...nu ere´bara jag kvar - Skrållan var namnet.

Brossan Kalle drog i dag...

Bara försvann......

Kom två väldigt trevliga människor, dom  pratade rätt konstigt men satt på golvet nästan hela dagen och lekte och gosade med mig och brossan.

Fick vara med mamma när gammelmatte försvann ihop med "dom trevliga" och brossan.

När gammelmatte kom hem var hon lite tyst, men det gick över...

Hon lät mig vara i alla rum me´en gång, bort med grindar. En annan försökte ju smajla in sig hos mormor - och vad hade man för det.....

Jo, hon fräste inte, nu glodde hon bara rakt ut i luften och satte sig med baken mot mig, ibland blängde hon snett på mig - kuuul!

Men det känns ändå som om hon kanske kommer att gilla mig......

Ja, lilla Skrållan, det kommer nog att bli bra med mormor snart.

Sabrina är en kanontjej! Vilken ordning på saker och ting! Vilken total fokusering på detta att skaffa en valp. Här har det lästs allt, kollats upp, här fanns listor med frågor + frågor som inte fanns på listor.

Halsband, koppel, matskålar, tygbur (som ändå bara användes att frakta Kalles mat + fina filt ) m m , Kalle fraktades i famnen :0)- allt var väl förberett.

Dessutom hade matte Sabrina en fullständigt naturlig känsla för hur man hanterar en valp - toppen!

Hämtade Sabrina och trevliga medföljande kompisen Tea vid Stadsgården, avlämnade dem vid Värtahamnen - husse Iiro hämtar imorgon bitti i Åbo.

Lille gulle-Karl - önskar dig ett bra liv i Finland - vi kommer nog att ses igen!

Nu väntar jag bara på rapport i morgon. Visst blev det lite tårar i Värtahamnen, men det mesta hamnade i Kalles päls, Sabrina och Tea märkte inte så mycket och när det gick in på båten hade jag lyckats behärska mig och kände att det här blir i alla fall bra!

Men visst svider det.....