Satt och tittade på ett program om Freddie Mercury - leading voice i bandet Queen. Freddie dog vid 45 års ålder i aids.

En posör, exhibitionist, levde ut på scenen, nästan intill det vulgära, men bara nästan...

Föddes i Zanzibar, kom så småningom till England, var skolad i "konst" men ägnade sig ganska snart och fullständigt åt musik.

För mig var den här gossen en verklig artist, med alla sina överdrifter, sitt extroverta sätt - men också med en total passion för musik och för bandet Queen.

Snygg - nja, så däär... man kunde ha hängt upp honom på en spik, i dom framtänderna texxempel  :0)

Men klart karismatisk och med en vänlig framtoning.

http://www.youtube.com/watch?v=QFLu6bu7LEk&feature=related

Kände att både jag och hundarna måste få röra på oss lite, trots värmen. Drog till skogs och gick en timme i sakta mak, kors och tvärs, inte på stigar utan "i skogen".

Skugga och faktiskt lite svag vind, rätt uthärdligt. Tro´t eller ej, men mandrom hittade en hel påse kantareller, några var lite torra men de allra flesta pigga och fräscha.

När jag säger påse så menar jag förstås bajspåse :0) - vad gjorde man utan dom? Duger till det mesta..

Den här myrstacken var rätt häftig!

Janne, Pernilla och Eli kom och fiskade upp mig på eftermiddagen, vi åkte ner till Södran och badade, hade fika med, ett par fina timmar på stranden.

I morgon kommer Lisa och Sam hem, då bär det av till Tom Titt i Södertälje. Jag måste följa med dit någon gång, verkar helkul - men det går nog nästan en hel dag och just nu är det svårt för Bettan och Olle att ha mina tre vänner , så det får vänta lite.

En promenad runt fältet för en stund sedan, betydligt svalare nu, åskade ett tag på eftermiddagen och jag hoppades på regn, men inte blev det något av det inte.

Har vattnat, och vattnat, och vattnat....

Gräsmattan ser bedrövlig ut, lite tottar här och där, men ingen idé att klippa den nu.

När jag intog min lätta lunch på baksidan - luften stod helt still och det var åskdigert och kvavt - så mindes jag när vi var i Nogales i Mexico. Det var i september -92, vi reste 4 veckor i USA och var bl a en sväng in i Mexico.

Den dagen var det 42 grader i skuggan - det var det värsta jag upplevt, där tackade man för AC i bilen.

Jag minns också den arma åsnan som stod där vid en trottoar, hade halmhatt på huvudet och var "turiståsna" - d v s man skulle sätta sig i kärran

bakom åsnan och bli fotad- Det gjorde vi inte kan jag säga, dessutom kunde jag förstås inte låta bli att påpeka för ägaren - som själv satt i skuggan - att hans åsna kanske skulle behöva flyttas till ett skuggigare ställe, den kraken såg halvdöd ut. Han bara log och vinkade avvärjande med handen - "stupido gringa " stod skrivet i fejset.

Peter hade också fullt sjå med att hindra mig från att föreläsa för hotellägare/personal  om att de skulle kastrera och sterilisera de hundar som strök omkring utanför hotellen i Nevada och Arizona - valpar, halvvuxna och vuxna hundar, hemlösa, herrelösa, magra, men alla otroligt vänliga och kontaktsökande.

Visst var det naivt av mig, men jag kunde bara inte låta bli.

I tonåren flög jag på en karl i en liten by i Spanien, där fick pappa gripa in, annars hade jag nog fått smaka piskan. En åsnekrake slet med ett alldeles för tungt lass i uppförslut, ägaren bara slog och slog det arma djuret som försökte och försökte att dra kärran, lyckades dra den fram ett par meter, men så halkade han bakåt igen.

Och karljäveln bara slog och slog - jag var väl 14 år och bara såg rött, flög på honom och bankade på honom med knytnävarna och skrek åt honom att sluta - på svenska :0)

Pappa fick tag i mig, åsneägaren bara stod där och såg fullständigt handfallen ut - men hade han fått en liten stund till på sig hade han säkert blivit urförbannad.

Sedan såg jag att karln´tog tag i grimman och drog åsnan med sig, lite hjälp fick den i alla fall..

Åsnor ja, jag minns en annan gång, också i Spanien (på 50-talet) - vi bodde på ett litet "hostal" i bergen, där fanns åsnor, längre upp i bergen fanns tydligen också åsnor - och kärlekskranka måste de ha varit hela bunten - det skriades och hiades natten lång och portieren beklagade så mycket nästa morgon och förklarade att det gällde "love calls" - inte gjorde det något.