Vilka ljuvliga dagar det är! Balsam för själen!

Har i dag haft 4 vovvar , gamle fine Acke Ackspett (Bettan och Olles 13-åriga västgötaspetsherre) har varit här. Matte och husse drog till Norrköping med resterande 3 doggar och tittade på Riesen-SM i dag och Acke hade det mycket bättre här.

Acke gick runt och tittade lite förvånat i de två rum som renoveras - "aamen så här brukar det inte se ut här, var fadderittan är min soffa"? Jag lade raskt ut en extra vetbed i köket så att Acke kunde ligga skönt - det finns också två Biabäddar, men där ligger ju "fruntimren".Ett av "fruntimren", Hippie - ligger här på gräsmattan och tar det lugnt - men snälla Hippie, vad har du för stil på öronen....

Tog ett par bilder på Stina och Bitte tidigt i morse - det är så härligt att se att mor och dotter fortfarande tycker att det är skoj att leka tillsammans. Aldrig något gruff, bara lek och stoj - visst! västgötar låter som om de skall slita tarmarna ur varandra när man släpper ut dem eller skall gå på promenad. Det är det vanliga västgötaspetssyndromet, betyder absolut inte att man är osams, bara att man MÅSTE lätta på trycket för att det skall hända något - går över på 5-6 sekunder och så är det knäpptyst.Amerikaner och engelsmän kallar det "Swedish Vallhund argle-bargle".

Min helt fantastiske rysk/estniske snickare var här i dag, med den inhyrde estniske målare som skall fixa en hel del målerier inom- och utomhus - lika trevlig som snickaren himself! Andrei hade också sin fru och båda små barn med, hustrun var vacker som en dag och barnen kanonsöta! Vilken otroligt trevlig familj! Andrei är en pärla som snickare, ser alla detaljer, funderar, ger goda tips om hur man kan göra så att det blir riktigt snyggt, jobbar som bara den, gör allt perfekt in i minsta detalj (nänä, ingen svartnisse!!! Den här gossen bor här med sin familj, har startat egen firma och betalar snällt sin skatt till svenska staten).

Andrei (34 år) kom och tittade på de två återstående rummen (han har renoverat resten av nedervåningen också, i vintras) i medio av maj, såg alla blommor och diverse presanger - sa "Have you had your birthday"? Jo, man fick ju medge att man fyllt 65 dagen innan. Ytterligare några dagar senare kommer Andrei och skall börja jobba. Står utanför ytterdörren med ena handen bakom ryggen, blygt leende och säger "this is for you madame, because you had your birthday" och så sträcker han fram 5 ljuvliga, långskaftade röda rosor....

Det är något visst med det ryska/estniska blodet.....

Ursäkta alla svenska duktiga snickare (hmm, gäller nog även en stor del av övriga svenska män) men det här schevalereska sättet finns inte helt naturligt hos er (ok, kanske hos några, jag skall inte vara helt rigid och avståndstagande :0)).

En av mina halvsystrar var gift med en ryss - som jag dessutom jobbade med ett antal år, i en hotellreception - samma sak där - en fin man med känslespröt långt ut i fingerspetsarna, taktfull, artig, ömsint.....

Sima dog tyvärr alldeles för ung - hans son Björn, har ärvt mycket av både ömsintheten och taktfullheten....

I går var jag på teater! I Färentunaskolan!

Ensemblen gav "Narnia".

Lisa, mitt mellanbarnbarn (10 år) var lejonet Azlan (näst längst till höger på bilden).

Barnen jobbade på jätteduktigt - visserligen hördes det väl inte alltid så bra vad som sas, tekniken att vända sig mot publiken när man pratar, var väl inte helt fulländad, om vi säger så :0) - men oj, så kul dom hade och historien hängde ihop bra.

Rampfebern var påtaglig hos alla innan det började, Lisa var knappt talbar, feberröda kinder och glansiga ögon, rusade ut och in i "sminklogen" ("lilla förrådet "bredvid skolans matsal, där dramat utspelades).

Allt avlöpte väl och ensemblen blev inropad flera gånger - väldigt roligt att så många barn är intresserade och verkligen vågar uppträda inför publik!

(Säger den som i flera år gick på teaterskola i sin ungdom, men ändå fick kalla fötter och inte vågade ge sig ut "på riktigt")

I dag - dags för Lisas nästa framträdande - sjunga rocklåt (på engelska) solo på Färingsö hembygdsgårds utomhusscen (Färentunafestivalen går av stapeln denna helg). Inte bara Lisa förstås, en hel radda unga förmågor, sjöng, breakdansade m m - alla var verkligen jätteduktiga, ingen kom av sig eller sjöng falskt - fantastiskt bra!!!

Fråga mig inte vilken låt Lisa sjöng, bra svängig sak, men jag har inte en aning...... har aldrig hört den förut.

Mitt under Lisas framträdande ser jag Pernilla (min  svärdotter) bakom mig, febrilt letande efter minsta barnbarnet Eli (just fyllda 2) - då säger pappa Janne lugnt, "du, han är på scenen". Jodå, visst! Där står Eli med sitt äpple i handen och tittar, stum av beundran, upp på sin syster :0) Han gjorde ingenting, sa ingenting, bara tittade. Lisa kom inte av sig med en enda ton (stolt och imponerad farmor!!!) utan fortsatte bara att sjunga, med en hand klappande Eli på huvudet.

Då upptäckte Eli att det var musik! Och började knäande dansa stillsamt runt Lisa - jubel i publiken! När Eli dansat färdigt, kollade han utrustningen på scenen - då passade hans mamma på att hastigt förpassa honom därifrån så att Lisa fick göra sina steg och avsluta sin sång utan Elis - visserligen väldigt fridsamma, men ändå helt oplanerade - medverkan.

"Middediddediddagsdags"! Vem sjunger så? Jo Snobben, med sin matskål på huvudet :0)