Har gått och sneglat utåt fältet i flera dagar - känt utmaningen!

Dels behövde stigarna klippas, det går relativt snabbt och lätt med min trogna självgående Jonseredare - men....

Den ca 100 meter långa stigen ut till grusvägen, efter själva fältet, där träd och sly börjar, den har verkligen vuxit igen i sommar, rena djungeln, riktigt marigt att ta sig fram.

Klippte gångarna och tog så grensaxen, en sekatör och handskar och påbörjade röjning - herreminje så det har vuxit! All möjlig sly plus ett otal vildrosbuskar - och dom är elaka dom :0)

En och en halv timme höll jag på, genomsvettig och svärande attackerade jag slysnår på slysnår, gick i närstrid med rosenbuskarna (fast ändå med visst avstånd;), släpade avklippa grenar och la i högar där det fanns plats.

När jag äntligen var klar kunde man  nästan se ända ut till grusvägen - snyggt!

Även om man med visst besvär ,innan jag lekt Tarzan där ute, kunde ha tagit sig fram sommartid, så hade det blivit hart när omöjligt i vinter.

Lite blötsnö så finns det inte en chans  - det tynger ner grenarna ända till marken och då är det bara att vända.

Men nu kan snön komma :0) Ja, inte nu alltså.....

Fin dag i övrigt, det har försökt ta itu och regna ett par gånger, men har liksom kommit av sig - varmt och skönt.

Fikastund med prat på klubben och lite aktivering.

Jag undrar jag om inte Bitte funderar på att.........

Inte värt att nämna ordet.......