Fullärd är man definitivt inte! Försökte få med en ny bild, men tji! Kan dessutom inte radera den tiodigare bilden. Blir lite tjatigt med samma bild till varje inlägg:0)Gör ett nytt försök - funkar det inte så får jag söka assistans hos van bloggare!Joho, det fungerade, nu lyckades jag få med den nya bilden två ggr i stället.......

[url=http://oxbergsblogg.bloggagratis.se]Började dagen med 15 min. tramp på Orbitreken - här används både armar och ben. Mesade igång med 5 min. första dagarna, sedan 10 och nu är jag på väg mellan 15 och 20 - klart vanebildande efter bara några veckor. Sedan 40 min. stavgång på Brunna gärde med hundarna - det var väl själva den phule om man inte skulle kunna minska diafragmaomfånget :0)Alldeles särskilt goda vännerna Ulla och Lasse halkade in på förmiddagskaffe. Så full fart till brukshundklubben. Mer promenad på golfbanan, som gränsar till klubbområdet - så härligt att kunna gå där ända tills golfarna börjar "slå ut" någon gång i april. Bitte och Stina tokspringer, jagar varandra, smyger på varandra, lite pinngnag, snusar efter möss i ruffen. Efter promenaden tar matte en fika i klubbstugan tillsammans med några andra medlemmar, därefter vidtager träningen. Har sån' tur att några vill träna skott. Jag tar ner Bitte på plan och vi har dragkamp med boll i snöre, medan det skjuts i andra änden av appellplanen. Bitte inte så mycket som vrider på öronen - skönt! Jag fortsätter med några moment ur appellklass och avslutar med att gå upp i skogsbrynet och låta Bitte apportera in sökrullen ett antal gånger - går bra. Det är ju så med sökträning, man får plocka sönder i småbitar och så långsamt foga ihop bitarna till en helhet -tar tid, men är sååå himla kul! Stinas tur, vi tränar inkallning med stå och ligg, delar även här upp det i bitar - det får inte bli tråkigt och likadant för ofta, då dras farten ner. Vi fortsätter med lite skick till rutan, här är Stina så otroligt varierande - så mycket som vi tränat detta, på alla upptänkliga sätt - men jag kan ändå aldrig vara helt säker på att hon får rätt position i rutan - suck! Matte får fundera mer - det är ALDRIG hundens fel om det inte blir rätt - hon har inte hittat på det här;)Avslutar med några "sittande under gång"-övningar - Stina blir bättre och bättre på detta - duktig flicka!Under promenaderna i dag har jag funderat lite över den senaste tidens många inlägg i SKV:s (Specialklubben för västgötaspets)gästbok - nya (och gamla) medlemmar känner av den spända och, låt oss säga, tillbakadragna, stämning som råder. Jag har varit med i klubben sedan -81 och faktiskt också suttit som ordförande i fem år - efter fyra år aviserade jag valberedningen att det femte året fick bli mitt sista - jag tyckte att då var det dags att lämna över, man skall inte sitta för länge. Jag ser med glädje tillbaka på de fem åren!Tyvärr följde sedan några oerhört turbulenta år inom SKV.jag har sysslat med föreningsarbete inom SBK i över 25 år - vet att vågorna kan gå höga ibland, men aldrig har jag upplevt något liknande! Jag förstår mycket väl att gamla medlemmar nu inte hoppar fram i främsta ledet och gärna ställer sin erfarenhet och sina kunskaper till förfogande. Jag tror inte att nya medlemmar, som inte är insatta i allt som sig tilldragit haver, riktigt förstår hur fruktansvärt illa väldigt många människor blev behandlade - vilken fullständig diktatur som rådde! Efter SKK:s tvångsförvaltning av klubben hoppades man väl att det skulle lugna ner sig och klart lugnare har det blivit -men det är långt kvar tills den trivsamma stämning som rådde förr, kommer tillbaka. Människor blev så till den grad överkörda att entusiasm och engagemang fullständigt pulvriserades och bara blev till aska. Läkningsprocessen blir lång och det krävs både demokrati och diplomati hos klubbens ledning för att få skutan på rätt köl igen.Det finns så mycken klokhet och kunskap hos så många västgötspetsägare (och tillika medlemmar i SKV) så min fasta övertygelse är att "det goda kommer att vinna".Det finns fler bilder från dagens övningar i galleriet på min hemsida.[/url]