Har varit lite avtrubbad ett par veckor.

Fick en kallelse till en, inte alltför trevlig, undersökning. Har inga som helst problem i de regionerna, men om det verkligen betyder att allt står rätt till - ja se det vet man inte förrän man genomgått undersökningen, som påkallades av fynd i prover.

Lite grand har det känts som om "jag har vandrat i dödsskuggans dal" (en viss faiblesse för dramatik har jag fått genom fadersarv....)

Man vet aldrig - man befinner sig i reparations- och riskåldern - vad som helst kan hända - god hälsa kan inte tas för givet i all evighet.

Nu är undersökningen avklarad - och jag blev frikänd - inge´ fel alls!

Är självklart väldigt lättad och tacksam - lite slak- både p g a förberedelser inför och av själva undersökningen - men det går snart över!

Ni anar inte vad man hinner tänka mycket på två veckor....

Och så är man en erfarenhet rikare.

Nu ska vännerna och jag gå på en lång skön skogspromenad.

 

Karin med Y,D och A

7 juni 2010 17:32

En stor kram från oss på Tyresö.

 

Bitte

7 juni 2010 18:03

Grattis till "frikännandet", om man får uttrycka sej så? God hälsa är det bästa man har!

http://hem.passagen.se/sanningegardens

 

Britta

7 juni 2010 18:39

Tack tjejer :0)

 

Marianne K

7 juni 2010 19:19

Men vännen, inte fattade jag att du oroade dig så.
Jag blev glad när jag fick höra att det var OK.
Kram

 

Britta

7 juni 2010 22:05

I am the worrying kind - både för mig själv och andra....

 

Irene

8 juni 2010 15:03

Två veckor är ohyggligt lång tid när man väntar på lite oroliga besked... Härligt att det var positivt svar! Hoppas också att ni fick en jätteskön promenad. Huliganen som slumrar under skrivbordet önskar nog att han fått följa med på promenad med så vackra flickor!

http://vastgotaspetsochtradgard.blogspot.com

 

Bitte

8 juni 2010 15:31

Finemang! Det är ett elände, det där väntandet. Men håll med om att du känner dig betydligt längre från "risk- och reparationsåldern" nu! Ut och njut!

http://www.dietdog.se/dogblogg

 

Britta

8 juni 2010 22:09

Visst njuter jag Bitte! Men åldern - tja, den finns ju där....
Men uppriktigt sagt är det bara lekamligen som jag upplever åldern - inte mentalt :0)
Man orkar inte riktigt lika mycket - jag blir mest förb... över det, men en får väl acceptera att en blir skröpligare..

Jo två veckor kan kännas som en eon - men jag talade förnuft med mig själv när tankarna började halka iväg...
Var, som det heter på "psyk-språk" avledbar :0)
Huliganen hade gärna fått följa med flickorna på promenad - dessvärre hade han nog fått lära sig "veta-hut-leken" under densamma ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I går var det glad familjeträff på Skytteholms golfbana - västgötaspetsfamiljeträff! 8 götar och en collie flängde runt och hade kul. Mina tre - Stina,Bitte, Skrållan och Hippie förståss- och så matte Birgitta och grabbarna Feldt-von Otter, Valle (...

.....efter mycket funderande har min lilla hjärna kommit fram till detta:   Jag har bloggat sedan 2007, snart 6 år. Jag tänker inte ta bort bloggen - förutsatt att inte själva sajten tänker lägga av. Har haft lite tankar på att flytta den till ...

.....bara lite "snapshots" från dagens eftermiddagspromenad i Myra. Lite gråmulet, men ändå en vacker och framför allt fridfull prommis.   Ormbunkar är vackra även när di är vissna.         Collie...      Bitvis ganska brant ......

I dag åt vi lunch hos Ida med matte, i Järfälla. (Ida = dotter till Bitte och mamma till "mina" valpar från förra sommaren). Idas matte Britta Asp har stor del i den kullen, hon "lånade ut" Ida och ställde upp alldeles otroligt fint under hela tiden,...

...att fullkomligt bombardera oss med sin fantastiska färgprakt - liksom för att mildra det bistra och ofrånkomliga faktum vi står inför  - nämligen  att nu är " de långa kalsongernas natt " väldigt nära...   Mina dahlior går nu på 10:e året. Blo...