Först!Vill ni se helt fantastiska bilder? Gå in på Hilma och Sonys bloggoch titta på Hilma och den gamla katten Saara :0)Och så är det Alla Hjärtans Dag i morgon. Hoppas ni får en bra hjärtedag :0)Så här står det i Wikipedia om denna dag: Alla hjärtans dag-kort, USA, ca 1910.

Alla hjärtans dag (ibland Vändag i Finland) är en temadag som firas den 14 februari varje år och har sitt ursprung i traditioner kring helgonet Sankt Valentin som uppstod under medeltiden i Frankrike och England. Den kallas därför också Valentindagen eller Sankt Valentins dag.

Firandet av ett helgon med namnet Valentinus den 14 februari började inom den katolska kyrkan redan i slutet av 400-talet, men exakt vem denne var är oklart. Flera olika martyrer med namnet Valentinus från 200- och 300-talet är dokumenterade, även om nästan ingenting konkret är känt om dem. Enligt en sen medeltida helgonlevnad ska Sankt Valentinus ha återgett synen åt sin fångvaktares dotter - något som kom att inlemmas i vissa moderna historier om Sankt Valentin.

Kopplingen till romantik och kärlek uppkom först under medeltiden och uppstod möjligtvis genom en folklig föreställning om att fåglar i mitten av februari sökte och fann sin partner. Detta inspirerade pojkar och flickor att fundera på vem som skulle bli deras Valentin, det vill säga vem som de skulle hålla ihop med minst ett år framöver. Även i Sverige har seden att på lek para ihop flickor och pojkar funnits men i tradition varit förlagd till pingsten.

I 1300-talets England och Frankrike blev Valentindagen en fest för ungdom och förälskade, och parbildningslekar av olika slag var vanliga. Det var först då som helgonet som sådant började förknippas med kärlek. Under medeltiden uppstod där också en sed att skriva kärleksbrev med rimmade dikter till sin käraste, och senare på 1800-talet blev tryckta och utsirade valentinkort, ofta utsmyckade med sidenband och spetsar, populära. I dag är Valentindagen starkt uppmärksammad i alla engelsktalande länder, där kärleksbrev och små presenter brukar givas bort.

Olika berättelser med romantiskt innehåll har också kommit till. Enligt en av dessa var Sankt Valentin en kristen som levde i Rom på 200-talet och fick lida martyrdöden efter att ha trotsat kejsar Claudius II förbud att viga unga par. Innan han avrättades lyckades han smuggla ut ett kort till fångvaktarens dotter (jämför med den medeltida legenden ovan) som han var mycket förälskad i: det första Valentinkortet och ursprung till seden att skicka kort denna dag. Valentin sägs även ha haft för vana att plocka blommor i trädgården och ge dem till älskande par. Detta påstås ha givit upphov till seden att ge varandra blommor på Alla hjärtans dag.

Den äldsta bevarade valentinhälsningen är från 1477, då den unga Margery Brew skickade en hälsning till sin trolovade som hon kallade sin "worshipful and well beloved valentine".

I Sverige har firandet av S:t Valentin och Alla hjärtans dag inte förekommit i någon större utsträckning förrän på 1960-talet, då det lanserades av kommersiella skäl och genom amerikansk kulturell påverkan. NK-varuhuset försökte lansera seden, men det tog tid innan firandet blev mer än det hjärtformade gelégodiset. Under 1990-talet tog dock firandet fart (kanske som en följd av uppmärksamheten i skolorna) och har funnits sin plats som Alla Hjärtans dag i den svenska högtidskalendern.

I Japan är det vanligt förekommande att flickor ger "tyckaomchoklad" och "pliktchoklad" till vänner och pojkar de tycker om. Detta i sin tur medför att pojkarna förväntas ge tillbaka något den 14 mars på "White day".

I Finland har dagen uppmärksammats sedan år 1987 då den upptogs i kalendern. Under Alla hjärtans dag uppmuntrar bland annat Finlands Röda kors människor att delta i frivillig vänarbete.

Beleive it or not, men den här julkaktusen är närmare 75 bast!

Fanns i Peters föräldrahem innan han fanns och han föddes -39.

Den jobbar på - tappar en och annan gren ibland och ser lite ämmelig ut ibland.

Så planterar jag om den, talar vänligt till den  - men högt och tydligt, den hör nog inte så bra längre :0), skvätter på näring lite oftare och så sträcker den upp sig, det kommer nya blad och den blommar snällt varje december - får lite spunk så här i februari och sprätter iväg några blommor till, men inte lika mycket som i dec.

 Jag håller på med någon slags "punktvis vårstädning". Torkar tavelramar här, ovanpå svåråtkomligt skåp där, golvlister lite överallt.

Stod och tittade på den här förstoringen, den hänger ovanför min säng.

Fick den av barnen då jag fyllde 50. De hade avtalat möte med Ekerös (åtminstone lokalt) välkände naturfotograf Kenneth Bengtsson, träffade honom i Ekebyhovsparken och han tog det här kortet, som alltså förstorades upp kolossalt och ramades in.

Så här såg vårt hundbestånd ut 1992.

Bettan håller goldentikarna Rakel och gamla Honey, Rakel var då 4 år och Honey 12. Janne håller Bettans västgöte Anton, som bör ha varit 10 och så Bettans collietik Märta, född -89.

Härligt att kunna säga det:0)

Ett par grader kallt, lätt snötäcke och lite solglimtar då och då.

Det var det positiva!

Nu dagens gnäll ;) - jemine så stel jag är i lederna! Det här att gå och kolla var man skall sätta ner fötterna är väldigt obra, när man redan har lite knackiga leder. Isen ligger ju lite lömskt under snön så det är inte bara att trava på bara för att det ser vitt och fint ut :0)

Jag är totalt ledbruten på kvällarna - staaaackars mig :0)

Före träningen hann jag med en 45-minuters prommis med alla tre vännerna.

Söket gick kanonbra i dag - Hippie var ännu mer i stöten än förra veckan och övriga hundar skötte sig jättebra dom med.

Funderar nu på ett appellsök i Eskilstuna den 2/5.....

Under sejouren im wald ringde min snickarängel Andrei och sa att han hade lite tid över - ville jag ha upp hyllorna i dag?

Tror faster det!

Jag hade ett par smala hyllor i pannrummet där hundlakan och -handdukar förvaras.

Har i åratal varit rätt irriterad på dem, när man tog ner en handduk eller ett påslakan, så hände det väldigt ofta att resten på hyllan dråsade i golvet - förb.......

Nu kom Andrei susande, tog mått och  fick några lösa hyllor jag hade stående i garaget.

Sågasågasåga, skruvaskruvaskruva - i ett nafs hade jag två breda, stadiga hyllor uppsatta, med krokar under för mina hund- och regnkläder.

Det enda snickarängeln ville ha för detta var en kopp kaffe och en kaka. Vilken toppenkille han är!

Har nu hasat mig runt fältet på ytterligare en 45-minuters prommis - nog för i dag.

...känner man sig.

Det är jobbigt med all is. Spelar ingen roll var man går, varje steg måste planeras.

Stod ute på golfbanan vid klubben efter promenad, under vilken  man kryssat vilt för att undvika de värsta isfläckarna. Tittade på några figurer som med viftande armar och märkligt glidande gång försökte ta sig över klubbens parkering :0)

Drömscenariot nu är att det kommer rätt mycket snö, blir några grader varmare, så att snön så att säga "biter fast" i isen. Då kan väglaget bli drägligt igen.

 Nu tjatar vi inte mer om det..

Fick bilder från Ylva i går, här är Skrållan och hennes goldenkompis Jenny - gulligt par :0) Var? I sängen förståss ;)

Nu har det hojtats lite mer från jobbet (Ekerö psykiatriska öppenvårdsmottagning), skall dit på fredag och så veckan därpå. Precis lagom med några timmar då och då, känna att man kan hjälpa till, träffa de mysiga jobbarkompisarna och komma in lite i "jobbtänket".

Vilket osökt ;) får mig att tänka på den här beskrivningen:

Hur man snabbt känner igen en psykopat!

Tocket folk  skall man helt utesluta ur bekantskapskretsen om man ramlar över dom! Inget att ha!

I morgon är det sökträning - tror att det går bättre att ta sig fram i skogen än på öppen mark. Yiiipppiii Hippie - sök i morgon :0)

..hur akutmottagningarna i det här länet har sett ut de senaste dygnen -förmodligen fulla med handleds-, lårbens- och andra frakturer.

Trots att jag har broddar under kängorna så måste man hålla koll  på var man sätter ner fötterna. Fy bubblan (som Rasmus sa) så halt det är överallt.

Det vore väldigt trevligt att ha det som Ewa i Västerås, lagom med snö, eller som Annethe i Tvååker, barmark och lite kallt.

Men det är väl tur att man har vädret - alltid något att gnälla på :0)

Bättre det än att gnälla på en massa annat :0)

Även om  det var lite jobbigt att ta sig fram, så var himlen ändå rätt blå och solen lyste minsann lite här och där. Passade på att ta en bild på min lilla trio. Bitte är verkligen avlövad efter valparna, men nu verkar det som om hon fällt färdigt och funderar på att klä på sig igen. Och Hippie har också fått tillbaka en hel del päls.

Har också varit på visit hos Ida. Blev trakterad med våfflor, väldigt gott!

Kors vad di växer!

Nu är det dags att kasta sig över nummer 1/2009 av Mälarö BK:s klubbtidning.

...halt är det överallt.

Hela tomten är isbelagd (igen) och när jag åkte till Skytteholms golfbana på förmiddagen svalde jag ett par gånger, då jag körde den sista kilometern. Blankis! Och inte ett korn sand.

Fick hålla mig i bilen när vi stannat och jag skulle ta ut hundarna.

Höll försiktigtvis i dem och tog ut en och en - hade di bara hoppat ut hade dom åkt på nosen direkt.

På golfbanan var det hyfsat, men blött.

Tog det mycket lugnt på blankisvägen när vi åkte därifrån.

Undrade lite om vi skulle klara en lång , men inte så brant uppförsbacke. Gick bra, jag höll mig i kanten så att åtminstone två däck fick en aning fäste.

På eftermiddagen skulle vi träffas och träna på Stockholms södra BK, ute i Ågesta. Jo, mors du!

Hela området - infartsväg, parkering och planer - var som en mycket väl spolad isanläggning.

Fanns inte en möjlighet att ta ett steg där utan att åka omkull.

Fick bli en promenad på ett vindpinat fält i närheten och så lite fika vid bilarna.

Voffo måste det vara på detta viset?

En hälsning kom från Routa i Åbo. Allt är bara bra, Routa och matte Sabrina har börjat en valpkurs, mtte berättar stolt att Routa sköter sig fint.

så här ser den  lille Karl Lejonhjärta ut i dag.

Även från Skrållan har det kommit info och där tuffar allt på hur bra som helst. Ylva skall skicka kort på Skrållan och goldenflickan Jenny.

..var det i dag.

Knökfullt i stugan, glad stämning och alla bjöds på kaffe och smaskig tårta.

Vi har en härligt positiv och driftig ordförande, Malou, och en bra styrelse som är kreativ och framåt.

Antalet tävlande ekipage har ökat, både inom lydnad och bruksarbete, vi har också väldigt duktiga tävlande i agility och freestyle.

Nu rör det sig lite på funktionärsfronten också. Vi har medlemmar som både går instruktörsutbildning och som vidareutbildas till mentalfiguranter.

Ekonomin är god - klubben blomstrar :0)

Årsmötet var glatt, Olle blev vald till årsmötesordförande och klarade uppdraget galant.

Inget tjafs, inga konstigheter - en liten "felgrej" hade uppstått i valberedningens förslag, men det löstes på ett par minuter, gällde bara huruvida ett val var på 1 eller 2 år.

Trivsam utdelning av priser till bästa ekipage i de olika grenarna och så förståss vandringspriserna.

Jag har varit med i klubben sedan 1980 - precis vartenda år har Eva Jacobsson och Willy Lindell (Grålötens kennel) hoppat upp och ner som jojon och hämtat priser - makalöst energiska och duktiga tävlande. Det handlar om deras schäfrar, med västgötarna tar Eva priser i utställningsringen :0)

Så blev det mer utdelning ,av  blommor och presenter till avgående styrelsemedlemmar och så fick vi som har hand om de olika sektorerna vänliga ord och ett blomster som tack för det gångna årets jobb.

Sådant värmer och gör att man gärna fortsätter att arbeta för klubben.

För min del gäller det att fixa mentalbeskrivningarna och göra klubbtidningen.

Här är min tjusigt draperade S:t Paulia

..sjöng After shave för ett antal år sedan.Det har varit min trudelutt senaste veckan :0)

De första nätterna efter sista valpen - Skrållans - avresa, sov jag inte så himla bra.

Det snurrade i huvudet, som jag tidigare skrivit om, tankar på huruvida hon fann sig tillrätta.

Men vartefter lugnande och positiva besked kom om hennes nya liv, så kunde jag koppla av detta.

Men icke förty fortsatte valpperioden att hemsöka mig ytterligare några nätter - tyvärr är man begåvad med "allt skall vara perfekt"-syndrom.

Visst är det bra att man har ordning och reda, håller rent och inte ( t ex ) flänger iväg valpar till kreti och pleti, men man kan ju tat´lite lugnt och inte ta så förbannat seriöst på allting....

Ja ja, nu är det en gång så, lite har väl mandrom coolat ner sig vartefter åren gått, men fortfarande lägger jag ner sisådär 110 % i varje projekt....

De senaste nätterna har mandrom sovit!

Som vanligt vaknar jag ett par gånger och måste lägga diverse värkande leder tillrätta (och samtidigt försöka beveka två götar och en collie att kanske flytta sig en smula...).

Men i stället för att ligga vaken under obestämbar tid och försöka slappna av (meddelst väl beprövade tekniker, inlärda å mitt jobb  d v s psyk-mottagningen), så har jag de 2- 3 senaste nätterna prompt somnat om efter ledförflyttningar.

Förliden natt vaknade jag vid 1- och 2.30-blecket

Arrangerade om diverse leder, efter badrumsbesök, och somnade om, tungt.

Vaknade av stirrande och pussande götar kl 05 30.  Upp, gav hela gänget käk, Hippie lämnade sängen missinassen och intog soffan i vardagsummet.

Ut med vännerna im garten, drack thé, började lösa fredagskrysset i DN.

Kände ögonlocken sänkas, tog blaskan och vovvarna och drog till sängs.

Bladade i DN en  kort stund, vovvarna knoppade lugnt runtomkring mig, släckte och sov ostört till kl 09 00!!!!Jösses!

Efter utsläpp av vänner på tomten, min morgontoalett, kaffe och lite plock hemma, drog vi till klubben. Gick skön promenad på golfbanan med Marianne, colliesläktingarna Fia och Exi, fikade i klubbstugan, åkte vidare ca 2 km och slängde diverse på Skå sopstation.(hade bl a gått igenom min garderob på förmiddagen och kasserat en mängd gamla kläder som aldrig kommer att användas igen).

Hem igen, flickorna fick lite lunchgodis och så åkte jag och jobbade ett par timmar.

Ny prommis efter vovvarnas middag - sedan kröp vi upp i sängen,  jag läste min senaste Jan Guillou-bok (min son kallar honom "Gulli Noja"...) och vännerna låg tryckta intill mig och blev var och en  klappade då och då, med ledig hand.

Har nyss  käkat god middag, flickorna har varit ute en sväng och nu väntar "På spåret".Mandrom v i l a r!