Ähh! Släng er i väggen! Lyssna på di här pojkarna - vilken spelglädje, vilket tunggung!

Till dessa toner och liknande har mandrom nött fötterna upp till fotknölarna - det dansades natten igenom på partajen under 50-60-talet. Den som inte känner att det rycker i fossingarna vid de här tonerna - den personen är bortom all räddning :0)

http://www.youtube.com/watch?v=THObBMgTK2I&feature=related

I övrigt var det kneg i dag på förmiddagen (kneg, som ger en smula extra deg :0). Före kneget blev det 40 minuter med vännerna på Brunna gärde, underbart klart och fint väder, men lite kallt om näsan, man är inte van :0)

Dagens behållning - tämligen rena hundar, det räckte med avtorkning, ingen dusch! Halleluja!

Barnbarn på eftermiddagen, Farmor hade gjort smarriga pannbiffar (en av önskerätterna), med pasta, riven ost och massor med körsbärstomater.

Sam och Lisa lassade in, herr Eli har nu ingått i någon slags självförverkligande-period, här skall hävdas egen vilja.

Här skulle inte ätas något annat än riven ost, resten av maten var bemängd med  råttlort och kvicksilver - åtminstone av Elis uttryck att döma.

"du får nog ta och äta upp,åtminstone en del, annars blir det ingen glass" säger den avskyvärda farmodern.

"Gass", säger Eli och gör sina stora blå ögon ännu större, tittar med bedjande min på farmor och skjuter undan sin tallrik.

"Nix, ingen gass om man inte äter lite mat"......

Eli faller ihop över matbordet, tillintetgjord av sorg och vanmakt, småhulkar, tittar upp med en min som kan få Munchs "Skriet" att verka lugn, glad och avspänd.

"Nix, icke"!

Och därvid blev det - Eli grävde ner sig i skyttegraven och framhärdade, farmor tog bort maten och så var den konflikten över.

Samma taktik bedrivs i Elis hem, där serveras inte heller efterrätter eller glass etc, om man inte åtminstone äter lite mat.

Eli får fortfarande välling på kvällen och han hade ätit bra till lunch på dagis - grabben tynar inte bort.

Vi får se om han kommer ihåg det här nästa vecka. Det här med mattjafset är rätt nytt, han brukar äta - men det är väl en liten period i hans utveckling - det lär gå över.

Men visst är farmödrar hemska ibland....

 

Gunvor

4 mars 2008 21:38

Tack för den länken. Det svänger fortfarande om de herrarna. Petit Fleur var en av mina favoriter med honom. Har en samling med gamla goda favoriter, utgivna på CD.
I kväll har jag och Pita börjat på kurs igen. Får se om våra duktiga ledare kan få ordning på oss.

 

Marianne K.

4 mars 2008 21:48

Jo,nog har man nött "dojorna" till den sortens musik alltid. Satt och stampade takten under databordet. Angående den lille matvägraren så skulle jag gjort sammaledes som du. "Huvva"

 

Britta

4 mars 2008 22:11

Åhhh, Petit Fleur! Min första lilla singel :0)Och Monty Sunshine spelade klarinett som en gud. På baksidan var det "Ugly child" om jag inte minns fel.

 

lisbeth

4 mars 2008 22:58

känner igen´et - och menar då mattjafset.

Det är hemskt att vara den onda modern (mormodern) som förmenar det älskeliga lilla barnet glass och saftkobbel när det nobbas pannbiff och anda nyttigheter.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I går var det glad familjeträff på Skytteholms golfbana - västgötaspetsfamiljeträff! 8 götar och en collie flängde runt och hade kul. Mina tre - Stina,Bitte, Skrållan och Hippie förståss- och så matte Birgitta och grabbarna Feldt-von Otter, Valle (...

.....efter mycket funderande har min lilla hjärna kommit fram till detta:   Jag har bloggat sedan 2007, snart 6 år. Jag tänker inte ta bort bloggen - förutsatt att inte själva sajten tänker lägga av. Har haft lite tankar på att flytta den till ...

.....bara lite "snapshots" från dagens eftermiddagspromenad i Myra. Lite gråmulet, men ändå en vacker och framför allt fridfull prommis.   Ormbunkar är vackra även när di är vissna.         Collie...      Bitvis ganska brant ......

I dag åt vi lunch hos Ida med matte, i Järfälla. (Ida = dotter till Bitte och mamma till "mina" valpar från förra sommaren). Idas matte Britta Asp har stor del i den kullen, hon "lånade ut" Ida och ställde upp alldeles otroligt fint under hela tiden,...

...att fullkomligt bombardera oss med sin fantastiska färgprakt - liksom för att mildra det bistra och ofrånkomliga faktum vi står inför  - nämligen  att nu är " de långa kalsongernas natt " väldigt nära...   Mina dahlior går nu på 10:e året. Blo...