganska snart.

Åkte till klubben på eftermiddagen. Colliegruppen hade träning. Träffade min fin-flicka Hippie, som blev mycket glad!

Skrållan snusade runt i stugan och pratade lite med folket, men var så himla trött efter dagens två promenader (där hon "åkt jacka" med avbrott för springstunder), bilturen till klubben och undersökande av klubbstugan att hon somnade gott i (flat-ägare) Anna-Lenas famn, medan jag tog Bitte, Stina och Hippie på en sväng på golfbanan.

Hippie sprang med brudarna, vände tillbaka till mig och sa "HEJ matte", sprang igen, tillbaka till mig, sprang igen, tillbaka till mig...

Lilla gumman, du har det kanonbra där du är, men så roligt det blir när du kommer hem igen.

Jiihaa! I morgon kommer diskmaskinsreparatören!

...nu ere´bara jag kvar - Skrållan var namnet.

Brossan Kalle drog i dag...

Bara försvann......

Kom två väldigt trevliga människor, dom  pratade rätt konstigt men satt på golvet nästan hela dagen och lekte och gosade med mig och brossan.

Fick vara med mamma när gammelmatte försvann ihop med "dom trevliga" och brossan.

När gammelmatte kom hem var hon lite tyst, men det gick över...

Hon lät mig vara i alla rum me´en gång, bort med grindar. En annan försökte ju smajla in sig hos mormor - och vad hade man för det.....

Jo, hon fräste inte, nu glodde hon bara rakt ut i luften och satte sig med baken mot mig, ibland blängde hon snett på mig - kuuul!

Men det känns ändå som om hon kanske kommer att gilla mig......

Ja, lilla Skrållan, det kommer nog att bli bra med mormor snart.

Sabrina är en kanontjej! Vilken ordning på saker och ting! Vilken total fokusering på detta att skaffa en valp. Här har det lästs allt, kollats upp, här fanns listor med frågor + frågor som inte fanns på listor.

Halsband, koppel, matskålar, tygbur (som ändå bara användes att frakta Kalles mat + fina filt ) m m , Kalle fraktades i famnen :0)- allt var väl förberett.

Dessutom hade matte Sabrina en fullständigt naturlig känsla för hur man hanterar en valp - toppen!

Hämtade Sabrina och trevliga medföljande kompisen Tea vid Stadsgården, avlämnade dem vid Värtahamnen - husse Iiro hämtar imorgon bitti i Åbo.

Lille gulle-Karl - önskar dig ett bra liv i Finland - vi kommer nog att ses igen!

Nu väntar jag bara på rapport i morgon. Visst blev det lite tårar i Värtahamnen, men det mesta hamnade i Kalles päls, Sabrina och Tea märkte inte så mycket och när det gick in på båten hade jag lyckats behärska mig och kände att det här blir i alla fall bra!

Men visst svider det.....

I dag kom Birgitta och Alex på besök. Bitte härjade med honom, grälade och frågade var han hållit hus, men var samtidigt överlycklig över att se honom igen.

Även syskonen var glada, men Bitte verkade helt euforisk och inbjöd till lek utomhus å det vildaste, visade Alex hur hon kunde springa sitt fortaste och Alex försökte hänga på.

Oj, så han har vuxit gossen och så roligt att se att öronen snart är uppe.

Alex blev också väldigt glad över att träffa mig - den glädjen var förståss ömsesidig :0)

Som vanligt suckade  man över  att kameran inte är snabb nog, men några bilder lyckades jag få med alla tre på.

Vi väntar på vår brorsa!

Bitte passade på att städa sonen när hon hade chansen. Kolla in björntassarna (och jag passade på med klotången) 

 Kom igen grabben!!

Här är Skrållan med i leken också.

Birgitta gullar med alla tre. Besökare som slår sig ner på golvet är bara sååå mysiga, tycker pupporna.

Jobbigt att hälsa på familjen! Alex har stillsamt knoppat in.

Det kom en undran om var Hippie är. Hon är i sitt "barndomshem" på Helgö, hos Bettan, Olle, colliedamen Gamma, riesensnuffslarna Siri och Örnie, gamle göten Acke och katten Russin.

När det blev för illa här med både ischias och urledat knä och död bil och jag med en åsnas envishet höll på att spränga mig med att fortsätta att göra allting som jag vill ha det gjort  - då kom den snälla och förståndiga dottern (som även är min distrikssköterska) och sa "nu tar vi och bromsar här, nu kommer Hippie ut till oss och stannar där tills saker och ting har lugnat ner sig".

That was a huge load off my shoulders!

Det har ju inte blivit lika många och långa promenader som vanligt även om jag går tre ggr/dag med storhundarna. Aktivering utöver det har knappast varit möjligt. Hippie var ju den jag hade mest dåligt samvete för. Nu har hon det störtbra, leker och far med Gamma och när colliegruppen samlas och tränar så fixar Bettan Hippie också.

Över nyår var hela Fornborgen-gänget hos kompisarna Mia och Ronny, där Hippies moster Tilda och halvsyster Iris finns.

Nästa onsdag kommer Alex och stannar en vecka. detta var bestämt redan innan han var född. Valle och Ruben huserar då hos min klubbkompis Åsa ute på Svartsjölandet. Åsa har två aussietikar och båda gossarna har varit där en gång förut, när jag var bortrest och inte kunde ha dem.

När Alex har åkt hem, DÅ kommer Hippie hem igenoch då återtar vi vårt vanliga liv.

Hon ser inte ut att lida mycket över byte av hem för ett tag.

Hippie och Gamma

 Hippie, Gamma och Iris

Alla collieflickorna

Som tidigare meddelats tycker inte mormor Stina att (ens) kvarvarande Karl /Frost och Skrållan är något att gulla med.

Betydlligt beskedligare nu dock, bryr sig inte mycket om dem ute, ser inte ut som om hon skulle kräkas om de kommer för nära, blir inte ful i ansiktet och snyter till dom, kan inomhus tolerera att de far runt som projektiler i vardags- och matrum ett tag, bara dom inte kommer åt henne!

Häromdagen uppfattade inte lille uppspelte Karl/Frost Stinas varningssignaler utan åkte på en snäsning, absolut inte något bett eller blodvite eller så, nä, det har det aldrig varit, bara surkärring-åtsnytning med ty åtföljande gallskrik.

Så fort Stina hutat åt valpuschlingen, vänder hon sig bort och går därifrån. Hade hon fortsatt och tufsat på valpen, när han gett sina starka underkastelsesignaler, då hade jag blivit bekymrad och ingripit direkt, men här är det bara "du-skall-lära-dig-veta-hut"-åtsnytning som gäller.

Ändå tycker jag att man behöver inte provocera varken Sur-Stina eller valpar för mycket - vi tar det så lugnt och det betalar sig.

Nåja, i afton var det alltså fantomrejs i vardags- och matrum. Stina suckade högljutt och drog sig in i matrummet, under matbordet.

De två små köttbullarna for och hoppade, i och ur Biabäddar, fram och tillbaka - "dukanintetaaamig"....

Stina hukar så långt bort hon kan under matbordet. Vad gör Bitte?

Jo, hon bryr sig inte ett vitten om vad valparna gör, hon håller stenkoll på mamma Stina, flyttar sig Stina, så flyttar sig Bitte - inte ett ljud säger hon (Bitte), ingen ragg, ingen darrning på läppen, ingen hotfull kroppshållning - bara  KOLL!

Bitte ser hela tiden till att hålla sig mellan racerköttbullarna och mamma Stina.

Efter ett tag hånkar jag upp pupporna och sätter dem bakom grinden till kök, hall, tvättstuga  och mitt sovrum. Finns ingen anledning att provocera någon av dem för mycket.

Går själv ut i köket och fixar middag. Bitte och Stina gottar då ner sig i Biabädden i matrummet, belägen ca  1 meter från ena grinden till köket. Totalt avspänt, Bitte ligger med huvudet på mamma Stinas bak och båda somnar lugnt och stilla.

Men visst är det fascinerande , detta ljudlösa språk, dessa fina signaler!

..och därmed Karl Lejonhjärtas avresa.

Karl kommer att byta identitet när han blir finsk medborgare - han kommer att heta "Frost", fast på finska.

Karls nya matte Sabrina talade om för mig på teleofon vad det hette, men tror ni jag minns?

Började på R och det var ett fint ord.

Veterinärbesöket gick utan problem - fast lite läskigt var det hela....

Första bilresan, massor med nya lukter, nytt inomhusställe med ännu mer lukter, nya personer (med sådana är alltid trevligt att träffa :0)

Lite småkräks var det och lite kiss var det bak i buren på det extra stora frottélakanet jag lagt över täcket och vetbeden (just in case).

Bitte höll bra koll på barnen och jag såg i backspegeln hur hon  då och då slickade dem och puffade lite på dem.

Inga vrål eller yl, lite gnöl, men verkligen inte mycket, bitvis sov de - tror jag i alla fall, tvärtyst var det.

Veterinär Anita är en väldigt trevlig dam, gullade med båda två och gick noga igenom Karl - inga förändringar sedan vet. Malins genomgång den 23/12.

Vi fick sitta en stund i väntrummet, Bitte på golvet och pupporna i mitt knä, fanns inget ledigt rum.

En  äldre man som kommit till mottagningen hade fått en massiv astmaattack (var grav KOL-patient), fick inte luft och lät som ett hårt påfrestat ånglok i uppförsbacke.

Han stod ute, hängde över ett räcke, men kunde hjälpas in och stod så hängande på ett element i väntan på ditkallad ambulans.

Jag frågade om han hade inhalator, han bara nickade, orkade inte mer, så hjälpte någon anna besökare  honom att få upp den och han kunde använda den.

Stackars gamle man.

Detta mycket höga ljud var ju också något totalt nytt för pupporna, men de bara tittade lite och tog det hela med jämnmod.

Så nu är Karl/Frost färdig för sin resa till nytt hemland och nytt hem.I morgon kommer Birgitta och Alex på besök - Birgitta vill så gärna säga adjö till Karl/Frost och det blir mysigt för de tre syskonen att få busa ett tag tillsammans.

Jag är så spänd på att se hur mr Traktor har vuxit sedan den 27/12.

Det blir kort på bloggen i morgon ;)

Tidig uppgång å lördag morgon, avhämtning av ny matte med ressällskap i Stadsgårdshamnen kl 06 30!

De reser tillbaka med en annan båt och måste lämna denna båt direkt på morgonen, annars hade vi alla kunnat ta det lite lugnt.