I går kväll kroknade mandrom plötsligt!  Började frysa å det gruvligaste, skakade verkligen, hackade tänder - kom som en blixt!   Förb.... också Vi skall ju åka på leeeeger.

Tog en skållhet dusch - länge! Satt sedan framför TV:n i tjock morgonrock, med fleecefilt runt benen - rotade t o m reda på en termometer och stoppade under armen - näää, 37,0 prick!

Fattade ingenting...

Kände efter....

Fylldes jag av en obetvinglig lust att gå ut och stoppa näsan i jorden och böka? Letade sig grymtanden upp ur min strupe? Nej och nej!

Alltså inte svininfluensan - kunde det ju inte vara eller hur

Ont i lederna som bara den.....

Gick och lade mig vid 22-blecket, vännerna kom raskt in efter sista trädgårdsbesöket och fylkades runt mig i sängen. Sov inget vidare, sov i 30-minutersintervaller, vaknade, måste ändra ställning för antingen värklte någon led här eller också där - gggrrr...

Blev tidig frukost för oss alla fyra - före 05 30! Jag drack en stor kopp hett thé, kände mig fortfarande stel och valen - kröp till sängs igen och sov faktiskt stenhårt till 08 30 -oj!

Hmm, kände mig något bättre  - men sökträningen fick väljas bort - kände inte alls för det. Vevade så långsamt igång organismen, drack kaffe och käkade lite - och vad gör jag nu då?

Fick en rätt galen idé - skulle ju ändå köra in till Islandstorget i Bromma och tjacka upp mig på fyra navkåpor till vinterdäcken - man kanske skulle ta Rävstensrundan samtidigt - passerar ju rätt nära......

Kände efter noga - är detta lämpligt? Är du dum i huvudet eller..... Njae, nu skall vi inte vara såna´.......

Beslöt mig för att göra ett frest på slingan. Vädret var fint, slingan är inte alls jobbig att gå och jag har mobiltelefon (om jag nu skulle drabbas av plötslig orkeslöshet). Om nu detta blev den enda promenixen i dag så visste jag att vännerna fått röra på sig ordentligt.

Vi gick slingan, vännerna for runt, tjo och tjim, jag gick med lugna steg. Tog en paus vid själva stenen och tittade lite närmare på samlingen av klippblock. Märkligt! Man undrar hur det gick till när de föstes hit - vilka krafter!

Kom tillbaka till bilen, visst var jag lite matt, men inte så farligt. Mekonomen-besöket gick i ett huj och sedan åkte vi hem. Var sedan bara en sväng ut till Helgö för att kika lite i husvagnen,Olle hjälpte mig att fylla vattendunkarna bl a.

I kväll känns det betydligt bättre, lederna är lite stela men appselut inte som i går - undrar verkligen vad som hände? Jag kanske bara var totalt genomblåst - det blåste ju verkligen inte måttligt i går och vi var ute rätt länge - protest från samtliga leder!

Inget sök i morgon heller, eftersom karetan skall till doktorn för kirurgiskt ingrepp.

Skadar nog inte med en lugn dag till.

Här frestas man att säga att stenblock och tall lever i symbios,

men det är inte riktigt rätt uttryck, ingen av parterna tjänar ju egentligen på

att ha sådan närkontakt. Tallen får bara finna sig i att stenblocket finns där, för det

lär inte flytta på sig, tallen har bara fått kröka sig förbi - och stenblocket lär

ge fullständigt attan i att tallen växer där.

Här har ett jätteblock rämnat  - och det har bildats en liten spännande gång mellan

blocken - vackra färger på stenarna!

Här ser det nästan ut som om någon pallat upp den stora kantiga stenen

med flit

Dags för thé och sedan tidigt hopp i säng!