Är det stridsrop som gäller nu.

Åkte till skogs med vännerna och travade runt en rätt trevlig och väl upptrampad stig ute vid Myra sandtag. Bitte fick springa lös!!!!!! Hon kommer ingen annanstans än längs stigen, omöjligt att ta sig ut i terrängen. Bitte tittade på mig med stora ögon, "ska jag få....ere' sant.....eller har du glömt bort dig totalt.....du menar alltså...." Och vilken lycklig liten Bitte som travade på framför mig. Ingen av de andra två började göra lekinviter - kloka vänner, det går bara inte, så Bitte fick vara lös under hela skogspromenaden. Dock med mattes ögon fastnaglade på sig.

Betydligt bättre för hennes rörelser och muskler att gå lös - men under mycket kontrollerade former än så länge.

När vi kom hem stod jag och tittade ut på baksidan - bläääähhhh....

Undrar hur länge det dröjer innan vi kan gå på fältet igen. Det räcker inte med att snötäcket sjunker, när det töar som bäst ligger ungefär halva fältet under vatten - men sen'!!!!!

Suck! Tänk att det kan se ut så här....