...lilla Bitte, nu får vi sätta oss på kammaren och fundera ihop....

Ett tredjepris i dag också - men hon är i alla fall omväxlande :0)

"Rutan" gjorde med betyg 10 i ösregnet i söndags, i dag nollade hon det momentet.

Man kan alltid skylla på att "jamen domaren hade röd toppluva, klart att det inte går nå´bra då" !

Men nu är det så (som mångav-spetsägare vet) att de små grå är rätt petiga med lukter, med saker (typ frön, barr etc) som är fräcka nog att sätta sig på deras person!!!

Att dom sedan kan braka igenom den värsta terräng without fear, balansera på vad som helst, vara fullständigt obekymrade om skott, skrammel, allehanda ljud - det är en helt annan sak ;) då har dom valt själva.

När vi gick på en av planerna och värmde upp, så gick Bitte och nös hela tiden, jag kände att det luktade ....ja det luktade Myrr!

Där fanns ingen Myrr, men det luktade så.

Vi kom upp på nästa plan och började vårt program, gick hyfsat, men på inkallningen stannade inte Bitte, bromsade in och gick sedan tveksamt mot mig.

Jag var dum, trodde att hon gått för långt för att få betyg och fortsatte inte kommendera "stanna" - fel av mig!

Rutan- Bitte startade i full fart -halvvägs mot rutan tvärnitade hon, som om hon gått på en vägg, vände på huvudet och jag såg tankebubblan "det luktar!!!! Jag tänker inte gå dit"!

Då kände jag också lukten, samma Myrr-lukt.

Inger, Zvenne Znö Zlasks matte stod en bit ifrån planen, var där av en ren slump, och tittade förstås på oss. T o m  hon kände lukten.

Jag undrar verkligen vad det var.Kanske någon lukt som kommit av allt regnandet, ho vet? 

Endast en hund av 7 fick ett förstapris, resten fick 0-pris eller tredjepris.

Så nu tar vi ett snack Bitte och jag och försöker lösa knuten - lite mer måste jag nog kräva av den lilla damen

Nej!!!! Inga hårda metoder, det finns andra sätt!

Och Bitte tycker absolut inte att träning eller tävling -vare sig det gäller lydnad eller sök - är tråkig, hon älskar det!

Men faktum är att hon lite grand "skiter mig på näsan" om uttrycket tillåts, efter valparna.

"Hah! du har bara fått två ungar, jag har fått SEX, sug på den du "!

Men hon är världens bästa Bitte i alla fall :0)

 

Marianne, Fia o Exi

16 juni 2009 22:19

Jag känner igen fenomenet. Det är bara att bita ihop, ruska på sig och komma igen och det vet jag att in gör. Men ibland undrar man varför sånt händer, när man vet att dom kan. OK. bättre lycka nästa gång! Marianne

 

Solan

17 juni 2009 13:32

Tänk att det där känner jag igen. Jag som har en lite låg hund som inte tycker om konstigheter. Hon backar sällan för stora konstigheter, men små som lukter eller små konstiga saker. Dom är som dom är, men bäst!!

 

Anna

17 juni 2009 18:38

Ja, säg de små grå, de gör som de vill... Det finns fortfarande platser kvar i lydnadsgruppen på lägret :) Helene, vår instruktör är med i SBKs talanggrupp och är intervjuad i senaste Brukshunden. Tänkte hon kunde få fart på Askos lydnadskarriär igen :)

http://www.freewebs.com/stubbochsvans

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I går var det glad familjeträff på Skytteholms golfbana - västgötaspetsfamiljeträff! 8 götar och en collie flängde runt och hade kul. Mina tre - Stina,Bitte, Skrållan och Hippie förståss- och så matte Birgitta och grabbarna Feldt-von Otter, Valle (...

.....efter mycket funderande har min lilla hjärna kommit fram till detta:   Jag har bloggat sedan 2007, snart 6 år. Jag tänker inte ta bort bloggen - förutsatt att inte själva sajten tänker lägga av. Har haft lite tankar på att flytta den till ...

.....bara lite "snapshots" från dagens eftermiddagspromenad i Myra. Lite gråmulet, men ändå en vacker och framför allt fridfull prommis.   Ormbunkar är vackra även när di är vissna.         Collie...      Bitvis ganska brant ......

I dag åt vi lunch hos Ida med matte, i Järfälla. (Ida = dotter till Bitte och mamma till "mina" valpar från förra sommaren). Idas matte Britta Asp har stor del i den kullen, hon "lånade ut" Ida och ställde upp alldeles otroligt fint under hela tiden,...

...att fullkomligt bombardera oss med sin fantastiska färgprakt - liksom för att mildra det bistra och ofrånkomliga faktum vi står inför  - nämligen  att nu är " de långa kalsongernas natt " väldigt nära...   Mina dahlior går nu på 10:e året. Blo...