Precis lagom väder, t o m lite väl blåsigt ibland, men hellre det än tropisk hetta.

Avspänd norsk domare som behandlade hundarna trevligt och mjukt på bordet, tog dem fint om huvudet och sa "hej lilla vän" - Bitte och Stina sa "hej" tillbaka och vickade lite på stumpen åt honom.

Bitte fick sin etta men inte mer, placerade sig ändock som reserv i öppen klass, jag tror att det var 8 i klassen, så några fick "lämna båten".

Stina fick sitt CK, kom 3:a i championklassen och blev reserv i bästa tik.

BIR tog Pihlspetsens Bessy, en fin tik, trevligt visad av Vera och Karl-Inge Pihls dotter Lina  - grattis Lina!

BIM-titel tog Westorps August the wild

(Hä´går som bra i år Annika - Augusts uppfödare)

Kennel Grålötens avels- och uppfödargrupper placerade sig båda på första plats. Avelsgruppen skulle gå in i stora ringen - tumhållning för att den placerade sig även där.

Fick just rapport att de placerade sig på fjärde plats.

Stinas kritik:

Välskuret huvud, flotta linjer i kroppen. Välställda goda ben. Utmärkt pälskvalitet och färg. Goda rörelser. Mycket bra mentalitet.

Bittes kritik:

Något högställd tik med gott huvud. Bra överlinje, luftig underlinje. Ordinär benstomme och bra vinklar. Bra päls och färg. Bra rörelser. Utmärkt mentalitet.

A man of not so many words :0) en del domare skriver romaner, andra knappt två rader - den här domaren var väl lite mittemellan.

Man får la´va nöjd.....

(inte mycket att välja på :0)

I morgon skall man sta och "lägga pattarna i mangeln" - förlåååt den vulgära vokabulären - men med min låga humor fnissar jag varje gång jag bara tänker detta uttryck ;)

Det är också nämligen precis det man gör - kära män, ni behöver bara raka er varje dag  - inte sitta i gynekologstolar eller genomgå ovan nämnda procedur - var glada!!!!!

Mammografi är inte så sällan  livräddande, hur ofta den skall utföras debatterar de lärde om.

Själva "grejen" går ju ganska fort, men det gör faktiskt ont!

Som de flesta väluppfostrade, tåliga svenska kvinnor låter man sina båda bröst, ett i taget, läggas å en platta, sedan smackar sköterskan ner en platta till  ovanpå och då jäklar, trycker hon till för kung och fosterland.

Lite stillsamt far då ordet "aj" genom ens hjärna, men icke att man skulle kvida, svära, gasta eller dylikt - nejdå, man bara ler hult och tappert mot torteraren och tänker "det gör precis lika jä-a ont som vanligt, är du KLAR NU"?

Frånsett  ontet, ser detta arrangemang fullkomligt vansinningt ut - där står man, med ena bröstet fastklämt - och inte bara det - till oigenkännlighet utplattat som ett stekt ägg!

När tortyren är klar, får man vänta i ett litet rum, tills farbror (eventuellt tant) doktorn kommer. Dottoren hummar, tittar på röntgenbilderna som ör uppsatta på ljusskärmen, kommer sedan och "palperar mammae et axillaris" d v s klämmer igenom brösten och lymfknutorna i armhålorna , ler lugnande och så är "ordealen" över för denna gång - åtminstone hittills har det varit så för min del. Har inga större farhågor för morgondagen  - men man vet aldrig.