Stina och Bitte är skvallerbyttor! Båda två!

Så fort Hippie hittat på något kommer antingen den ena eller båda till mig och skvallrar så mycket dom orkar.

I går morse t ex. Jag stod i duschen, klev ur densamma och på badrumsmattan satt Bitte och Stina, båda med olycklig min och öronen bakåt. Jag är ju van att dom sitter där, men inte att dom ser ut som om de just fått en rejäl avhyvling.

Jag sa "jaha, och vad har hon gjort nu då"? Bitte och Stina reste sig ögonblickligen, gick ut i hallen, satte sig igen, tätt bredvid varandra och glodde in i vardagsrummet.

Jag hade redan då hört det lätt igenkännbara knaket från en pet-flaska som blir mosad av hundtänder. Hippie älskar pet-flaskor, alla tre älskar pet-flaskor. Undrade var hon fått tag i den här , "märkligt, jag tog ju alla till Coopen i går - attans lilla råtta! Nattduksbordet"!!!

När det är varmt tar jag med mig en (liten som tur är) pet-flaska med kallt vatten och ställer på nattduksbordet, för att kunna ta en slurk under natten - ingen kork på.

Den hade fröken Hippie fått syn på och raskt burit iväg - ni vet vilken förmåga att liksom föröka sig, utspillt vatten har?

Rätt mycket på sovrumsgolvet var det - Hippie låg i Bia-bädden i vardagsrummet och jonglerade glatt med  den nu tomma flaskan.

Ingen idé att bråka på henne, det var för sent - men jag talade om för flickorna hur duktiga små skvallerbyttor dom var - dom log självbelåtet :0)

I dag, jag rensade kantareller i köket (många!), kollade vad Hippie gjorde, hon låg så förnöjt på gräsmattan och filade på ett märgben, Bitte och Stina

satt på trappan och kollade runt i största allmänhet. Åter till köket och svampen - det gick ett par minuter - så kommer båda götarna raskt travande ut i köket med viktig min, sätter sig och tittar på mig, med öronen bakåt - "suck, jag kommer, vad är det NU då"?

På dessa två minuter hade Hippie hunnit lägga sig i rosenrabatten och grävde frenetiskt (halvliggande) i den våta jorden. Hutade åt Hippie som slängde sig ur rabatten och gjorde som hon alltid gör vid åthutningar, skuttar runt mig i en slags djupt bugande dans, sägande "iffiffiff" - den här gången betydde det  antagligen "ojdå, vad hände, allt svartnade för mig, HUR hamnade jag i rabatten"?

Bitte och Stina satt på trappen och hånlog - jag svär;)

In och hämta hink med ljummet vatten, doppa svårt leriga tassar och gnugga rent - torka, torka. Därefter fick Hippie vara inne till svampen var färdigrensad.

För övrigt råder stor endräkt mellan alla tre. Det gullas och leks, putsas och fejas på varandra. Fick i dag hindra Bitte och Hippie att köra tokrejs i skogen .Hippie haltar inte ett dugg nu, helt borta, men hon får vänta några dagar till innan det blir fläng.

 Stina är också mycket bättre - nu gäller det bara att inte ha för bråttom - vi tar't lugnt några dagar till.

Pratade med Birgitta och K-O i morse - Valle och Rubens matte och husse.

Båda var helt utvakade, men i dag kunde de ta det lugnt.

Valle hade kräkts i flera dagar, inte mycket först, men sedan allt mer och blev snart medtagen. Transport till närliggande hypermodernt djursjukhus - röntgen och andra undersökningar - något satt fast precis före magsäcken. Operation sent på kvällen - vid 24-tiden ringde man från djursjukhuset och meddelade att man hittat vad som förmodligen var en fårklöv!!!!! Eller åtminstone en rejäl bit av en sådan.

Måste här lägga in en ändring - jag missuppfattade placeringen av stoppet - klöven satt på väg ut i tarmen, inte före magsäcken!

Allt var nu väl och Valle får stanna kvar ett par dagar för observation.

Min lille Ruben mådde förträffligt, men hade haft klara besvär på promenaderna i dag - vänt sig om gång på gång och sett mycket frågande ut "men hörni det här är bara så fel, var är farsan"?

Tack och lov att det gick bra med  Valle!  - en fårklöv - ja herreje.......