I går var jag på teater! I Färentunaskolan!

Ensemblen gav "Narnia".

Lisa, mitt mellanbarnbarn (10 år) var lejonet Azlan (näst längst till höger på bilden).

Barnen jobbade på jätteduktigt - visserligen hördes det väl inte alltid så bra vad som sas, tekniken att vända sig mot publiken när man pratar, var väl inte helt fulländad, om vi säger så :0) - men oj, så kul dom hade och historien hängde ihop bra.

Rampfebern var påtaglig hos alla innan det började, Lisa var knappt talbar, feberröda kinder och glansiga ögon, rusade ut och in i "sminklogen" ("lilla förrådet "bredvid skolans matsal, där dramat utspelades).

Allt avlöpte väl och ensemblen blev inropad flera gånger - väldigt roligt att så många barn är intresserade och verkligen vågar uppträda inför publik!

(Säger den som i flera år gick på teaterskola i sin ungdom, men ändå fick kalla fötter och inte vågade ge sig ut "på riktigt")

I dag - dags för Lisas nästa framträdande - sjunga rocklåt (på engelska) solo på Färingsö hembygdsgårds utomhusscen (Färentunafestivalen går av stapeln denna helg). Inte bara Lisa förstås, en hel radda unga förmågor, sjöng, breakdansade m m - alla var verkligen jätteduktiga, ingen kom av sig eller sjöng falskt - fantastiskt bra!!!

Fråga mig inte vilken låt Lisa sjöng, bra svängig sak, men jag har inte en aning...... har aldrig hört den förut.

Mitt under Lisas framträdande ser jag Pernilla (min  svärdotter) bakom mig, febrilt letande efter minsta barnbarnet Eli (just fyllda 2) - då säger pappa Janne lugnt, "du, han är på scenen". Jodå, visst! Där står Eli med sitt äpple i handen och tittar, stum av beundran, upp på sin syster :0) Han gjorde ingenting, sa ingenting, bara tittade. Lisa kom inte av sig med en enda ton (stolt och imponerad farmor!!!) utan fortsatte bara att sjunga, med en hand klappande Eli på huvudet.

Då upptäckte Eli att det var musik! Och började knäande dansa stillsamt runt Lisa - jubel i publiken! När Eli dansat färdigt, kollade han utrustningen på scenen - då passade hans mamma på att hastigt förpassa honom därifrån så att Lisa fick göra sina steg och avsluta sin sång utan Elis - visserligen väldigt fridsamma, men ändå helt oplanerade - medverkan.

"Middediddediddagsdags"! Vem sjunger så? Jo Snobben, med sin matskål på huvudet :0)

 

Nilla

3 juni 2007 08:15

Sicka härliga barnbarn du verkar ha, en sån framåt anda!!!

Mvh Nilla

http://vastgotaspets.bloggagratis.se

 

Lisbeth

3 juni 2007 09:50

Jojo, här ser man att äpplen faller inte långt från päronträ´t...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I går var det glad familjeträff på Skytteholms golfbana - västgötaspetsfamiljeträff! 8 götar och en collie flängde runt och hade kul. Mina tre - Stina,Bitte, Skrållan och Hippie förståss- och så matte Birgitta och grabbarna Feldt-von Otter, Valle (...

.....efter mycket funderande har min lilla hjärna kommit fram till detta:   Jag har bloggat sedan 2007, snart 6 år. Jag tänker inte ta bort bloggen - förutsatt att inte själva sajten tänker lägga av. Har haft lite tankar på att flytta den till ...

.....bara lite "snapshots" från dagens eftermiddagspromenad i Myra. Lite gråmulet, men ändå en vacker och framför allt fridfull prommis.   Ormbunkar är vackra även när di är vissna.         Collie...      Bitvis ganska brant ......

I dag åt vi lunch hos Ida med matte, i Järfälla. (Ida = dotter till Bitte och mamma till "mina" valpar från förra sommaren). Idas matte Britta Asp har stor del i den kullen, hon "lånade ut" Ida och ställde upp alldeles otroligt fint under hela tiden,...

...att fullkomligt bombardera oss med sin fantastiska färgprakt - liksom för att mildra det bistra och ofrånkomliga faktum vi står inför  - nämligen  att nu är " de långa kalsongernas natt " väldigt nära...   Mina dahlior går nu på 10:e året. Blo...