..har det varit några dagar. Har varit väldigt oinspirerad....

Det lunkar på....

Bitte blir stadigt bättre, ökar på muskelmassan i höger bakben igen. Rejäl "traskomgång" i torsdags, vibration, massage och stretching. Och så en ny "hemläxa". Vi fick låna ett par manschetter.

Di ska Bitte ha på bakbenen och gå med i koppel, ca 15 min. varje dag. I små fickor på vardera manschetten läggs 2 10-kronorsmynt. 40 spänn ska Bitte bära   omkring på. Ingen större tyngd, men ger ändå musklerna mer jobb. Precis som när det gäller alla andra påhitt vi haft för oss med henne, accepterade Bitte att knalla runt med manschetterna på - jaha.....

I går tog vi ett antal "manschettvarv" runt de stora appellplanerna på klubben, efter ordinarie eftermiddagspromenad.

Bilen dummar sig  Två gånger senaste veckan har den bara tvärstannat - båda gångerna i rondeller  - kul! Jag har dock lyckats rulla ur rondellen och ta mig in till vägkanten. Slagit av tändningen, väntat ett par sekunder, slagit på och då har bilen startat hur snällt som helst....hmmmm....

Kan väl vara i princip vad som helst - batteri (bytt för exakt två år sedan), någon givare av något slag, filter,generator.......

Karetan ska in på onsdag för byte av bromsrör. Jag ringer mitt orakel Johan på verkstan' på måndag och berättar hur den bär sig åt. Antingen har han en klar uppfattning om felet, eller också får di göra en felsökning. Bara man tar sig dit.....

Så till onsdag får den stå och vila sig på garagegången, ingen idé att ge sig iväg någonstans och bli stående.

Hmmmm....och bränslepumpen är bytt.......

Vackert väder har det varit iflera dagar, vackert men kallt! I dag är det plusgrader, men blåser som attan.

Himlen brinner på kvällarna.

Vi framlever ett väldigt stillsamt liv, vännerna och jag.

Visserligen sökträning i onsdags och jag har försökt gåra "små saker" med alla tre på klubben - men det är så iniförb...

halt på appellplan fortfarande, går bara inte att göra något där. Gå runt kanten med Bitte i koppel är ok, men ve den stackars hund som t ex skulle komma på en inkallning, den skulle fläka sig direkt. Parkeringen är vad som gäller - helt ok!

Och så har jag blivit snuvig - ur led är tiden - andra gången inom ett år! Fast den här gången är det bara snuva, inget annat. Går snart över.

Många tankar har gått till  vännen Marianne  de senaste dagarna. Fina, rara colliedamen Fia har vandrat över regnbågens bro. Du har många kompisar som väntat på dig där Fia!

Och matte har Exi kvar - det lindrar ändå det onda lite att ha en collievän till hemma.

                                     Sov gott lilla Fia!

 

Marianne Kvist

29 januari 2011 17:25

Tack för tröstande ord. Fia tog med sig en stor bit av mitt hjärta. Visst, jag har Exi kvar (tack o lov) och det måste vara svårt för henne också. Vi har båda förlorat en kär vän men vi har varandra.

Britta Hammarström

29 januari 2011 20:40

Fia var en så fin, glad och behaglig hund - jag vet hur mycket hon betydde för dig. Det är ju så - vi har våra hundar "till låns" under ett antal år - vi älskar dem alla innerligt,men vi har olika förhållanden ändå till var och en.
Hippie hälsar till syster Exi och småttingarna hänger på.

 

Irene

29 januari 2011 18:20

Vilken vacker bild på Fia!

Och vilken duktig Bitte-hund du har, hon verkar acceptera det mesta med upphöjt lugn? Själv har jag försök introducera skor för Huliganen. Han tar INTE detta med upphöjt lugn kan jag ju säga... ;-)

http://vastgotaspetsochtradgard.blogspot.com

Britta Hammarström

29 januari 2011 20:17

Faktum är att alla hundar jag haft (sedan 1980) har accepterat vaddetvaramånde - jag har verkligen haft tur!

 

Solan

29 januari 2011 19:53

Du är inte ensam om att tycka att det inte finns så mycket att skriva om. Här kan man inte träma någonstans. Det är halt där det är plogat och i snön kan man ju inte vara! Längtar tills det blir barmark så man kan göra någonting. Tänk vad man kan hitta på som rehab nu för tiden även för hundar! Men det är ju bra om Bitte blir bättre, för det är ju det som är viktigt!

http://superninja.bloggagratis.se

Britta Hammarström

29 januari 2011 20:15

Barmark, barmark kom, kom fort,
struntar i om det blir en massa lort.
Att kunna gå utan broddar,på isfri stig,
DET är vad jag önskar mig.
(och alla andra)

 

Duritzan

29 januari 2011 20:22

Så duktig Bitte är. Och du som stadigt jobbar på med henne.

Denna vintern är bedrövlig och mitt hus läcker värme som ett såll. Häromdagen hade jag -15° ute och +15° inne. Det var KALLT. Då älskade jag mitt hus mindre än vanligt. Fast jag vill ändå inte byta.

Valparna springer lätt ovanpå snön utom där jag klafsat omkring och gjort gropar :-(. Dessutom har de upptäckt att de kan krypa under grinden så jag får se till att vi går ut i hagen och håller avstånd till grinden :-)

SÅÅÅÅ skönt det ska bli när snön försvinner!!

http://www.duritzans.se

Britta Hammarström

29 januari 2011 21:10

Små lätta valpsingar studsar så klart som ärtor på skaren :0)
Kan du inte sätta några träskivor eller dylikt framför grinden?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I går var det glad familjeträff på Skytteholms golfbana - västgötaspetsfamiljeträff! 8 götar och en collie flängde runt och hade kul. Mina tre - Stina,Bitte, Skrållan och Hippie förståss- och så matte Birgitta och grabbarna Feldt-von Otter, Valle (...

.....efter mycket funderande har min lilla hjärna kommit fram till detta:   Jag har bloggat sedan 2007, snart 6 år. Jag tänker inte ta bort bloggen - förutsatt att inte själva sajten tänker lägga av. Har haft lite tankar på att flytta den till ...

.....bara lite "snapshots" från dagens eftermiddagspromenad i Myra. Lite gråmulet, men ändå en vacker och framför allt fridfull prommis.   Ormbunkar är vackra även när di är vissna.         Collie...      Bitvis ganska brant ......

I dag åt vi lunch hos Ida med matte, i Järfälla. (Ida = dotter till Bitte och mamma till "mina" valpar från förra sommaren). Idas matte Britta Asp har stor del i den kullen, hon "lånade ut" Ida och ställde upp alldeles otroligt fint under hela tiden,...

...att fullkomligt bombardera oss med sin fantastiska färgprakt - liksom för att mildra det bistra och ofrånkomliga faktum vi står inför  - nämligen  att nu är " de långa kalsongernas natt " väldigt nära...   Mina dahlior går nu på 10:e året. Blo...