..en riktig slappardag har vi i dag.

Åkte ut till klubben på förmiddagen, var social, fikade med några klubbkompisar, tog en vända i skogen och åkte iväg till Myra sandtag för vidare promenad. Det är så skönt att strosa runt i det här gamla nedlagda sandtaget, man får oftast vara helt ifred - bara jag, vännerna och naturen   

Den här bilden är från i går. Jag har i flera veckor bara visslat och tittat i himlen när jag passerat trattisar - vilket innebär att jag gått och glott uppåt och visslat mest hela tiden   har aldrig sett så mycket trattisar som i år. Funderar på om jag ska sätta munkorg på vännerna nästa år - dom är fullkomligt GALNA i trattisar - men verkar inte må dåligt av dem - försöker dock att begränsa intaget, vilket inte är det lättaste...

I går kunde jag inte hålla mig längre - återföll pladask i svampplockningsträsket och fick med mig det här hem.

Helt otroligt att svampen är så fin fortfarande, men med denna milda höst så...

Klippte gräset i förrgår - kan inte minnas att jag någonsin klippt gräset så sent på året, men behovet var påkallat.

I sandtaget gick vi alltså - det sniffades här...

...och det sniffades där.....

Sedan började röjet....

Först en liten pinnkamp - bra början på ett röj!

Sedan blev det jakt - löpstilarna är väl inte alltid så eleganta......

..men det går fort, "dom kallar mig Blixten" skrek Skrållan... 

"Iiiiihhhh, vad det är härligt att springa", hojtar Hippie...

"Men du asså, Skrållan, jag står faktiskt här".....

Bitte hänger också på....

Men....vart tog ni vägen?

Aha! där är ni!

"Flämt, kom igen slöfockar" - Bitte springer, men har "öronkoll" bakåt - "hur nära är dom? Jag är i alla fall först"!

"Att di bara örker", säger Stina - sprang med en liten stund men ägnar sig sedan åt allmän utforskning.

Här har det runnit rejält med regn....

När man ser hur djupt det är ner här och att kanten på sandtaget är nästan dubbelt så högt upp, ovanför den väg vi går på, så förstår man vilka hekatomber med sand som är tagna här.

Vackra stenar finns det gott om.