..är är det i väderleken. Häromdagen såg det ut så här när man spanade ut på baksidan.

I dag satt jag på trappan och drack kaffe på eftermiddagen, solen lyste varmt och skönt, hundarna strosade runt, inte en snögnutta på marken, torrt och fint, pärlhyacinterna börjar sticka upp näsan i rabatten.

Lyssnade på den här vackra sången och musiken -

"Blomsterduetten" ur operan Lakmé  av Leo Delibes - så rogivande...

http://www.youtube.com/watch?v=8Qx2lMaMsl8

På förmiddagen tog vi skön skogspromenad med Birgitta och Nadja. Medan jag väntade på Birgitta, som hade ett ärende före prommisen, lekte jag min "julgranslek" :0) "Åh, den där granen skulle vara perfekt som julgran, eller den..." Men det kommer aldrig längre, hittills har jag inte vågat mig in på den kriminella banan, d v s att sno en gran ;) Men till nästa jul tänker jag banne mig ta reda på om det finns något ställe där man kan hugga sin egen gran - är så trött på dessa fnösketorra köpegranar.

Efter kaffet sådde jag dill, persilja och rödbetor i små lådor. Upptäckte att morotsfröna satt fast i  såband och skulle sättas direkt i jorden så småningom. Blir kul att se hur det funkar.

Nu har jag ju min fina stora trälåda, där jag kan dra upp lite nyttigheter. De två vinrankor som hittills är det enda som planterats där, ser ut att må bra.

Ställde ut konerna i akt och mening att träna rutan med Bitte och lite småsaker med de andra två, men då ramlade Olle och Bettan in och hojtade på kaffe och thé - dom hade varit duktiga och konditionsgått med hundarna i skidbacken, upp och ner, upp och ner. Det bygger fronten det se:0)

Det får bli ett litet pass med flickorna nu, dom såg när jag ställde ut konerna och gnuggade tassarna - "Yes! Vi ska få ha kuul"!