Försökte få sova lite längre än till 8 i morse, kände mig lite ämmelig och snuvig - men nähädå! Vi hade varit uppe 04.30 (det är sant!) som vanligt, hundarna fick mat, ut i trädgården för morgonkisserier och jag fixade en balja thé och tog in DN. Märklig vana eller hur? Varje dag, oavsett årstid, var jag befinner mig, eller vad dagen innehåller, så knallar jag upp vid denna tid - hundarna tycker att det är toppen! Efter blädder i bladet och intagande av en jättekopp thé, kryper vi ner i sängen igen. Jag med blaskan och hundarna på var sin sida om mig -så tätt intill som de kan trycka sig. Sista året Clara levde, kom hon inte upp i sängen utan låg på en tjock matta bredvid, jag kunde stoppa ner handen och extragosa med henne där.Även när jag hade golden + västgötar, var det likadant. Jag minns en morgon för många år sedan, vi hade då också katt - jag låg och försökte läsa tidningen med en göte (Bettans Anton)på ena armen, Frida katt på den andra armen och en golden över benen. Peter stod vid fotänden på sängen,klappade golden Rakel som var närmast, skrattade och sa "om du vill, så kan jag gå ner och hämta akvariet också" :0)Som sagt, när klockan är 8 tycker hundarna att nu har tanten knoppat länge nog - dags för action! Som på given signal kryper båda två upp i höjd med mitt ansikte och GLOR på mig, samtidigt som de låter lite lågt "knaaaarrr, gnyyyrrfff" och ger mig blixtsnabba små slick där de kommer åt - och det är ungefär överallt det finns bar hud!Jag försöker ignorera huliganerna, men det hjälper ju inte. Blir jag riktigt bestämd och säger att "nu får ni dra, jag tänker ligga en halvtimme till", så kommer det långa, tunga, sårade suckar och så släpar de sig längre ner i sängen och börjar i stället vårda och tvätta varandra. Men vanligtvis tycker jag själv att det är dags att skutta ur sängen och då är det fröjd och gamman "jiiihhhaaa! Vi lyckades, tarmtaramtaram, hon går UPP"Strålande väder vid träningstävlingen, sol, sol, sol och klarblå himmel! Bitte skötte sig mycket bra,klar förbättring sedan förra tävlingen - inga stoppsladdar på mina ben, och ställandet var i det närmaste perfekt. Flera hundar var uppe på platsliggningen men Bitte låg stilla som en staty - kalas!Rast vila en timme på eftermiddagen - känner mig lite slak av förkylningen, men inte alls febrig eller så. Mer Echinagard under dagen - verkar faktiskt som om det ger effekt!Dags att börja fundera lite över vad som skall med nästa helg. 16-17 har jag en stuga i Jönköping (med dusch, toa och TV, bekvämt ska det va', har tröttnat på att kuta till duschhus och toaletter på andra sidan campingen, 17-18 bor vi på Strand Hotell i Limhamn, 18 är utställningen och så tuffar vi hemåt igen, förmodligen med uppehåll i "Jonkepink" igen. Som jag berättat på hemsidan är Bittes tilltänkte make fullt fertil - det har spermaprov visat - skönt för både hans matte och mig att veta. Sedan står det skrivet i stjärnorna hur resten av äventyret kommer att utveckla sig - men så här långt är allt ok!Dähä, du tror jag att det är dags att ta lite däsdroppar!