Nu önskar man nästan att man kunde bromsa lite.......

Det blir längre och längre stunder med pupporna - går nästan inte att slita sig nu, vakenstunderna är ju mycket längre och aktiviteten betydligt högre. De börjar också känna igen min röst, när jag kommer in i rummet och pratar med dem så knatar alla mot mig och piper så mycket dom orkar - små gullisar ;)

Barnbarnen var här i dag, första tisdagseftermiddagen sedan valparna föddes. Skönt med hundvana barn. Dom går in, tittar på pupporna, klappar lite på dom (efter att ordentligt ha tvättat händerna), förhör sig lite om dem och så är det bra med det. Inget tjat "får jag hålla,får jag bära", inget klängande i lådan, lugnt och fint.

Eli strålade med hela ansiktet, tittade på gänget och sa "oj, så många liten hundar", klappade lite fint en av valparna på huvudet och sedan var tecknad serie på TV mycket mer intressant.

Dom har ju sett en och annan valp....

Ny leksak introducerades i dag - en skär tax, eller gris...??

Blev genast populär. Tog bara en halv minut så var flera valpar framme och drog i den, larmet gick och så kom alla och kastade sig över den skära stackarn - flocken hjälptes åt att nedlägga bytet :0)

Mamma blir också lite trött ibland

Jösses! Jag får inte plats med en droppe till!

 Hmm...hur var det man gjorde nu?

Yess! Bara att karta till lite med bakskånkarna så är man hemma.