Bettan och Issi (Fornborgens Isadora) tävlade i dag appellklass spår på SBK:s Stockholmsavdelning i Kista.

Efter en låååång dag - tävlingarna var inte klara förrän vid 16-tiden - kunde Bettan och Issi åka hem, väldigt nöjda!

2:a placering av 15 ekipage med uppflyttning och kanonfina 278 poäng - inte illa !!!!

Issi är fodertik och bor hos matte Barbro (som också jobbar väldigt bra med Issi i lydnad ), men Bettan lånar henne och tränar bruksarbetet, eftersom Barbro inte sä så "haj" på den biten.Issi är lika glad för det - bara hon får JOBBA!

Så - stort grattis till duktiga Bettan och duktiga Issi - matte Barbro var sprickfärdig av stolthet.....

..ett oanvänt minnesspår! I min arma hjärna alltså!

2,5 timmars oavbruten korvstoppning - inte en minuts paus - hur i hela friden orkade mannen......

I början skrev jag så pennena glödde, då var det mest prat. Sedan fortsatte det med prat och Power-Point. Försökte skriva, men kom på att jag faktiskt kunde ta bild på varje sida som visades...

Och vad minns jag ? Just nu inte ett smack......

Men får jag titta på anteckningarna, titta på bilderna och så fillijoka med kameran så kommer jag nog att ha fått lite mer hum om hur den används.....kanske......

Jo, de står i garaget.

Men nu handlar det om att gå över till vintertid. I många år hade jag ohemult svårt att komma ihåg hur det skulle vara - var det nu framåt på hösten, bakåt på våren eller framåt på våren och bakåt på hösten???

Så hörde jag någon smartnisse på radion som sa "tänk på trädgårdsmöblerna, du tar fram dem på våren och ställer tillbaka dem på hösten". Lätt som en plätt - även en hjärna som min, som gärna får lite kramp så fort det handlar om siffror, kan haja det     

Sifferkrampen har dock lättat med åren, i skolan avskydde jag "matte", är fortfarande ingen älskare av att djupdyka i matematikens mystiska värld, men har insett att jag inte är totalt obildbar i ämnet, bara nästan..  

Folkskolan, som det hette på 40- och 50-talet när mandrom tog sig igenom de första åren, var väl inte alltid så hiiimla pedagogisk, minns en del rätt hemska lärarinnor (var ju mest damer på den tiden). Med lite mindre rapp med pekpinnar (vilket jag gudskelov slapp, men såg andra få) och lite vänligare sinnen, hade nog många av oss tillgodogjort sig både det ena och andra betydligt bättre.

När man verkligen börjar tänka efter hur det var - ja huvvaligen   

Men visst fanns det lärare och -innor som man minns med, om inte precis kärlek, så i alla fall utan rysningar...

Vilklen utvikning det blev.

Nu har jag traskat runt och ställt om alla klockor, datorn är duktig och sköter det själv.

Ösregnar ute - hoppas det slutar - tänker på alla som ska tävla i dag. På MBK är det både lägre, högre och elitklass sök och lydnadsklass I och II.

Själv ska jag gå på fotokurs - tadaaa!

Först en ordentlig promenad med vännerna, sedan bär det å´ in till Stockholm och Nikon School på Kungstensgatan. Kurs mellan 10-12 30 och så järnet hem igen. Visst kan jag åka kommunalt men det tar sån´evinnerlig tid, jag tar karetan, går alltid att klämma i den någonstans och så här på söndagsmorgonen är det ingen trafik.

När en from tanke att jag ska begripa lite mer om hur min kamera fungerar - om fotografering över huvud taget - efter kursen  

Gäller att anteckna. När man sitter på tockna där utbildningar så känns allt så självklart, jo visst, man gör si och så och så och si och då sker ditt och datt - solklart!

Och så ska man omvandla det i praktiken....ääähhhhh...hur var det nu......

Asch, nåt´ska väl fastna, annars får man väl gå en kurs till