Det blev inget skrivande i går.

Fullt sjå med att sköta det dagliga och så överlämna Ida och Lovis till sina nya mattar och hem.

Jag är oerhört trött just nu. Hela billevitten med ischias-ont och knäont, samtidigt som man, envis som en åsna, skall göra precis allt det som man gör varje dag, har tagit sitt skålpund.

Att se fyra valpar åka, har också emotionellt tagit mycket kraft - men det känns samtidigt oerhört skönt att veta att alla fyra kommit  till så goda hem.

Britta Asp kom och hämtade lilla Ida i går mitt på dagen.Britta sa häromdagen "jag är så uppfylld av detta med att få ta hem Ida, jag har inte varit så här uppåt sedan jag fick barnbarn" :0)

Ida har installerat sig fint i Brittas lilla fina radhus i Järfälla. Har varit ute på tomten på baksidan och gjort både det ena och det andra, äter, leker och sover - och matte njuter :0) Här fanns tidigare Kåra kranskulla, pappa var Acke Ackspett. Kåra fick sluta sina dagar i våras och Britta hade ganska snart innan dess förlorat sin man.

Så fint det känns att hon nu har sällskap av en liten kompis igen.

Mikaela kom med tåget på eftermiddagen, gullade med valpar, vi drack kaffe och åt av nybakta bullar som Britta haft med sig.

Jag gjorde en mycket hastigt hopkommen middag som vi tuggade i oss vid köksbordet med valparna runt fötterna.

Hade hämtat Lasses Saab tidigare  och satt in kupévärmaren. Vid 19-snåret drog vi oss mot Bromma flygplats. Lovis satt i Mikaelas famn, pep lite då och då, men var jätteduktig.

Inne på flygplatsen hade jag Lovis i famnen medan Mikaela fixade med Lovis incheckning och sin egen.

Redan där kom folk fram och oooade och aaaade över lilla lovis otroliga söthet.

Så småningom satte Mikaela på Lovis halsband och koppel och vi satte ner henne på golvet.

Den pyttelilla valpen i den relativt stora flyghallen :0) Och vad gör Lovis? Jo, hon börjar nyfiket kolla runt, traskar omkring lite på stadiga tassar, bryr sig inte om halsband och koppel. Lovis blir naturligtvis upptäckt av både markpersonal och resenärer - och hon hälsar glatt och svansviftande på dem. Min duktiga, duktiga lilla flicka :0)

Så passade hon på att göra en redig pöl på golvet också - men vi var förberedda med medhavt papper.

Så försvann matte med Lovis i famnen in genom säkerhetskontrollen, en sista vink och så var de borta.

Hemma igen bara satt jag i köket med Bitte och de kvarvarande två småttingarna. Så konstigt det känns....

Jag har gjort en hage bredvid min säng för Karl och Skrållan, med plats för ett par tidningar i ena änden. Där sov de så fint i natt, drog i gång vid 4-tiden, men då tog jag ut dem i köket en stund och visst, det var dags att lägga små högar på därvarande tidningar. Kände faktiskt inte för att släppa ut dem på baksidan, -10 grader. Jag hade behövt få på mig åtminstone en jacka och stövlar och med nuvarande knästatus tar det för lång tid att få på stövlar.

Vi gick in i sovrummet igen och de små lekte en liten stund och grejade i hagen, sedan somnade dom igen och vi sov alla till kl 06.

Nu har alla fått mat, storhundarna har varit ute och småttingarna gjort sitt på tidningarna.

Jag har druckit thé och börjar känna mig lite mindre zombie-lik.

Karl och Skrållan leker högljutt i köket hör jag, skall gå ner och umgås med dem tills det är dags för en liten tupplur. Sedan får de sova i köket någon timme medan storhundarna och jag kryper till sängs.

Nu kan jag börja ta ut dem oftare och små kortisar, lättare att bara ta en under vardera armen och gå ut. mer halsband- och koppelträning blir det också. Hittills har jag bara låtit varje valp ha ett litet halsband på sig ibland, som en första invänjning.

Min erfarenhet är att västgötavalpar tycker atrt halsband är ett förfärligt övergrepp , men de här små har varit riktigt duktiga med det.

Sur-mormor får nu också börja vänja sig vid att de faktiskt (förmodligen) kommer att vara kvar här ett tag.

Väntar nu ivrigt på att få rapport om Ida och Lovis första natt borta.

Hilma och Alex är nu väl installerade och sköter sig fint.

Lycka till alla mina små vänner och era nya familjer!

 

Lisbeth

2 januari 2009 13:39

Skönt! Det är en oerhörd lättnad att få lämna sina bebbar till "folk man känner"!

Ang knasigt knä & klämd ischiasnerv - would I ever forget... - it´s no joke!

Försök att simma lugnt - läs på trollpackans sida - dagens kort ser ut att passa precis på Britta!

http://ulvus.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I går var det glad familjeträff på Skytteholms golfbana - västgötaspetsfamiljeträff! 8 götar och en collie flängde runt och hade kul. Mina tre - Stina,Bitte, Skrållan och Hippie förståss- och så matte Birgitta och grabbarna Feldt-von Otter, Valle (...

.....efter mycket funderande har min lilla hjärna kommit fram till detta:   Jag har bloggat sedan 2007, snart 6 år. Jag tänker inte ta bort bloggen - förutsatt att inte själva sajten tänker lägga av. Har haft lite tankar på att flytta den till ...

.....bara lite "snapshots" från dagens eftermiddagspromenad i Myra. Lite gråmulet, men ändå en vacker och framför allt fridfull prommis.   Ormbunkar är vackra även när di är vissna.         Collie...      Bitvis ganska brant ......

I dag åt vi lunch hos Ida med matte, i Järfälla. (Ida = dotter till Bitte och mamma till "mina" valpar från förra sommaren). Idas matte Britta Asp har stor del i den kullen, hon "lånade ut" Ida och ställde upp alldeles otroligt fint under hela tiden,...

...att fullkomligt bombardera oss med sin fantastiska färgprakt - liksom för att mildra det bistra och ofrånkomliga faktum vi står inför  - nämligen  att nu är " de långa kalsongernas natt " väldigt nära...   Mina dahlior går nu på 10:e året. Blo...