Den här söndagen har gått i pappersnäsdukens tecken - nu skulle man ha aktier i cellulosabranschen ;)Det är ett snyt och ett snor....Men ändå är jag inte totalt däckad, förkylningen håller sig ovanför halsen - man undrar ju bara stillsamt var allt fluidum kommer ifrån - tillverkas nytt snytmaterial på 0-tid.Nu räcker det med delikata beskrivningar av min förkylning!Tog i alla fall en ordentlig promenad på Jungfrusundsåsen med vännerna - cirkus en timme på förmiddagen.Lite shopping av förnödenheter och så drog vi igenom biltvätten. Tänkte även göra ren insidan av bilen, men kände att det får nog vänta tills i morgon. Dammsög så undervåningen - lösning av söndagskrysset och fikapaus. Diverse datorjobb och telefonande. Ny promenad med flickorna, plus bolletning på fältet. Därefter följde mag- och tassdusch på baksidan (jag har både varmt och kallt vatten i slangen) och dränering på påslakan i tvättstugan med efterföljande torkning.Tog så och lade ut alla 144 tygbitarna på dubbelsängen, för att få en någorlunda jämn fördelning av färger och mönster. Strök så alla bitarna och nu är det dags att börja sy efterstygn. Verkar kanske helknäppt att vilja sy ihop alla bitarna för hand - men som sagt, det känns helt ok. När det väl är gjort och foder skall sys på, då får symaskinen tas fram och hjälpa till.Börjar få ren liten orosunge för MH:t på Mälarö BK den 14/4. Jag är testledare och risken finns ju att jag måste dra till Skåne för Bitteparning precis då. Har fösökt få en back up-testledare. Mailat 12 stycken - ingen kan (vill). Jag kan ju meddela minst 10 dagar i förväg om det blir aktuellt så det rör sig inte om brandkårsutryckning. Behöver också en B-figurant till, har tappat en av klubbens, p g a familjeskäl. Nu mailat 16 stycken - får se omd et blir något positivt svar där.Det är verkligen ingen lätt match att få ihop "personal" till ett MH - även om våra egna figgar oftast är väldigt snälla och ställer upp.Vi är bara två testledare på klubben och Bert och jag brukar turas om -nu skall Bert gå beskrivarutbildning och behöver bakbeskriva, det skall han göra den 14/4 och det måste han självklart få göra, alltså kan inte han ställa upp.Jag får väl skicka ut en liten nödsignal här också :0) är det någon som händelsevis är testledare, inte bor för långt från Ekerö och känner sig oerhört manad att komma till oss den 14/4 - du är så välkommen!

Försökte få sova lite längre än till 8 i morse, kände mig lite ämmelig och snuvig - men nähädå! Vi hade varit uppe 04.30 (det är sant!) som vanligt, hundarna fick mat, ut i trädgården för morgonkisserier och jag fixade en balja thé och tog in DN. Märklig vana eller hur? Varje dag, oavsett årstid, var jag befinner mig, eller vad dagen innehåller, så knallar jag upp vid denna tid - hundarna tycker att det är toppen! Efter blädder i bladet och intagande av en jättekopp thé, kryper vi ner i sängen igen. Jag med blaskan och hundarna på var sin sida om mig -så tätt intill som de kan trycka sig. Sista året Clara levde, kom hon inte upp i sängen utan låg på en tjock matta bredvid, jag kunde stoppa ner handen och extragosa med henne där.Även när jag hade golden + västgötar, var det likadant. Jag minns en morgon för många år sedan, vi hade då också katt - jag låg och försökte läsa tidningen med en göte (Bettans Anton)på ena armen, Frida katt på den andra armen och en golden över benen. Peter stod vid fotänden på sängen,klappade golden Rakel som var närmast, skrattade och sa "om du vill, så kan jag gå ner och hämta akvariet också" :0)Som sagt, när klockan är 8 tycker hundarna att nu har tanten knoppat länge nog - dags för action! Som på given signal kryper båda två upp i höjd med mitt ansikte och GLOR på mig, samtidigt som de låter lite lågt "knaaaarrr, gnyyyrrfff" och ger mig blixtsnabba små slick där de kommer åt - och det är ungefär överallt det finns bar hud!Jag försöker ignorera huliganerna, men det hjälper ju inte. Blir jag riktigt bestämd och säger att "nu får ni dra, jag tänker ligga en halvtimme till", så kommer det långa, tunga, sårade suckar och så släpar de sig längre ner i sängen och börjar i stället vårda och tvätta varandra. Men vanligtvis tycker jag själv att det är dags att skutta ur sängen och då är det fröjd och gamman "jiiihhhaaa! Vi lyckades, tarmtaramtaram, hon går UPP"Strålande väder vid träningstävlingen, sol, sol, sol och klarblå himmel! Bitte skötte sig mycket bra,klar förbättring sedan förra tävlingen - inga stoppsladdar på mina ben, och ställandet var i det närmaste perfekt. Flera hundar var uppe på platsliggningen men Bitte låg stilla som en staty - kalas!Rast vila en timme på eftermiddagen - känner mig lite slak av förkylningen, men inte alls febrig eller så. Mer Echinagard under dagen - verkar faktiskt som om det ger effekt!Dags att börja fundera lite över vad som skall med nästa helg. 16-17 har jag en stuga i Jönköping (med dusch, toa och TV, bekvämt ska det va', har tröttnat på att kuta till duschhus och toaletter på andra sidan campingen, 17-18 bor vi på Strand Hotell i Limhamn, 18 är utställningen och så tuffar vi hemåt igen, förmodligen med uppehåll i "Jonkepink" igen. Som jag berättat på hemsidan är Bittes tilltänkte make fullt fertil - det har spermaprov visat - skönt för både hans matte och mig att veta. Sedan står det skrivet i stjärnorna hur resten av äventyret kommer att utveckla sig - men så här långt är allt ok!Dähä, du tror jag att det är dags att ta lite däsdroppar!

Isch! Drabbad av en ÖLI - låter läbbigt eller hur? Övre luftvägsinfektion låter inte lika farligt - bondsnuva låter ännu mer avdramatiserat. Tror inte att den blir så farlig, ingen feber, ingen influensavarning - bara vanlig förkylning. Men irriterande!!!Tackom och lovom att den dök upp nu och inte nästa helg, när jag skall köra 125 mil , Malmö ToR.Prövar för första gången Echinagard - hhmmm, undrar om det är mumbo jumbo, eller om det faktiskt förkortar en förkylningsperiod? Vi testar - smakar inte illa och är lätt att svepa i sig x antal gånger under några dagar.Tar det lite lugnt i helgen....Väntar ivrigt på min nya canvasbur, kommer nog måndag eller tisdag. Har tröttnat på att släpa - visserligen utmärkt men tung - bur, den här verkar väldigt behändig.Hade varit roligt att vara på Crufts och se lite olika raser, västgötar först förstås - någon gång skall jag ta mig dit!

Har jobbat i stort sett heltid i dag, frånsett 1,5 timmar vid lunch. Har bara 3 min. med bil till jobbet, så jag kommer fort hem till hundarna. Vevar i mig lite lunch på 2 min. blankt och tillbringar resten av tiden ute med vännerna. På morgonpromenaden före jobbet ösregnade det, verkligen vräkte ner - hej dååå snön :0)Som alla andra pangisar tänker jag "hur i fridens dagar hann man med att jobba förut"? Och hur orkade man med allt annat? Och ändå har jag varit så priviligierad att jag aldrig jobbat mer än 75%. Men det är klart, engagemang i hunderiet, kurser etc, har tagit mycket tid det också och har väl på sitt sätt också kunnat räknas som ett arbete (dock ej avlönat sådant).Alltså ingen träning i dag. I morgon jobbar jag 8-12 - finito! Så på eftermiddagen blir det golfbanan och sedan genomkörning av lydnadsettan med Bitte och trean med Stina. Nu kanske det går att få en hyfsat stadig gång på appellplan.Har just kollat på Time Out - en av mina favoriter - trots att jag är i stort sett kemiskt fri från sportintresse, kan möjligtvis titta på friidrott och någon avgörande match i hockey, en sådan där hela Sverige håller andan - men inte mer. Nåja, Time Out var lite svagt i dag, uppryckning anbefalles!Ont i vänster tumme (vänsterhänt) efter att ha klippt till 144 tygbitar. Lapptäcke skall det bli och jag skall sy ihop alla bitarna för hand! Det är så himla vilsamt att sitta och påta med sådan sömnad, annars är jag definitivt ingen som syr, annat än "nödiga" blixtlås eller itråckling av knappar. Sydde en hel del när barnen var små, men nu - icke!

... sa Brasse i någon sketch...Gråare än så här kan vädret knappast bli, tunn dimma hänger som smutsiga älvakläder, ända ner i backen, lite duggregn och total brist på sol. Blähh!Men inte hindrar det hurtiga hundägare från en ordentlig omgång sökträning i skogen - nänämensan! Vi träffades "vid bommen", men bestämde oss för att åka över vägen till "myrstacken", där det är bättre terräng.Påminner mig om en mötesplats vi hade för spårläggning inför tävlingar på Mälarö BK - det här var nog slutet på 80-talet. "Vi träffas vid telefonkiosken vid Rasta" - det var bara det att den telefonkiosken hade försvunnit för x antal år sedan, men så fick det stället heta bra länge.Åter till sökträningen.Först ut var Zero, en slank glad labbe. Zero hade lite problem vid första skicket, matte ville pröva "ny grej", men Zero hajade inte riktigt, han är väldigt färsk i söket. Vi ändrade det hela och si! Då gick det genast bättre.Bitte var nästa hund, inga dolda figuranter i dag, ville se att hon tar rullen ok vid figgen. 180 blås ut, men lite strul med rullen, till slut kom hon, men utan rulle - aha! Hon hade fastnat med ena bakbenet i tjänstetecknet och det kändes obehagligt. Den rullen var också en annan sort än den vi haft tidigare, en av skumgummi, som följer med de norska sökhalsbanden och den tyckte inte Bitte var någon hit.Trasslade ut hennes bakben, bytte rulle och tjong i medaljongen, då blev det springa och hämta av - även påvisningarna gick helt ok.Sist var Aslan collie, glad och i yviga språng for han ut och hämtade sin rulle och i god fart tillbaka till husse - det skall nog bli bra det där!I dag saknades Hickory, riesentik, men hon kommer med nästa vecka.Skall ta och fräscha upp mina "spring-och skrik" (små walkie talkies) - behöver fler laddningsbara batterier. WT hos figuranterna och hos den som sköter stigen underlättar mycket och förhindrar många misstag.Efter söket blev det budföring för alla - funkade utmärkt!Jag hade gått promenad innan med både Stina och Bitte och Stina var med när vi vallade området, men det kändes ändå lite tarvligt att hon inte fick göra något själv. Vi hängde med Aslan och hans husse på en liten extra sväng, så Stina fick i alla fall ränna runt och hålla ordning på Aslan - kommisarie Stina, alltid i tjänst :0)

På förmiddagen blev det tur till klubben, promenad på golfbanan och så träff i klubbstugan med Yvonne, som skall vara instruktörselev på den valpkurs jag skall starta 14/3. Jättetrevligt att ha med Yvonne! Vi gick igenom lite inför starten - ingen idé att detaljplanera för mycket. Man måste liksom "känna" på gruppen lite, det kan vara så olika från termin till termin, kunskaps- och erfarenhetsnivån kan vara hög eller låg rakt över eller också varierande inom gruppen - man får anpassa träning och teori därefter.Jag har haft tämligen många kurser under årens lopp, grund-, unghund-,spår-,sök-,lydnadskurser, men valpkurserna är klart roligast att ha. Härligt och så otroligt stimulerande med dessa entusiastiska, nyfikna, nyblivna valpägare - för oavsett hur mycket kunskap de har med sig i bagaget verkar det som om de finner det lika roligt att gå kurs med en ny hund.Hem, promenad och så träningsomgång på fältet.Middag till vännerna och så tog jag present och drog ut till dottern för att gratulera på 40-årsdagen. Fullt med blommor i huset och en del presenter hade ramlat in.Vi fikade och skovlade in biskvitårta (ingen smalmat....). Jag tillbringade en lång stund i valprummet, Nadja hade inget emot att jag kom in och kollade valparna, men de fick vara ifred, jag bara smekte dem med ögonen :0) - 11 dagar i dag, snart öppnar de gluggarna. Väldigt jämna och blanka små colliebarn och förvånansvärt stadiga på sina ben redan!Skickar med lite bilder på raringarna!

Hej Lisbeth - svar på din kommentar.Är jag på klubben, så får den ena hunden vänta i bilen medan den andra tränas - rastning först av båda förstås! Ställer gärna bilen så att den hunden kanske inte precis behöver sitta glo rakt på oss två som tränar, i synnerhet inte om det är en valp-unghund.Är jag hemma och tränar på min alldeles egna appellplan utanför tomten, så får den icke-tränande hunden vara på tomten. (Jag har ett 1,20 kraftigt trädgårdsnät och grind mot fältet) Visst, det var en hel del gny i början, rännande fram och tillbaka innanför staketet, separationsångest, utbrytningsförsök - djävulens påfund, helt riktigt!Men matte är ståndaktig (har gjort likadant med både golden och götar). Talar bestämt om att man väntar tyst och tålmodigt på sin tur. Upp med grinden, in och talar ordentligt om att "nu är du tyst"!! Ut igen, blir det mer gnöl, in igen - jag menar nu att man är VäLDIGT bestämd.Västgötar är ju som bekant intensiva, envisa och försöker med alla till buds stående medel få sin vilja fram - men det har icke hulpit! Det är faktiskt enklare att få ordning på det här beteendet om dom är ute, värre om man går ut och en är kvar i huset och kan se oss genom fönstret.Det dröjer faktiskt inte så länge innan den "övergivna" hunden hajar att den får komma ut till mig och vara med, den också. I dag hörs något litet kvidande från Stina när hon sitter på tomten, men väldigt lite, mest lite upphetsning för att hon vet att "snart, snart"....Bitte kan ranta lite utmed staketet, men inget tjafs - dom är verkligen jätteduktiga båda två. Började med att låta den "övergivna" vänta bara ett par minuter, bytte hund, ett par minuters träning, byte igen o s v. Och sitter den "övergivna" tyst innanför staketet så kommer det lågt och lugnt "det är bra, du är jätteduktig" - lite "sövande" så där, inte högt och hurtigt - det bara triggar.Jag kan ta ner båda på appellplan på klubben, men jag tycker att det är bättre att den ena får koppla av i bilen. Kör heller aldrig längre pass än cirka 10-15 minuter med varje hund. Min erfarenhet av att träna västgötar säger att korta pass där man redan innan bestämt sig för exakt vad som skall tränas funkar bäst, ordning och reda - inget långrandigt malande på plan, eller "jag kanske skall ta och träna lite inkallning"....Hoppsan! Nu blev det väldigt långt, det här svaret.....

Solig förmiddag, kraftig snösmältning på tomten - kan man våga hoppas på att det inte blir någon mer snö? Knappast....Inte så långa promenader i dag - matte har haft städdille -och då är hon bara sååå tråkig tycker tjejerna. Kastade mig över badrummet i nedervåningen, särskilt duschen, skrubbade kaklet med rotborste och Ajax, kalklösningsmedel,stålull...Man tycker att man städar rätt hyfsat i vanliga fall, men när man gör en sådan här generalskrubbning så ser man att det fanns en del kvar.....Alltså, rätt korta prommisar, men vi avslutade med bolletning och bollkastning på fältet utanför tomten - mycket populärt nöje:0)Så tog jag Bitte först, körde igenom hela ettan - hon är jätteduktig, men nu har vi tränat stå rätt intensivt, så nu blev det lite tveksamt med läggande under gång - då får vi ta och varva lite under veckan. Vi skall vara med på träningstävling på lördag.Med Stina blev det fjärrdirigering och inkallning samt lite stegförflyttningar - det är svårt att träna fritt följ nu, man får ostadig gång i snön och det ger fel signaler till hunden. Gjorde därför bara stegförflyttningar (och en väldigt kort linförighet med Bitte).En platsliggning med båda fick avsluta dagens träningspass.Fika med Roffe och Anita, kompisar på gatan, vi har kamperat på Växthusvägen tillsammans, sedan 1967 - 40 år i år!40 år ja. Det fyller dotter Elisabeth i morgon - otroligt!Jag har en dotter som är 40 år - det måste innebära att jag själv är mer än 40 år....Det blir inget partajande i morgon - Bettan och Olle har 6 collievalpar hemma, 10 dagar gamla, så partajet är uppskjutet tills valparna är 6-7 veckor (fast jag kommer att åka dit och presenta, samt kolla in småttingarna). Väldigt roligt att parningen i Tyskland på julafton och juldagen (!) gav utdelning.Fick ett brev från KPA i dag - man blir ju 65 gubevars (alltså liiite mer än 40 ;) ) och får pensioner. I brevet stod att min pension "i dag är 0 kronor och av dessa är 60kronor blablabla" - 0 kronor? Och av dessa......? Hajade ingenting, ringde anvisat nummer och si! På KPA:s telefonsvarare meddelades att "du som fått ett brev som säger att din pension är 0 kr. kan kasta det, det är felaktigt,nytt brev kommer inom kort". Gissa om dom har varit nerringda :0) Och vad kostade det utskicket?Svejsan