Kände det klart och tydligt när jag åkte till skogs med vännerna - den där alldeles speciella höstlukten....

Detär märkligt, man känner verkligen när årstiderna växlar - på lukten - alla fyra har sin egen särskilda doft och man känner bara en dag "det luktar vår", eller "det luktar vinter".

Undrar hur det är i Californien t ex, där det sällan går under 15 grader någon gång på året - måste fråga Ingrid.

Gårdagens tävling ja - blev väl ungefär som jag hade tänkt - en träningstävling.

Jag gillade inte den här klubben riktigt, trångt, byschigt, mycket störning från parkeringen som låg precis bredvid lydnadsplanen, publiken stod nästan i knät på de tävlande. Treorna gick tätt intill och när det tjoades och applåderades där så blev det ytterligare störning.

Dessutom en tävlingsledare som tog det som sin personliga uppgift att "uppfostra" de tävlande - lilla gubben, du lär dig nog du med :0)

För övrigt är det domarens sak, inte tävlingsledarens.

Nåja, nog om detta.

Hippie skötte sig precis så bra som man kan vänta sig av en väldigt orutinerad ung dam, som samtidigt är väldigt nyfiken på vad som händer runt henne.

Hon låg snyggt och stilla på platsliggningen, vände på huvudet en gång och naggade sig i sidan, men snabbt tillbaka och låg sedan helt stilla.

Det blev 9,5, en halv points avdrag.

Tandvisning - inga problem. Men redan där upptäckte hennes nos att Sören ochMia stod bland publiken - en klar miss av oss att inte visa henne på det innan jag gick in på planen.

Blev nog så för att man måste gå in på planen s a s bakifrån, man fick gå ut på infartsvägen och genom en dunge för att få komma in på planen, alla andra vägar var förbjudna.

Linförigheten kunde ha varit bättre, lite svajig, lite släpp i svängarna, men en glad och följsam Hippie.

Nedläggande ok, men här reste hon sig när jag stod bredvid, innan jag hann ge kommando.

Inkallning - en sekunds tvekan i starten med sedan full fart, domaren tyckte att sättandet var snett - jaja...

Ställande - där gjorde jag fullt medvetet ett mycket kraftigt dubbelkommando och fick en nolla. Ställandet är inte helt befäst och för att Hippie inte skulle förledas att bli tveksam och göra fel, d v s lägga sig ner eller traska efter mig, så valde jag dubbelkommandot.

En fet nolla, men Hippie förstod och gjorde rätt.

Domaren påpekade att "sådana kraftiga dubbelkommandon kan man inte göra, då blir det noll". Jag log bara hult mot honom och sade "jag vet det, jag har tävlat i 27 år".

Apportering - i ettan skall ju hunden vänta medan jag håller fram apporten och sedan ta den, hålla den i x antal sekunder och så tar jag den.Gick fint, men precis när jag skulle ta den så släppte Hippie apporten, poäng, men klart avdrag.

Hoppet, inga problem, men domaren tyckte att det var för lågt tempo och att hon satt snett - suck.....

Nåja, vi krafsade i alla fall ihop till ett 3:e pris (126p) och jag var jättenöjd med Hippies uppförande - väldigt bra träningstävling med alla störande moment, plus regnet!

Precis när Hippie och jag gick in på planen så tog det i ordentligt - jag tyckte synd om dem som kom efter, fy attan så det regnade!

Vid prisutdelningen var tävlingsledaren mycket noga med att tala om att "det var väldigt många nollor på nedläggandet, ni vet väl att man måste träna i alla väder"! Bergis en förbluffande nyhet för församlingen...

För varje protokoll med nolla på detta moment så kommenterade han "jaha, och här var det också en nolla på nedläggandet"!

Var han så säker på att alla tävlande ville ha det uttrumpetat?

För övrigt hade väl publiken konstaterat det själva ;)

Jag hörde inte att han sa "och här har vi minsann ett bra betyg på nedläggandet" när Hippies protokoll blev aktuellt :0)

Vi kom på plats 13 av 22 tävlande.Nu har vi fått lite bättre grepp om vad och hur vi skall träna framöver , Hippie och jag - vänta bara!

 

Lisbeth

11 september 2008 15:15

Gud vad jag hatar såna här beskräftiga förstå-sig-påare - speciellt om vederbörande har en funktionärsroll. Dom ska hålla truten och kommendera, avstå från kommentarer! Hur j---a svårt kan det vara?
Grrrr...
Kom igen du om 20 år när den rätta ödmjukheten infunnits sig...

 

Solan

11 september 2008 22:01

Gud så irriterande! jag skulle haft svårt att knipa käft själv!
Även skönt att höra att även Du använder dubbelkomandon när ni inte är färdiga med momenten. Jag fick jättemycke kritik för att jag gjorde det på kursen i våras. Jag tyckte det var viktigt att Lina förstod vad jag ville och lärde sig rätt. Jag vet ju att det inte gills på tävling, men när man lär in.

http://superninja.bloggagratis.se

 

Britta

12 september 2008 08:36

Visst använder jag dubbelkommandon så länge jag känner att ett moment inte är befärst hos hunden - men sedan skall de arbetas ort så snart som möjligt.
Men som sagt, hellre ett dubbelkommando på tävling och en hund som gör rätt,ibland kan jag också välja ett "pyttelitet" dubbelkommando, för att inte missa ett moment, visst kan man få neddrag en pinne eller två, men det är bättre än en nolla :0)
Helst skall DK bort helt, men ibland är de bra att ha :0)

 

Lisbeth

12 september 2008 10:15

Ha ha, ibland är DK bra att ta till!

Mindes en söktävling anno dazumal - hunden klok och runtinerad men gammal...
Inför den avslutande lydnaden hade vi slagläge. Men... skulle hon klara planket (momentet apportering med klättring över plank är nu "dessbättre?" sedan 40 år borttaget). Var var jag - jo, apport kastades, kommando klättra apport! Hunden dråsade ner på baksidan - jag väntade, och väntade... Så till sist klev jag fram ett steg, klämde näven i planket och dubbelkommenderade så det sjöng! Vad händer, jo ett huvud syntes över plankets överkant, den härliga gamla kämpen segade sig över - med apporten i mun!
Det blev en 5:a - godkänt alltså och därmed silvermedalj i DM! Ha!
Detta om dubbelkommandon.

http://ulvus.bloggagratis.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I går var det glad familjeträff på Skytteholms golfbana - västgötaspetsfamiljeträff! 8 götar och en collie flängde runt och hade kul. Mina tre - Stina,Bitte, Skrållan och Hippie förståss- och så matte Birgitta och grabbarna Feldt-von Otter, Valle (...

.....efter mycket funderande har min lilla hjärna kommit fram till detta:   Jag har bloggat sedan 2007, snart 6 år. Jag tänker inte ta bort bloggen - förutsatt att inte själva sajten tänker lägga av. Har haft lite tankar på att flytta den till ...

.....bara lite "snapshots" från dagens eftermiddagspromenad i Myra. Lite gråmulet, men ändå en vacker och framför allt fridfull prommis.   Ormbunkar är vackra även när di är vissna.         Collie...      Bitvis ganska brant ......

I dag åt vi lunch hos Ida med matte, i Järfälla. (Ida = dotter till Bitte och mamma till "mina" valpar från förra sommaren). Idas matte Britta Asp har stor del i den kullen, hon "lånade ut" Ida och ställde upp alldeles otroligt fint under hela tiden,...

...att fullkomligt bombardera oss med sin fantastiska färgprakt - liksom för att mildra det bistra och ofrånkomliga faktum vi står inför  - nämligen  att nu är " de långa kalsongernas natt " väldigt nära...   Mina dahlior går nu på 10:e året. Blo...