Nu är Ida helt nöjd. Matte kom för några timmar sedan, till Idas enorma förtjustning. Jag tg Ida i koppel, när jag visste att mattes buss var på ingående, vi gick utanför tomten och såg matte komma gående på stigen. Idas öron spetsades, hon tittade och tittade.....kan det vara möjligt??? MATTE!!!!!! Vilket kärt återseende  Vem som var gladast, Ida eller matte, är svårt att avgöra.

Nu har vi haft en lugn och trivsam eftermiddag. Lunch på baksidan, sedan tog jag mina fyra och gick en ordentlig promenad, Ida och matte läste Expressen.

När vi kom hem gick Ida och matte en sväng, sedan var det dags för hundmiddag. Ida äter fortfarande, men det går lite trögt.

I går kväll och en bit in på natten trodde jag att Ida skulle dra igång. Hon vankade runt, bäddade här och där, vankade igen, var lite flåsig, kunde inte komma till ro. Gick bra att ligga i min säng en stund, sedan dråsade hon ner på fårskinnet på golvet, vidare in i vardagsrummet och upp i soffan. Njae, det var inte riktigt bra det heller. Tempade henne, men hon hade 37.6, inte mycket att bråka om.

Gjorde en rockad. Mina fyra fick sova "i resten av huset" och Ida fick vara hos mig i sovrummet, med grind för dörren så att jag hade full koll på henne. Vid 02-tiden somnade både Ida och jag och resten av natten var lugn.

I dag har hon varit "som vanligt" - hade säkerligen förvärkar i natt.

"Mödragymnastik är bra" tycker Ida

"Åhh hii och heej, strääääck och spääänn av"

"Men hörru syrran" säger Skrållan, "skaru inte tat' lite lugnt nu".....