Dammtorkade lite och upptäckte att Paradisblomman, som jag fått av en snäll granne, börjat blomma.

Och vilken blomma!Har aldrig sett en sådan förut - helt fantastisk!

Ögat kan få sitt och, om man vill, kan man lyssna på Luciano Pavarotti som sjunger  "O, Paradiso" ur Meyerbeer´s Afrikanskan.

http://www.youtube.com/watch?v=wVG7xJH2UzI

..på taket.

Pågår takomläggning på tre hus här i början på Växthussstritan. Det flyger takpannor ner i containrar, det bärs papp och spikas läkt överallt - och gubbsen spankulerar lugnt omkring på taken, utan några som helst linor eller tocket. Men det skulle nog inte gå att jobba med linor hängande runt benen.

Vilken balans dom har! Går hur lätt som helst rakt uppför taket med en trave tegelpannor händerna, kliver över nocken och langar dom i en ocntainer som står en bra bit därifrån - inte en panna missar containern. Bara den rörelsen, att kasta iväg pannorna, skulle ju kunna få vem som helst att tappa balansen och handlöst fara iväg.

Hos mig pågår läktning för fullt

Grönt tak....nä...det skulle inte vara så snyggt....

Det här vädret måste vara en gudagåva för takläggare.

Lördagen liksom bara rann förbi.....

I morse gick reveljen vid 07 00-snåret - viltspårkursen väntade.

I dag var det en rackarns massa vovvar som skulle spåra, 3 små söta sheltisar, 2 golden och  en 13-årig (!) blandrasdam, cairnterriern Clintan och Hippie. Vi la också ett spår till Bitte - vilket hon grejade klockrent.

Hippie fick gå ett "anlagsspår", d v s ett spår som var lika långt som ett anlagsprovs-spår (600m), med diverse vinklar och bloduppehåll. Hon jobbade på väldigt duktigt, fick tappt ett par gånger, men löste problemen efter ett tag - märks dock att hon behöver mer rutin innan det är dags för riktigt anlagsprov.

Men sååå målmedveten och när hon fått fatt i skånken krävs det en hel del korv för att hon ska godkänna byteshandel !

Likadant med Bitte - hon lyckades flå av en stor bit päls från sin skånk, pälsen slank ner direkt, men kom också upp efter en liten stund.....

Killade väl i halsen kantänka.....

Nu ska jag lägga ett par spår åt dem vardera under veckan - men bara ett par - inte "överträna", det straffar sig bara - vilket gäller det mesta inom hundträning...

Och tror ni inte att mandrom har något att gnälla om för egen del!

Nu är allergin borta, även om de mystiska utslagen på armen inte är det, fast de har lugnat ner sig.

Och vad ska nu människan gnöla om...?

Jo se, det är så att mandrom åkte på hälsporre för ca en månad sedan. Har försökt att ignorera sagda sporre, men de som råkat ut för en sådan vet att man ignorerar inte en sådan så lätt..

Hade hälsporre för ca 15 år sedan och vill bara inte tänka på hur lång tid det tog att bli kvitt den...

Köpte nån´avlastningskudde på apoteket och la i stöveln - ähhh! Det blev bara värre av den.

Ja ja, det får bli som det blir - vet att det går över även om det tar tid. Värre saker finns att råka ut för.

Middagsdags och sedan kan man förnöja sig med Parlamentet.

Och som alltid lika tacksam för att resan både tur och retur, gått smidigt och olycksfritt.

110 mil blev det.

Jag har haft några väldigt trevliga och avkopplande dagar tillsammans med släktingarna i Småland och Blekinge.

D v s jag var i Blekinge hela tiden, men "smålandsfolket" kom på besök. Bodde hos Åke och Eva i Garnanäs - ligger i Bräkne-Hoby, alldeles nere vid havet - vilket härligt ställe de har! Har flyttat från Kallinge  till sitt sommarhus, som nu är renoverat och tillbyggt - hur fint som helst. Åke har också byggt ett kanonfint gästhus, med alla faciliteter, där fick jag och småfolket residera.

I går kände jag att nu hade allergin lagt sig helt , men den har klingat av mer och mer för varje dag, fullt uthärdlig och har inte förstört vistelsen på något sätt - men det tar tydligen lite tid innan kroppen återhämtar sig från en sån´pärs.

Eva och jag gick flera långa promenader med vovvarna. Det är något alldeles särskilt med att bo vid vatten.

Hos familjen Olsson finns Ville - en petit bassett griffon vendeen. Ville är en genomhygglig 8-årig herre och en "redig" jakthund. Stina och Bitte visade lite sur min första timmarna, Ville tog det med stort  jämnmod "jasså, surkärringar, jaha....". Sedan var det lugnt resten av vistelsen.

På hemvägen hälsade jag på Gunnel i Dångebo - Gunnel har ett knippe rara västgötar och är en duktig "medarbetare" i SKV. Vi hade en trevlig fika- och pratstund innan jag fortsatte hemresan. Tack Gunnel  

Här minglar Gunnels och mina götar runt på hennes jättestora gräsmatta.

Jag tog mig ut mot E4:an från Dångebo (som ligger nära Tingsryd), kom ut vid Värnamo och sedan är det ju bara att mala på....

Stannade flera gånger - ett obligatoriskt stopp på resor söderut är vid Brahehus.

Ibland stannar jag på Brahehus-sidan, men den här gången blev det på andra sidan  - för inköp av kanelbulle på macken därstädes.

Småfolket fick sin middag och en promenad, jag fick kaffe och bulle och så drog vi igen. Hann precis med färjan som gick 18 50 från Slagsta-sidan. Åkte direkt ut till Helgö och fick ett överväldigande mottagande av Hippie och resten av vännerna, Siri, Örnie och Gamma. Bettan och Olle var bortbjudna på middag, passade perfekt att jag kom och "vattnade" gänget innan jag tog med mig Hippie hem. Hon sjöng och berättade för mig en lång stund, sedan måste hon ta om alltihop för Stina och Bitte   , vilket pusskalas det blev när de möttes! Hemma var det lugnt, presenningar ver hela taket. Vilken tur att man har kompisar som vakar över ens lilla hus när man är borta! Taknissarna hade tagit bort allt gammalt tegel, lagt papp och reglat vågrätt - men si pappen låg inte riktigt tätt vid nocken utan fladdrade i vinden - och det regnade i förrgår! Kontrollant Lasse såg pappfladdret och ringde subito till taknissarna som kom på stört och fixade till det och la press över hela taket - samt tackade Lasse för att han ringt.

Packade upp, vännerna  kontrollerade trädgården, den sniffades igenom noggrannt och det syntes klart att de njöt alla tre av att vara hemma tillsammans igen. Det blev en sen middag, lite slötittande på TV och sedan sov jag som en sten hela natten.

En trevlig utflykt, så roligt att träffa "gamla godingar" nere i syd, trivsamt stopp hos Gunnel - och lika  härligt att vara hemma igen. Home sweet home!

Nu går vi en lång skön prommis!

Så står det numera i min journal hos dr Thomas. Jajamen! Det var Fucidinkrämen som var boven.

Den som skulle lugna ner blupparna på högerarmen, satte i stället igång en rejäl allergisk reaktion - i ansiktet, i hårbotten och på halsen  

Men sådant kan man ju inte veta förrän man provat   . Första gången jag "allergiat" - det var inte trevligt alls......

Lät bli att använda cremen i går afse, sov betydligt bättre, gjorde en lort i krämen (ja, bildligt talat alltså...) även i morse, tog ingen antihistamintablett, eftersom jag ville kolla "klifrekvensen". Och ojojoj, så mycket bättre det var! Kände hur allt liksom coolat ner sig, inga flusher, inga vrålkliande öron, mungipor, ögon, hårfäste, hårbotten,hals...

Hade date med dr Thomas på eftermiddagen.Han skrev raskt in varningen för Fucidin och så beslöt vi att jag bara knaprar i mig lite antihistamintabletter några dagar, för att ytterligare lugna ner högerarmen - fanns appselut ingen anledning att häva i mig antibiotika. Försvinner inte coccerna totalt - ja då får man väl kontakta en hudläkare...omsider....

Sådärja! Då har vi klarat av dagens sjuk-,jämmer- och eländes-rapport - men med positiv slutkläm!

Man haver packat! Man haver tvättat karetan! Man åker i morgon bitti och lämnar Hippie i hennes barndomshem,till uppfödarnas goda omsorg, man stoppar in småfolket och drar till Blekinge!

Taknissarna ringde för ett par timmar sedan och annonserade sin ankomst i morgon bitti! Jaha! 14-15/10 var sagt som startdatum för takomläggning....

Nåja, jag behöver ju inte vara hemma för att det jobbas å taket. Kompisarna U och L kommer hem från sommarvistet i morgon - de kommer att hålla blykoll på takjobbet   jag känner mig helt lugn.

Och nu måste jag bara säga

ETT JÄTTESTORT GRATTIS TILL BIRGITTA OCH NADJA SOM VANN APPELLKLASS SÖK I GÅR PÅ MBK OCH BLEV UPPFLYTTADE!

Men hörru Birgitta   Du som tävlat rätt så sparsamt under åren - nu har du gått och blivit rena tävlingsmaskinen - 2 förstapris i lydnadsklass II och uppflyttning i söket, på väääldigt kort tid!

Rackarns så roligt det är - så duktiga ni är - WAY TO GO!!!

...bättre i dag (tack Irene).

"Sepåfantabletterna" gör verkan! Mådde tjyvis i går kväll, somnade dock så småningom, vaknade missinassen av att jag transpirerat å det värsta - det blev till att byta nattsärk!

Vännerna tittade ogillande på morsan som stökade runt när de sov som bäst.

Somnade prompt efter klädbyte och vattenintag.

Kändes betydligt bättre i morse.

Var ju svullen runt ögonen i går, när "sepåfantabletten" började verka, gick svullnaden ner och vätskan hamnade under ögonen i stället. Man begåvades med präktiga påsar under jacken - såg ut som om man varit vaken och festat oavbrutet i ett par månader :0)

I dag har påsarna dragit sig tillbaka och mandrom ser för närvarande rätt normal ut.

Mår inte illa i dag, men är trött, lite matt och känner mig aningen förkyld.

Det är väl bara att konstatera att man drabbats av något av de otaliga mystiska virusar som flyger omkring i luften.

Kanske, kanske jag kommer iväg till Blekinge på måndag. Vi tar en dag i taget.

Nu ska jag snart åka och käka middag med resten av familjen hos Janne och Pernilla. Vi ska fira Lisa-stumpan som fyller 14.