...dagen gick mot kväller, och så var de bara två....

(lätt travesti på "10 små negerpojkar")

Begick en flitig förmiddag - ut i skogen kl 09 00 med alla fem vännerna, slängande av diverse sopor i containers vid Konsum Träkvista (oj förlåt, Coop!!), små inköp i nämnda affär, hem, snabb fika, till kyrkogården, sätta ner en kruka med penséer, gödsla och klippa rosenbusken, konstatera att krukan med påskliljor är jättefin - vidare på färden till frissan Marianne kl 11 00 .

Efter att ha fått håret avkortat och lätt krökt, återvände mandrom hem, blev nedtrampad av gänget, fixade lunchmacka till detsamma, avåt lätt lunch själv im garten, tillsammans med fyrfotingarna, satt kvar och stornjöt av lugn, ro och sol!Utförde diverse hushållsgöromål, kände mig lite sliten efter ett par veckors intensiv verksamhet, berättade för vännerna att jag tyckte det var dags för en liten "nap" - lade mig raklång på sängen och 0,2 sekunder senare låg alla fem vovvarna utspillda runt mig, belåtet suckande och gottande ner sig.

Vi knoppade en dryg halvtimme - så var det dags för vovvekäk.Birgitta ringde från Arlanda och meddelade att hon och Valle och Rubens husse  var på G. J

Jag ägnade mig åt att borsta bort mer mossa från sista (andra) äppelträdet , å framsidan av tomten, i väntan på dem, doggarna solade och gonade sig  på baksidan.Stor glädjefnatt  och dervischdanser utbröt när Valle och Rubens matte och husse äntrade trädgården - men pojkarna slängde sig inte ut genom grinden och skrek "ta oss härifrån" - vilket mandrom självklart var tacksam för :0)

Nä, Grabbarna Grabbers har det bra här, trivs helt uppenbart och blir mycket vänligt och hövligt bemötta av de tre härboende gracerna.

Bara en halvtimme efter att Valle och Ruben avrest, kom Bettan och Olle för att hämta Hippie.

Hwi so?

Jo - mandrom skall ställa ut götarna i helgen och vill inte att Hippie skall behöva ligga i bilen.

Då det är inomhusutställning får hon inte följa med in, såsom icke anmäld.

Det här är den absolut sista "ringdansen" före WDS i juli - bestämd sedan mycket lång tid  tillbaka. Har inte en gnutta positiv feeling about it - Bitte ser ut som en plockad kalkon....

 Stina-fina är fullpälsad och får väl som vanligt trippa till sig någon rosaflett - kroatisk domare, 18 anmälda götar....

Men som sagt, bestämt att träffa polare där och så får det bli!

Har en bra stuga bokad (dusch, toalett, TV..) i Västerås, lördag - söndag - slipper hasa mig upp (vid 05 00 ) och dra iväg (vid 06 30) - tar bara ca 15 minuter från stugan till utstället.V-götarna går som första ras i denna ring,kl 09 00 -  jag är nog klar väldigt snabbt...

Hippie skulle egentligen ha bott hos Bettan och Olle i helgen, men så bar det sig inte bättre än att de också behövde dra iväg denna helg.Vad göra? Jo! Självklart ställer Bettans bästa polare Mia upp :0)

Mia har Hippies moster Tilda - Hippie älskar moster Tilda och  även hennes matte Mia och husse Ronny :0)

Vad kan, om möjligt, vara bättre? Jo!

Att Hippies lektant Gamma (Bettan och Olles egna collietik, 1 år äldre än Hippie) också skall bo hos Mia,Ronny och Tilda!

Så nu är de tre banannäsorna tillsammans i Västerhaninge.

 Jag har varit på Mälarö BK, på rallylydnadskurs med Stina - fick lite mer blodad tand i dag faktiskt! Efter att ha varit ganska sval och skeptisk till en början....Stina var kanonduktig och gick båda banorna hur fint som helst!Promenad i skogen med Stina och Bitte före kursen, tränade lydnadstvåan med Bitte - som var väldigt förtjust över att få  göra något  mer än att ränna i skogen och leta godis på fältet ,som hon fått nöja sig med i några dagar, när Grabbarna Grabbers varit här.

Hemma efter rallylydnaden - förstod vad som skulle ske - och mycket riktigt - Stina och Bitte for in i huset som atomstyrda missiler - "HALLÅ!!! Var är du Hippie - vi är hemma nu -kom fram!!!" Runt i nedervåningen - upp i övervåningen, ner igen...."jamen var tvyvingen är hon"???Jag informerade om läget- inte vet jag om de hajade- men de lugnade ner sig och slutade fara runt. Kommer att bli ett otroligt intensivt pussande och slickande när vi hämtar Hippie på söndag.....

G´natt

Tittade i album på lite bilder från mitt föräldrahem - fick en intensiv flash back-bild.

Solen lyser in i vardagsrummet och jag sitter på golvet framför radiogrammofonen - modell bautastor! Någon slags lunchmusik är det på radion och ut strömmar Jussi Björlings röst, när han sjunger "Jungfrun under lind" - tiden är kanske -1949 eller 1950. Jag hajade väl inte mycket av texten, var då 8-9 år,  men minns att jag tyckte så väldigt mycket om detta melodiösa stycke.
http://www.youtube.com/watch?v=2T2XjNrmozk

Jag glömde en detalj när jag refererade "Tycho-dagen"....

vid potatisskalning i och för tillagande av pot.mos lyckades klantig mandrom skala av en bit tumnagel med vidhängande liten bit tumme......

Ingen jätteskada men tillräckligt mycket för att vara irriterande, blöda, göra ont och kräva ordentligt plåster.

Under kvällen ägnade jag en stund åt hopskruvning av köksbord - kände häromdagen att det var lite rangligt.

 Skiftnyckel fram och så skruva, skruva - hah! Stadigt och bra, färdigt!

skulle ställa tillbaka stolarna, vänder mig om och vad skådar man -

jo, hans majonäs Valle, tronande på egen stol :0)

Såg verkligen inte bekvämt ut, men Valle tycktes trivas.

Lät alla fem vovvarna vara hemma i dag så jag hade valpkurs  - vi hade flanerat i skogen en bra stund strax innan och liten lunchmacka var utdelad.

I dag var vi i agilityhagen - alla valparna var riktigt modiga, sprang i tunnlar, hoppade genom däck, gick på "hönsstegen" (med en person på varje sida om stegen), hoppade upp på det låga bordet och låg stilla, hoppade över låga hinder och ett par var riktigt sniotsiga på zig-zag pinnarna.

Allt gick förståss väldigt lugnt  till, med mycket hjälper och gotter.

Här hemma har jag nu ägnat en dryg timme åt att skrapa bort mossa från äppelträden - inge´bra med mossa på trän´, barken ruttnar under den.

Ett träd är klart och nästan halva det andra - använder en vanlig snöskrapa (bilskrapa), funkar utmärkt. Stålborste blir lite för hårt och rotborste för mjukt.

Dags för lite matintag och sedan tänker jag inte göra ett vitten mer i dag.

...tänker lite "Tycho Brahedag"....

Sam kommer från skolan, står på huvudet i kylskåpet och fixar mackor och en Festis - så långt allt väl.

Pernilla har ringt tidigare och meddelat att jag inte behöver släpa med Eli för att skjutsa Sam och Lisa till judon. Lisa har varit med Pernilla på jobbet (prao-dag) och dom kommer direkt, lisa äter snabbt  och så hånkar dom upp Sam.

Släpper ut hundar, fixar lite, tar in hundar, matar hundar, åker och hämtar Eli. Alla hundar kastar sig, vilda av glädje, över Eli, farmor agerar skyddande sköld. Vännerna coolar ner sig och Eli sitter en stund på golvet och gullar med Valle och Ruben - lite nya vovvar -  kul!

Pernilla ringer igen - avbytaren är sen, Lisa hinner nog inte äta hos mig före judon, Pernilla fixar något åt henne på vägen. Sam skall stå startklar när de kommer.

Eli och Sam tittar på Simpson, Eli trillar på golvet i vardagsrummet och slår i pannan - gny och tröst, ingen katastrof.

Farmor fixar middag - middag äts.

Pernilla ringer igen - avbytaren ännu senare, finns inte en chans att hinna hämta Sam i tid - kan farmor möjligen skjutsa......

Sure!

Släpper ut hundarna innan vi skall åka till judon. Sam och Eli tittar fortfarande på TV. Går ut på baksidan och hämtar in tvätten, det börjar dugga lite. Eli släpper in alla hundar utan tasstorkning.

Farmor störtar in med famnen full av tvätt, kastar tvätten och hojtar ut hundarna igen.

Hämtar den lilla "tasstvättarhinken" som jag använder till Hippie, den enda som behöver få tassarna tvagna på det viset  - hur hon bär sig åt fattar jag inte :0)

Tar in en dog i taget, torka, torka, götarna är rätt skapliga, tar in Hippie, börjar "doppa tass i hink" (hon är jätteduktig när jag gör det här).

Ruben tycker att han vill ha lite närkontakt av femte graden, kommer buffande och knuffar till min arm, Hippie tar ett steg åt sidan, fastnar med tassen i hinken och välter ut allt vatten på vardagsrumsgolvet, vid altandörren. Sh-t!!

Visserligen en liten hink och bara halvfull, men vi vet alla hur mycket det blir när det hälls ut...

Torka, torka, lägga tidning under lilla mattan vid dörren, på med nytt påslakan innanför dörren.

Pernilla ringer igen - hon har Sams judokläder (som han glömt hemma i morse) - kan jag möjligen hitta ett par mjukisbyxor till honom, att träna i.

Dessutom har Lisa blött näsblod flera gånger och skall inte vara med på judon.

Leta, leta, leta - hittar ett par rena, men dock med lite stelnad fernissa på - mina målarditon - Sam tycker att dom duger bra.

Ut till bilen, Eli trillar på grusgången, närkontakt med ansikte och händer i gruset - ajajaj, blåsa och trösta - Sam fortsätter tröstandet i bilen.

Avlämnar Sam vid Sundby skola, hem igen. Lovar Eli glass till Bolibompa - Eli får glass, sitter vid köksbordet, smaskar glasspinne och tittar på Bolibompa - lugnet råder.

Eli är duktig pojke, hasar ner från stolen och går och slänger sin glasspinne i soppåsen. Farmor tittar stolt på Eli och skall just tala om för honom hur duktig han är som gör så, utan att någon ber honom - DÅ stänger Eli sopskåpsdörren med kraft - om sitt  vänstra lillfinger. Jag märker det inte på ett par sekunder, men ser plötsligt hur Elis ansikte drar ihop sig och hur han kryper ihop - inser att här har det hänt något.

Jack i lillfingret, blodvite, alla vet hur det känns - fingertoppsskador gör ONT! Farmor blåser, tröstar håller i famnen, hämtar plåster, tvättar lite lite, bara försiktigt, sätter på plåster, hittar en napp och ett par kakor.

Som tur är dyker Byggare Bob upp på TV, farmors knä, kakor, napp och Bob gör underverk, allt lugnt - men jag ser att det fortfarande känns i lilla fingret.

Så kommer mamma Pernilla och Lisa, Eli håller upp fingret och tårarna sprutar - nu skall det verkligen berättas hur hemskt det var! Får mer sympati från mamma och Lisa och så är det bra igen.

Pernilla hinner bara hämta andan, så är det läge att stuva in Eli och Lisa i bilen och dra iväg för att hämta Sam.

Så stilla allt blev här hemma............

Tycho Brahe

"Tycho Brahe, föddes 14 december 1546 i Knutstorp i Skåne, då en del av Danmark, dog 24 oktober 1601 i Prag i Böhmen (nuvarande Tjeckien), var en dansk astronom, astrolog och alkemist. Brahe har eftermäle som skicklig instrumentbyggare, noggrann, systematisk observatör och en av ytterst få som upptäckt en supernova i Vintergatan".

Exakt varför man säger "Tycho Brahe-dag"  - menande otursdag - vet jag faktiskt inte, men det fanns en del kriterier...

Den gode Tycho förlorade en stor bit av näsan i en duell, hade en  lösnäsa som han limmade fast, när han visade sig bland folk.

T. led  också av syfilis - vilket han antagligen förde vidare till sin hustru och de barn (ett antal), som hon födde.

Tycho dog en otrevlig död - förmodligen p g a kvicksilverförgiftning - antingen hade någon medvetet förgiftat honom eller också berodde det på att han medicinerade med kvicksilver mot sin syfilis - något som tydligen var vanligt på den tiden. Som alkemist visste dock T. hur farligt kvicksilver var, kanske  medveten förgiftning  ligger närmare till hands.

...eller som den lite mer romantiskt, och väldigt passande kallas - Blå lagunen, blev vårt promenadmål i dag.

Strålande väder, lagunen (sjö som bildats i ett jättestort, nedlagt sandtag) var knallblå och knallgrön - jag och hundarna fick en ljuvlig promenad i splendid isolation runt sjön.

Så fort det blir lite varmare så kommer badfolket dit - en underbar badsjö, ingen bottenvegetation, ljummet vatten och sandstränder med små buskage, så att man ändå kan vara lite ostörd. Man förundras återigen över naturens underbara små nycker och påhitt :0)

Vattnets färg varierar,  hur solen står och övriga ljusförhållanden styr väl detta - antar jag.

Det skulle ju badas gubevars! Hippie skuttade som en tokig i strandkanten, blötte pälsen till magen, Bitte och Ruben snodde efter men blev inte lika blöta - Stina: "hah! Inte med min tass"!

 Oas i öknen???

Sedan rändes det vilt, upp och nerför sanddynerna - tjohejsan!

"Spriing syrran - hon är dö´skitig".....

Och så kom mamma Stina - och "sprang räka" och lät sina barn jaga henne också...

Här kommer lilla Ruben, håhåjaja

så illsöt den käcka "guben", håhåjaja

Och här kommer Hans Majonäs Valle, "dylikt trams är icke för mig"!

Valle flanerade runt tillsammans med mig, gjorde små sniff här och där för att uppsnappa lite lokalnyheter - men spring och fläng - fi donc...

Det ser onekligen lite lustigt ut när man promenerar i skogen med "de fyras gäng + en". Fyra götar myllrar omkring - götar kan det där med att myllra - och så flyter en fluffig collie mitt i alltihop :0)

Härligt att kunna gå med alla fem lösa i skogen, ingen jagar,ingen går mer än ca 6-7 meter ifrån mig, alla kommer prompt på visselpipa ( idag medfördes kycklingkorv som godis - glömdes av tjejerna i mitt kylskåp och lär väl inte hålla sig tills vi ses nästa gång :0)

Så här mycket plats tar fem hundar i min säng - det blir inte så rackarns mycket över till mig. Här har jag lockat upp dom i sängen när jag skulle bädda, men på natten knoppar allihop där, hoppar upp så fort jag lagt mig, makar sig tillrätta,  suckar lite  lätt och så är det zzzzz.....

Inget snack från tjejerna när Valle och Ruben kommer upp, dom är "family".

Ett par bilder till från helgens besök.

Bitte har vräkt sig på rygg för att bli gullad med av Mikaela

Och här har Ulle fullt jobb att inte bli totalt nertrampad i soffan, eftersom Hippie och Julie har bestämt sig för att leka i hennes knä.

Tänkte på ordet civilkurage som gärna används här och där.

Civilkurage är en god egenskap (rätt använd), men jag undrar om personer som ofta använder sig av uttrycket har fullt klart för sig hela innebörden -

Civilkurage betraktas av de flesta som en moraliskt  eftertraktansvärd egenskap, en dygd. Samtidigt kan noteras att personer som framhärdar i att förespråka socialt oaccepterade åsikter vanligen anser sig själva visa civilkurage. Den etiska värderingen av en persons civilkurage måste därför involvera en saklig bedömning av de åsikter personen försvarar.

Lilla Engla är död.

Må hennes föräldrar och övriga familj få kraft att fortsätta leva...

Och kanske kan mördarens erkännande också ge en smula frid till Pernilla Hellgrens  närmaste - de får i alla fall veta vem - och kanske varför.

Vilken ofattbar ondska....

Tjo flöjt - så gick den helgen :0)

Har just avlevererat Mikaela, Ulle och Julie vid Centralen, för vidare transport hem till Götet.

Jätteroligt att ha dem här! Mysiga brudar och en väldigt glad liten götedam.

Vi har hunnit med väldigt mycket västgöteprat, hundprat i allmänhet, tittat på videos, böcker, bilder - promenerat, varit på klubben och träffat flera v-spetsmänniskor plus en hel del annat "löst" hundfolk, tränat och så ännu mer hundsnack...:0)

Vi avslutade besöket i Stockholm helt ståndsmässigt - med promenad i Drottningholmsparken och fotografering framför slottet - jag tyckte att "knugen" vinkade från den kungliga bostaden :0)

Vid lunchdags i dag kom Birgitta och Kjell-Olof med Valle och Ruben. Grabbarna grabbers skall bo här till torsdag. Killarna belv väldigt förtjusta när det visade sig att huset den här gången innehöll inte mindre än fem brudar!

Lite bilder från besöket.

Tre tjejer i soffan - Mikaela, Julie och Ulle.

Mina hundar fick en helt underbar "rälig groda"  - som Hippie omedelbart annekterade. Den har flera olika läten! Får se hur länge den får leva.....

Dessutom fick de en massa "lyxgodis" - smaskens!

Stina, Mikaela,Bitte, Ruben, Valle, Julie, Ulle och Hippie