Verkligen! Den där omisskännliga lukten av att vi går in i en annan årstid - visst är det märkligt att man känner "årstidslukterna" så tydligt.

Om man skulle försöka att definiera lukterna specifikt och i ord, vore det rätt svårt, men vi vet alla hur de känns i näsan.

Känner mig rätt tillfreds just nu.....

Ser fram emot en stillsam höst, vinter och t o m ett rätt stillsamt nytt år. Har avgått ur Villaägarföreningens styrelse, har avsagt mig det administrativa ansvaret för mentalbeskrivningar på klubben, har avauktoriserat mig som testledare, har avsagt mig deltagande i/ansvar för rasmontern vid Stora Stockholm-utställningen.

Kvarstår, som ideella uppdrag, tidningarna för Mälarö BK och SKV - får räcka!  Övriga uppdrag har jag haft i mellan 12-15 år - enough is enough! Ingen har tvingat mig, allt har skett på frivillig basis, men nu känns det som om jag gjort min del av jobbet.

Nu vill jag ägna mig ännu mer åt mina hundar, sköta min trädgård och mitt hus, skämma bort mina barnbarn mer - inte ha en massa "måsten" surrande - som sagt, tidningarna räcker, så länge medlemmarna  vill att jag gör dem.

I dag blev resten av däcket på baksidan, oljat. Har tagit halva däcket i taget, satt upp kompostgrindar så att inte fyrfotingarna klivit in och fått olja å tassarne, eller lämnat avtryck. Känns bra att ha sett om  grindar, utetrappor och däck - vännerna tycker att jag har varit fruuuuuktansvärt tråkig, när jag ägnat mig åt inoljning.

Morsan bara oljar, hur länge ska man orka....

Fast solen lyser, snart skare väl torka....

Skrållan använder mamma Bitte som huvudkudde.

Lite "finish-träning" i morgon på klubben - och så första officiella rallylydnadstävlingen på söndag - gulp, svälj....

Skrållan börjar bli väldigt duktig på momenten i rallylydnadens nybörjarklass, hoppas det finns några inomhustävlingar i vinter - hon är helt nära att vara startklar!

Tack Ulla för nyu bild på Ragnar, den här gången med sin "beskyddare", corgihanen Lotuz.
 

"Namnet Lodbrok hade han enligt sagorna då han till skydd mot en lindorm burit en särskild sorts vargskinnsbyxor bestrukna med beck ("lodbrokor") för att ettret (giftet) inte skall skada honom."

Hihi, lille Ragnar kanske skulle heta Ragnar Vitbrok i stället....mycket vitt är det, men det gör inget - du är världens finaste Ragnar!

Vilken väldigt trevlig fest ni hade ordnat, MBK:s festkommittée !!!  Det var drinkar  (en hink med drink för "fega", en hink med drink för "tappra"), mingel, tipspromenad, lotteri med kanonfina priser, hattparad, väldigt god catering-mat, allsångsledare Lasse mm mm!

Min "kit för sökfigurant-hatt" fick mycket beröm och jag var faktiskt väldigt nöjd med den själv -men den vann inte, nä, nä !! Det gjorde Anita Perssons väldigt fina kopia av klubbstugan - buren som hatt - himla bra gjort Anita!!!

Jag var väldigt skötsam och körde hem från MBK-festen vid 21-snåret (vi började 1700 och dels tyckte jag att vännerna varit ensamma tillräckligt lämge då, dels skulle jag hem och förbereda för avresa till utställning i Gimo nästa mrgon- 08 30, efter frukost och promenad,  drog vi till Gimo (utanför Östhammar). Bedömningen i vår ring började 1000 och Skrållan skulle in som hund nr 46 - det var plenty of time! Körde lugnt, vi var framme ca 10 20, parkerade och så drog jag in till ring nr 12 med hage och ryggsäck, vännerna fick vänta tills jag "arrangerat" vid ringen. En jäääädrans väg att gå från parkeringen till utstället, vår ring låg dessutom lääängst bort - men väldigt rymlig och trevlig utställningsplats (dock borde man fixa till toalettköret lite bättre....ingen höjdare att behöva hålla i dörrhandtaget hela tiden, lås saknades på den enda toalett jag lyckades hitta....)

Skrålan fick Exc! kul! Ett snäpp bättre än förra gången, och en trevlig kritik, av den italiensk-norske domaren. Skrållan skötte sig (som vanligt) exemplariskt i ringen och fick "gullegull" och puss på nosen av domaren :0) Inget CK dock, men Skrållan och jag var så nöjda ändå :0) Stina "did it again", fick Exc. CK,  blev bästa veteran och 2:a i bästa tik - domaren var väldigt impad över hennes fräschör. När  han frågade "how old"? och jag sa "11 in Nov", så höjde han på ögonbrynen och sa "oh no!!! That can´t be possible, this is a young lady" !

Jag tyckte att vi kunde tillbringa ett par timmar på det här plejset och låta Stina trippa runt i finalringen, i BIS-veteranklassen, så jag fikade vid bilen, hittade en lugn, skuggig plats att stå på, rastade vännerna flera gånger, försåg dem med kex och så tog jag Stina och gick till finalringen. Solen försvann, det var svalt och skönt vid bilen och även vid finalringen. I uppsamlingsringen för veteranerna såg jag att Stina inte hade tappat stinget ett dugg, hon var "med", glad och alert. Den lille jovialiske belgiske domaren i veterangruppen såg ut att gilla henne - blev också "impad" över hennes fräschör, goda rörelser  och "such lovely teeth".... Vi knatade in i veteranringen och bland 20 veteraner av olika raser hamnade lilla Gull-Stina som BIS-4 (bara 4 hundar placerar sig numera i finalen).  VÄLDIGT ROLIGT! Vi fick en hel del priser och hundmat med oss - men stackars Uppsala Kennelklubb! Alla finalvinnar-kokarderna hade tappats bort!!! Fanns bara inte!!! Så den häftiga kokarden  kommer att skickas till alla eventually ....klart man vill ha den :0)

BIR blev Svedala Greta Gråsparv - en väldigt fin liten tik! Grattis Mari-Anne Westerberg (ägare)  och Anita Whitmarsh (uppfödare), BIM blev Elkes Zvante Sundin - FEL AV MIG! Det är Karin Jonstad, Eldhästens kennel som fött upp Zvante, men han bor på Elkes kennel, hos Ewa Sundin - så! Nu blev det rätt :0)

..befann man sig i, i går kväll.

Först åt vi svampkrustader, som undertecknad bidrog med - uppskattades hörbart :0) De innehöll, trattkantareller, gul kantarell, stolt fjällskivling, blodriska, svart trumpetsvamp, Karl Johan och lite smörsopp.

  Skärpan.....? Obefintlig!

Och så högg vi in på kräftorna - svenska!

3 kg tryckte vi i oss(7 pers.) utan några som helst svårigheter  

Efter kräftorna blev det en delikat (hemlagad)  västerbottenspaj, och så kaffe och (hemlagad) sorbet. Och till kräftorna serverades förstås de drycker som dessa djur kräva  

Gulliga Sintra deltog  - men det där med att plåta svarta hundar....

I kväll bryter nästa fest ut - MBK:s 40-årsjubileum. Ska bli kul att kolla in alla hattar - det blir ju hattparad. Undrar hur min skapelse kommer att placera sig - lägger in en bild på den i morgon.

I morgon ja...

Då avreser jag tidigt mot Gimo för att ställa ut Stina och Skrållan.

Nu ska här dammsugas!

...att ge sig ut igen Agneta - här är dagens skörd!

...har jag plockat från mitt Mio-träd. Det har säkert burit 100kg, flera gånger har jag krattat ihop massor med icke användbar fallfrukt, grannarna har plockat och jag har gett bort äpplen - måste ha varit minst 100kg frukt på detta träd - duktigt!

Har nu bokat tid på Äppelfabriken, ska dit på fredag mellan 10-11 - jättespännande att se och smaka hur det blir.

Promenad på förmiddagen i Jungfrusundsskogen - i dag var det inte en käft där...tyst och lugnt. Och kolla bara vad jag fick med mig hem   

Har just rensat och förvällt dem.

Ägnade mig också åt den ständigt återkommande sysslan gräsklippning på eftermiddagen - och blev stående på långsidan och njöt av de vackra clematisblommorna - och den här clematisen som var så ämmelig i början på sommaren - vilken fining den har blivit!

Åh, så gott det ska bli med en stor balja the´nu! Inoljning av däcket får vänta lite till, regnet är på väg, och det ska helst inte regna inom ett dygn efter att man slabbat på oljan.

Ajö!

I alla fall grindarna och trapporna - däcket ska jag ge mig på i morgon, om det fina vädret håller i sig - har varit perfekt inoljningsväder hittills   

Västgötarna måste som vanligt hålla björnkoll på vad jag gör - fick flytta på dem flera gånger för att de inte skulle få olja på sig, små tramsmajor....

Ser rätt märkligt ut när man  stryker på träoljan - den är nu för tiden helt vit - vattenbaserad i stället för lacknaftabaserad. Klart bättre ur alla synpunkter, men det ser jättekonstigt ut först, vitt, randigt, ser verkligen ut som om man målat väldigt slarvigt. Dröjer dock inte lång stund förrän allt jämnat ut sig och den vita färgen försvinner helt.

Hippie hade en betydligt mer avslappnad inställning till mitt jobb med grindar och trappor

Har också plockat ner 5 korgar med äpplen, syns knappt på Mio-trädet. Ställde en kasse med fina päpplen utanför häcken och skrev "varsågod " på, alltid gläder det någon.

Här är två Alice-äpplen - så vackra - och så gooooda!

"Plock-äpplena" står nu i garaget och väntar på få sällskap av flera, måste ju få ihop 50kg om det ska bli mustning - men det fixar sig.

Och hörni, tänk så fel det kan bli....

Åkte till skogs med vännerna, vände och åkte därifrån - en mellejooon människor traskade runt i Jungfrusundsskogen, bil vid bil man såg.....

Åkte längre ut, parkerade och gick in i skogen med vännerna. Skönt, inte en människa - vännerna lunkade på framför mig, lösa, sniffade, käkade blåbär etc, en lugn promenad. Så kom vi till tätare skog, med en massa buskar och lövträd, gick på den smala stigen och DÄR plötsligt! Bakom en buske, sitter en man hopkruppen och fipplar på sin mobil. Innaför honom, en bit in i skogen,  står två barnvagnar - ingen annan människa inom synhåll. Hundarna blev lika förbluffade som jag - fanns inte en chans att se honom innan vi var ca 2m från honom. Och vad gör västgötarna..... Jo, som västgötar plägar när det händer något, gapar naturligtvis och hoppar upp och ner framför mannen. Hippie och Stina får syn på barnvagnarna "wow, BARN"!!!! Men jag hann hejda dem, hela spektaklet tog inte mer än ca 10 sek. jag fick iväg alla hundarna framåt, illa kvickt och väste ilsket åt dom att knipa igen. Mannen hade fått svar på sitt fipplande och talade i mobilen, ingen idé att stanna kvar alltså, bättre att vi drog så snabbt som möjligt. Bannade götar, ibland blir man galen på deras glappande trutar - även om jag vet att det är mycket snack och lite verkstad - illa bar dom sig åt.

Vi gick en sväng och så vände vi tillbaka, passerade mannen igen, nu på en annan stig, ca 30m från där han satt, fortfarande mol allena med barnvagnarna en bit ifrån. Jag hade alla fyra vännerna i strikt fotgående, de fick inte ens titta åt något annat håll än rakt fram, de gick som små lamm. Så ser jag att mannen reser sig och kommer emot mig.

Jaha, nu ska det bli snack om polisanmälan.......

Jag la alla hundarna plats, de låg som sfinxer - morsan hade nämligen "den" rösten och då passar man sig....

Och väntade på överhalningen......

"Min fru är i skogen med en tvååring", sa han och pekade bortåt skogen, förbi barnvagnarna, klart åt annat håll än vart jag var på väg.

Jaha......

"Jag blev ju attackerad av en av dom där och om dom får syn på ett barn så kommer deras naturliga instinkt fram och då kommer dom att jaga barnet!!!

Ja, vad säger man....inte precis läge att ta upp en diskussion om etologi........

Jag sa bara - dom är oerhört förtjusta i barn, jag har själv tre barnbarn och hundarna älskar dom. Men självklart kommer jag att ha dem kopplade om jag ser ett barn som dom inte känner - jag är ledsen, men jag hann bara inte få syn på dig förut.

Han sa något mer om "jakt och attack på barn" och då sa jag bara

Jag fortsätter åt det här hållet och din fru och barnet är där borta (pek) - vi kommer inte att träffas över huvud taget - jag lovar!

Och så fortsatte vi åt vårt håll, vännerna fortfarande i exemplarisk fotgång (lösa), utan att ge mannen en enda blick.

Någon liten trotsig djefvul inom mig gjorde att jag inte kopplade hundarna - barnsligt kanske, men så var det.

Jag var fortfarande inte glad åt hur de hade gapat när vi sprang på honom första gången, men tänkte ändå - "jag blev ju attackerad"......gosse, om du kallar det attack, så har du aldrig sett en hund attackera någonting....och "deras naturliga instinkt".........där hade han en poäng, det finns visst massor med hundar som skulle tycka att det var störtkul att springa efter ett barn - och förmodligen skrämma det, även om avsikten inte alls var det.

Jag vet dock att om jag hade hört en barnröst, aldrig så långt bort, hade mina hundar varit kopplade innan han hann blinka - men jag varken såg eller hörde fru eller barn, så de måste ha varit rätt långt in i skogen.

Ja, kontentan av det hela blir ju att man går med dåligt samvete ett tag, även om inget hände......

Hur noga man än tycker att man har koll på hundarna och alltid kopplar dem om man möter andra (i synnerhet barn), så blir det tokigt ibland....

Får ta med periskop nästa gång, så att jag kan se runt hörn.......

...hunnit med mycket...

Frukost, datajobb,diverse telefonsamtal,fixade lite hemma,in med vännerna i bilen, åkte till handelsträdgård långt ut i tjottahejti på Färingsö, till klubben,promenad i klubbskogen,hem,hängde tvätt i trädgården,klippte gräs,kokade märgben,datajobb, fixade i huset, oljade en grind (två kvar + två trappor och däcket), vännerna fick middag och smaskade på märgben medan jag oljade grind och -stolpar. In med vännerna i bilen igen, till kyrkogården för att plantera en "kryssboll" på Peters grav. Städade bort trista pelargoner, lobelia mm - kryssbollen lyste upp!

Till skogs med vännerna, plockade lite svamp, hem, klippte färdigt planen utanför tomten, tog in torr tvätt, vek tvätt, rensade dagens svampskörd plus den svamp jag plockade i går, som låg grovrensad och väntade. Förvällde svampen, gav vännerna deras kex, satte på ugnen, förberedde middag och nu sitter jag här medan ugnen blir varm...

Här är Oxbergets Ragnar Lodbrok och en av hans kattkompisar - tack Ulla för bilden! Lille Ragnar, du är go´du.....

Och här har flickorna fredagsmys medan matte sliter....