Hej Lisbeth - svar på din kommentar.Är jag på klubben, så får den ena hunden vänta i bilen medan den andra tränas - rastning först av båda förstås! Ställer gärna bilen så att den hunden kanske inte precis behöver sitta glo rakt på oss två som tränar, i synnerhet inte om det är en valp-unghund.Är jag hemma och tränar på min alldeles egna appellplan utanför tomten, så får den icke-tränande hunden vara på tomten. (Jag har ett 1,20 kraftigt trädgårdsnät och grind mot fältet) Visst, det var en hel del gny i början, rännande fram och tillbaka innanför staketet, separationsångest, utbrytningsförsök - djävulens påfund, helt riktigt!Men matte är ståndaktig (har gjort likadant med både golden och götar). Talar bestämt om att man väntar tyst och tålmodigt på sin tur. Upp med grinden, in och talar ordentligt om att "nu är du tyst"!! Ut igen, blir det mer gnöl, in igen - jag menar nu att man är VäLDIGT bestämd.Västgötar är ju som bekant intensiva, envisa och försöker med alla till buds stående medel få sin vilja fram - men det har icke hulpit! Det är faktiskt enklare att få ordning på det här beteendet om dom är ute, värre om man går ut och en är kvar i huset och kan se oss genom fönstret.Det dröjer faktiskt inte så länge innan den "övergivna" hunden hajar att den får komma ut till mig och vara med, den också. I dag hörs något litet kvidande från Stina när hon sitter på tomten, men väldigt lite, mest lite upphetsning för att hon vet att "snart, snart"....Bitte kan ranta lite utmed staketet, men inget tjafs - dom är verkligen jätteduktiga båda två. Började med att låta den "övergivna" vänta bara ett par minuter, bytte hund, ett par minuters träning, byte igen o s v. Och sitter den "övergivna" tyst innanför staketet så kommer det lågt och lugnt "det är bra, du är jätteduktig" - lite "sövande" så där, inte högt och hurtigt - det bara triggar.Jag kan ta ner båda på appellplan på klubben, men jag tycker att det är bättre att den ena får koppla av i bilen. Kör heller aldrig längre pass än cirka 10-15 minuter med varje hund. Min erfarenhet av att träna västgötar säger att korta pass där man redan innan bestämt sig för exakt vad som skall tränas funkar bäst, ordning och reda - inget långrandigt malande på plan, eller "jag kanske skall ta och träna lite inkallning"....Hoppsan! Nu blev det väldigt långt, det här svaret.....

 

Lisbeth

6 mars 2007 22:49

Tack Britta, jättebra info & tips!
När jag gick spårkurs med Jack för Marianne Westerberg (som ju haft västgötaspetsar i många år) så sa hon liknande. Vgs är som sagt envisa och intensiva, dessutom lär de sig på sitt EGNA vis som ingalunda är efter regelboken. Enl MW ska man vara mycket lugn själv, ryar man med hundarna på gammalt brukshundsvis, så vevar vgs:en på ännu mer. Du är nog en jättebra instruktör, det där om lågt och "sövande" inte triggande tilltal är på pricken rätt medicin.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I går var det glad familjeträff på Skytteholms golfbana - västgötaspetsfamiljeträff! 8 götar och en collie flängde runt och hade kul. Mina tre - Stina,Bitte, Skrållan och Hippie förståss- och så matte Birgitta och grabbarna Feldt-von Otter, Valle (...

.....efter mycket funderande har min lilla hjärna kommit fram till detta:   Jag har bloggat sedan 2007, snart 6 år. Jag tänker inte ta bort bloggen - förutsatt att inte själva sajten tänker lägga av. Har haft lite tankar på att flytta den till ...

.....bara lite "snapshots" från dagens eftermiddagspromenad i Myra. Lite gråmulet, men ändå en vacker och framför allt fridfull prommis.   Ormbunkar är vackra även när di är vissna.         Collie...      Bitvis ganska brant ......

I dag åt vi lunch hos Ida med matte, i Järfälla. (Ida = dotter till Bitte och mamma till "mina" valpar från förra sommaren). Idas matte Britta Asp har stor del i den kullen, hon "lånade ut" Ida och ställde upp alldeles otroligt fint under hela tiden,...

...att fullkomligt bombardera oss med sin fantastiska färgprakt - liksom för att mildra det bistra och ofrånkomliga faktum vi står inför  - nämligen  att nu är " de långa kalsongernas natt " väldigt nära...   Mina dahlior går nu på 10:e året. Blo...